Gaston Backman

Gaston Backman
FöddGaston Victor Backman
11 juli 1883
Rejmyre
Död18 februari 1964 (80 år)
Uppsala
BegravdUppsala gamla kyrkogård[1]
kartor
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
SysselsättningLäkare
ArbetsgivareLunds universitet
Lettlands universitet
FöräldrarAlfred Backman[2]
SläktingarLouis Backman (syskon)[2]
Pierre Backman (syskon)[3]
Utmärkelser
Tre Stjärnors orden
Redigera Wikidata

Gaston Victor Backman, född 11 juli 1883 i Rejmyre, död 18 februari 1964 i Uppsala, var en svensk anatom, antropolog och läkare. Han var tvillingbror till farmakologen Louis Backman och bror till Pierre Backman.

Biografi

Gaston Backmans far Alfred Backman var regementsläkare. Efter studentexamen i Kalmar 1901 studerade Backman vid Uppsala universitet, blev med. kand. 1907 och med. lic. 1913. Han disputerade 1913. Han var amanuens vid Riksmuseets etnografiska avdelning 1910–1911[4] och 1916–1917. Backman var också underläkare, senare biträdande läkare vid Uppsala hospital 1912–19, läkare vid Säters hospital 1919–22. 1920 kallades han till att vara professor i anatomi vid Lettlands universitet i Riga samt direktör för de anatomiska och histologiska institutionerna där.[5] 1925 blev han prosektor i anatomi vid Karolinska institutet, 1933 blev han professor i anatomi vid Lunds universitet och förblev det till pensioneringen 1948. Backman promoverades till hedersdoktor i anatomi vid Lettlands universitet 1925 och invaldes i Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund 1934.[6]

Backmans antropologiska forskning omfattar bearbetningar av arkeologiskt skelettmaterial och utredningar av variationer i kraniets former. Inom den komparativa och humana anatomin och embryologin studerade han bronkernas och lungkärlens topografiska relationer, variationer inom muskel- och kärlsystemet och människofotens uppkomst. Backman studerade även tillväxten och försökte utforska de matematiska lagar som styr individens tillväxt och utveckling. Han definierade begreppet organisk tid för jämförandet av olika åldersstadier hos växande organismer.[7]

År 1935 skrev han den populärvetenskapliga Människoraserna och moderna rasproblem, som till större delen är en översikt av den dåtida kunskapen om fysiska skillnader mellan raserna, deras uppkomst och spridning. I kapitlet Psykologiska olikheter mellan de olika människoraserna söker han påvisa att dessa skillnader är tämligen små och att föreställningar om framför allt de europeiska rasernas överlägsenhet över andra, saknar grund. Han hänvisar i stället till sociala faktorer som förklaring till dessa skillnader. Den rasideologi som anammats av nazisterna avfärdar han helt. "Arierpropagandan vilar på en oriktig grund och på ovetenskapliga förutsättningar och är redan från början förfelad."[8]

Backman har också skrivit artiklar för Nordisk familjebok (2:a och 3:e upplagorna), Svensk uppslagsbok, referat och recensioner i Hygiea, Ymer, Svensk medicinsk tidskrift och artiklar i dagspressen. Vidare har han behandlat Frimurareordens historia i artiklar och föredrag.

Gaston Backman ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[9]

Bibliografi i urval

  • Bidrag till kännedomen om de medeltida svenskarnas antropologi. 1, Kranier och skelett från S. T. Clemens kyrkoruin i Visby, 1911
  • Människans förhistoria. D. 1, Den äldre stenåldern Stockholm, 1911
  • Die Bauchflosse der Selachier : Abt. 1 : Die Bauchflosse der Batoidei (Doktorsavhandling), Uppsala 1913
  • Das Wachstum der Körperlänge des Menschen, Lund, 1934
  • Människoraserna och moderna rasproblem, Stockholm, 1935
  • Die organische Zeit, Lund, 1939

Kuriosa

Backmans föreläsningar om olika folkslags egenheter, bland annat zulukaffrernas, gjorde att han fick utstå en del skämt från studenterna i Lund. Bland annat skrev Toddybladets redaktion under bokstaven Z följande vers i de traditionella versraderna från A till Ö:

"Zulukaffern har en lång.
Är det icke så, Gaston?"[10]

Referenser

  1. ^ Svenskagravar.se, Backman, Gaston Victor, läs online, läst: 30 september 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Backman, släkt, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Vem är det 1957, 1957, läs onlineläs online, läst: 5 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Vetenskapsakademiens årsbok
  5. ^ Emil Holmgren (1922). ”Backman, Gaston Viktor”. Nordisk Familjebok. https://runeberg.org/nfcn/0423.html. 
  6. ^ Vem är vem, Del 2, Bokförlaget Vem är vem, 1964
  7. ^ Hjortsjö, Carl-Herman Gaston Backman, i Kungl. Fysiografiska Sällskapets Årsbok, Lund 1964
  8. ^ Backman, Gaston Människoraserna och moderna rasproblem, s. 343. Albert Bonniers Förlag, 1935
  9. ^ ”Uppsala gamla kyrkogård, kvarter 20, gravplats 1521”. Uppsala kyrkliga samfällighet. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=210012339&LOPNR=36558. 
  10. ^ Carlsten, Anders, "Skånerasens egenheter", Sydsvenska Dagbladet (2001-07-09)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Gaston Backman SPA3 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY 4.0
uploaded from Portrattarkiv.se