Gatha

Gatha ("Sånger", från avestiskans 𐬔𐬁𐬚𐬁 gāθā) är en diktsamling med filosofiska och levnadsvisa utläggningar på bunden vers av den iranske diktaren, prästen och filosofen Zarathustra, som av sina anhängare uppfattats som profet och religionsstiftare. Samlingen har översatts till svenska av Ashk Dahlén.^[1]

Språk

Gatha kan betraktas som mänsklighetens kanske äldsta såväl filosofiska som religiösa skrift.^[2] Samlingen brukar dateras till omkring 1500-talet f.Kr.^[3] och är författad på bunden vers på avestiska språket. Gatha är alltså något äldre än den indiska Rigveda. Metriken står nära tristubh-metern som är det mest förekommande versmåttet i Rigveda.^[4]

Innehåll och struktur

Gatha består av fem avsnitt som är arrangerade efter versmått och utgör det alster som finns bevarat från Zarathustra. I Gatha lovprisar Zarathustra Den höga visheten (Ahura Mazda) och en rad oändliga arketyper Amesha Spenta. Sångerna behandlar filosofiska teman såsom ondskans problem och människans valfrihet. Zarathustra var en varm försvarare av människans fria vilja och hans människosyn är i grunden mycket positiv.^[5] Han slår vakt om naturens helighet och framträder som en försvarare av kon och boskapens betesmarker. Kon står i forntida iransk filosofi som symbol för lycka och även världen som sådan. I Gatha talas därför om "den lyckliga kon".

Gatha ingår i zoroastrismens traditionssamling Avesta. Gatha är zoroastrismens mest heliga texter och utgör själva kärnan i Avesta. Ceremonin där man högläser ur Gatha kallas Yasna, vilket även är namnet på den äldsta avdelningen i Avesta. Många moderna forskare, såsom Almut Hintze, anser att även Yasna Haptanghaiti är författad av Zarathustra.

Svensk forskning om Gatha

Den svenske teologen Nathan Söderblom var en av de första européerna som skrev en doktorsavhandling (La vie future d’après le Mazdéisme à la lumière des croyances parallèles dans d’autres religions, Paris, 1901) om Zarathustras religionsfilosofi som den framträder i Gatha.

Religionsforskaren Lennart Olssons doktorsavhandling De avestiska gathaerna publicerades 1994 vid Lunds universitetsförlag och ger en grundlig redogörelse för det religiösa och intellektuella innehållet i Gatha.

Se även

Vidare läsning på svenska

Översättning

Zarathustra, Sånger – den äldsta iranska diktningen, övers. och inledning Ashk Dahlén, Umeå, 2023.

Vetenskapliga studier (kronologisk ordning)

Nathan Söderblom, Främmande religionsurkunder i urval och öfversättning D. 2. Afd. 2, Ur Avesta och Koranen samt efterkanoniska skrifter från mazdareligionen och islam i Persien, Stockholm, 1908.
Edgar Reuterskiöld, Zarathustras religionshistoriska ställning, 1914.
H.S. Nyberg, Irans forntida religioner, Uppsala, 1937/1966.
Lennart Olsson, De avestiska gathaerna, Lund, 1994.
Ashk Dahlén, Zoroastrismen i det första perserriket: Var akemeniderna anhängare av Zarathustra?, Religion och Bibel, vol. 2017-2019, Uppsala, 2021, s. 25-56.

Källor

^ ”Zarathustra, Sånger : den äldsta iranska diktningen”. Bok.Hstrom.se. H:ström – Text & kultur. juni 2023. https://bok.hstrom.se/products/9789173273114.
^ Sorgenfrei, Simon (30 augusti 2023). ”Så talar Zarathustra även till vår samtid”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/76w2ww/recension-sanger-av-zarathustra. Läst 31 augusti 2023. ”Zoroastrismens urtext – mänsklighetens kanske äldsta såväl filosofiska som religiösa skrift – manar till moderation och samförstånd på ett sätt som fortfarande, efter 3 500 år, gör att den känns relevant”
^ Hintze, Almut (2023). ”An introduction to Zoroastrianism” (på engelska). British Library / Khan Academy. https://www.khanacademy.org/humanities/ancient-art-civilizations/ancient-near-east1/the-ancient-near-east-an-introduction/a/an-introduction-to-zoroastrianism. Läst 31 augusti 2023. ”[Zoroastrianism] developed about three and a half thousand years ago from the ancient Indo-Iranian religion that was once shared by the ancestors of nomadic herding tribes that later settled in Iran and northern India.”
^ Bernfried Schlerath, "Der Terminus aw. Gāθā", Münchener Studien zur Sprachwissenschaft, 25, 1969, 99–103
^ Ashk Dahlén, "Zarathustra och hans sånger", Populär poesi, no 46, Tranås, 2020.

[1] ”Zarathustra, Sånger : den äldsta iranska diktningen”. Bok.Hstrom.se. H:ström – Text & kultur. juni 2023. https://bok.hstrom.se/products/9789173273114.

[2] Sorgenfrei, Simon (30 augusti 2023). ”Så talar Zarathustra även till vår samtid”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/76w2ww/recension-sanger-av-zarathustra. Läst 31 augusti 2023. ”Zoroastrismens urtext – mänsklighetens kanske äldsta såväl filosofiska som religiösa skrift – manar till moderation och samförstånd på ett sätt som fortfarande, efter 3 500 år, gör att den känns relevant”

[3] Hintze, Almut (2023). ”An introduction to Zoroastrianism” (på engelska). British Library / Khan Academy. https://www.khanacademy.org/humanities/ancient-art-civilizations/ancient-near-east1/the-ancient-near-east-an-introduction/a/an-introduction-to-zoroastrianism. Läst 31 augusti 2023. ”[Zoroastrianism] developed about three and a half thousand years ago from the ancient Indo-Iranian religion that was once shared by the ancestors of nomadic herding tribes that later settled in Iran and northern India.”

[4] Bernfried Schlerath, "Der Terminus aw. Gāθā", Münchener Studien zur Sprachwissenschaft, 25, 1969, 99–103

[5] Ashk Dahlén, "Zarathustra och hans sånger", Populär poesi, no 46, Tranås, 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Navigation

Navigering

Temaportaler