Gaslykta
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Gaslykta är en lykta med gas som bränsle. Innan elektriciteten kom användes gaslyktor som gatlyktor, vilka drevs med stadsgas.
1902 infördes i Strömstad gaslyktor som drevs med acetylen.[1]
Det finns även mindre, bärbara gaslyktor, som påminner om fotogenlampor.
I en karbidlampa alstras den brännbara gasen acetylen genom att kalciumkarbid droppvis begjutes med vatten. Karbidlampor har förekommit som cykellykta och billykta i början på 1900-talet och som tältlykta i militärtält i mitten på 1900-talet. När all utvinnbar acetylen erhållits, återstår en illaluktande vit sörja. Karbidlyktan ger ett intensivt, vitt ljus, och det räcker med någon deciliter karbid plus lika mycket vatten för att hålla en lykta lysande hela natten. Acetylengasen är giftig och explosiv och har orsakat olyckor.
Se även
Referenser
- ^ Almanack för alla 1918, sida 156, P A Norstedt & söner, Stockholm 1917.
| |||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: Everaldo Coelho (YellowIcon);, Licens: LGPL
En ikon från ikontemat Crystal
Gustav Adolf Hallqvist som tände sin sista lykta på Norrbro den 18 december 1953.