Gatsbykurvan

Inkomststabilitet mellan generationer som funktion av ekonomisk ojämlikhet. Gatsbykurvan, den röda linjen, visar att i länder med hög ojämlikhet (hög Ginikoefficient) tenderar ojämlikheten att i större utsträckning föras vidare till kommande generation. Data är hämtade från Miles Coraks ”Inequality from generation to generation” (2012).

Gatsbykurvan visar i ett diagram sambandet mellan inkomstskillnader och socioekonomisk rörlighet mellan generationer. Uttrycket lanserades 2012 av den amerikanske ekonomen Alan Krueger efter titeln på F. Scott Fitzgeralds roman The Great Gatsby (1925).

Beskrivning

Nationalekonomen Gary Becker påvisade på 1970-talet en teoretisk koppling mellan inkomstolikhet och socioekonomisk rörlighet, att hög inkomstolikhet ledde till låg rörlighet[1]. Sambandet förvånade många ekonomer som hävdat att inkomstklyftor kan vara bra, eftersom de kan uppmuntra människor att anstränga sig mer[2]. En mängd empiriska studier av Miles Corak och andra har därefter funnit att länder med små inkomstskillnader uppvisar högre socioekonomisk rörlighet än länder med större skillnader. Klassresor är mindre vanliga i länder med stora inkomstskillnader. Samma tendens har kunnat påvisas inom Sverige mellan olika regioner och mellan olika perioder[1].

Korrelation mellan stora inkomstskillnader och låg rörlighet är väl belagd men det är svårare att säkert styrka att det handlar om ett orsakssamband, alltså att det är inkomstskillnaderna som orsakar den låga eller höga rörligheten[3]. Det är dock ett vanligt antagande att så är fallet. Mekanismen skulle då kunna vara att föräldrar med hög socioekonomisk status investerar mer i barnens ”humankapital”, exempelvis utbildning och intresseinriktning.[4][5]

Se även

Källor

  1. ^ [a b] Brandén, Gunnar (2019). Gatsby-kurvan och dess mekanismer. IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Libris 3dpbsc1s1pxswm5w. https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2019/r-2019-21-hur-paverkar-ojamlikheten-den-socioekonomiska-rorligheten-gunnar-branden.pdf. Läst 15 februari 2023 
  2. ^ Höjer, Henrik (1 april 2014). ”Den stora Gatsbykurvan”. Forskning & Framsteg. https://fof.se/artikel/2014/4/den-stora-gatsbykurvan/. Läst 15 mars 2023. 
  3. ^ [https://www.jstor.org/stable/10.7249/j.ctt1d41dcd.12 ”The Relationship Between Income Inequality and Intergenerational Transmission of Income”]. Inequality and Opportunity. 2016. sid. 23 
  4. ^ Höjer, Henrik (16 december 2021). ”Den sociala rörligheten i Sverige har överskattats”. Kvartal. https://kvartal.se/artiklar/den-sociala-rorligheten-i-sverige-har-overskattats/. Läst 15 februari 2023. 
  5. ^ Larsson, Petter (7 februari 2023). ”Elitens barn klarar sig alltid i klassamhället”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/P4jzoR/petter-larsson-om-meritokrati-och-ojamlikhet. Läst 15 februari 2023. 

Media som används på denna webbplats

GreatGatsbyCurve.jpg
Författare/Upphovsman:

BoogaLouie

Leksunim, Licens: CC BY 3.0
Inkomststabilitet mellan generationer som funktion av ekonomisk ojämlikhet. Gatsbykurvan, den röda linjen, visar att i länder med hög ojämlikhet (hög Ginikoefficient) tenderar ojämlikheten att i större utsträckning föras vidare till kommande generation. Data är hämtade från Miles Coraks ”Inequality from generation to generation” (2012)