Gary Pallister

Gary Pallister
Personlig information
Fullständigt namnGary Andrew Pallister
Födelsedatum30 juni 1965
FödelseortEngland Ramsgate, Kent, England
Längd196cm
PositionMittback
Juniorlag
0000–1984England Billingham Town
Seniorlag*
År
1984–1989
1985
1989–1998
1998–2001
Totalt
Klubb
England Middlesbrough
England Darlington (lån)
England Manchester United
England Middlesbrough
SM (GM)
156 0(5)
7 0(0)
317 (12)
55 0(1)
535 (18)
Landslag
År
1988–1996
1989–1992
Landslag
 England
England England B
SM (GM)
22 0(0)
9 0(0)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Gary Andrew Pallister, född 30 juni 1965, är en engelsk före detta fotbollsspelare, mest känd för sina nio år i Manchester United från 1989 till 1998. Han spelade också 22 landskamper för Englands landslag mellan 1988 och 1996.

Karriär

Hans fotbollskarriär började i amatörlaget Billingham Town FC. När han var 19 år gick han med i sitt favoritlag från sin barndom, Midlesbrough som försvarare. Han gjorde 156 ligamatcher på nästan fem säsonger. Han var utlånad till Darlington FC 1985 där han spelade 7 ligamatcher.[1] Den 29 augusti 1989 gick han till Man United för 2,3 miljoner pund.[2] Det var det nationella rekordet för en försvarare på den tiden, det var också det dyraste priset mellan två engelska klubbar och det näst dyraste priset som blev betalt av en engelsk klubb - tvåa efter Ian Rushs återvändo till Liverpool från Juventus ett år tidigare.

Redan som 24-åring var han en av de mest respekterade försvararna i England, han hade den ovanliga turen att börja spela i Englands landslag 1988, alltså innan han började spelade i United när han fortfarande spelade i Middlesbrough i Division två. Senare det året hjälpte han Middlesbrough vinna sin andra uppflyttning till Division Ett, bara två år efter laget nästan gått i konkurs, men de lyckades inte vara kvar där och blev nerflyttade säsongen 1988-1989.[3] Som en av de högst rankade försvararna i England var hans dagar på Ayresome Park (Middlesbroughs dåvarande arena, den nuvarande heter Riverside Stadium) räknades nedåt så fort de blev nerflyttade men han stannade säsongen 1989-1990 innan hans flytt till Man United var färdig.

Trots allt var det hans excellenta försvarsspel som hjälpte Man United till ligasegern och tillsammans med Steve Bruce i försvaret skapade de ett av de bästa mittbacksparen i klubbens historia.[4] Säsongen 1992-93 gjorde han ett minnesvärt mål i den sista hemmamatchen mot Blackburn. På tilläggstid slog han en frispark nere vid stolproten strax utanför straffområdet, och satte segermålet 2-1. Det var hans första mål för säsongen och sammanfattade just en otrolig säsong för Man United.[5] Han var partner med Bruce i mittförsvaret praktiskt taget alla matcher tills Bruce lämnade för Birmingham gratis i slutet av säsongen 1995-96. De följande året såg man Pallister spela med David May eller Ronny Johnsen, vilket ledde till Uniteds 4:e ligatitel på fem säsonger.

Pallister sista säsong i United var säsongen 1997-98, då kom United tvåa i ligan efter Arsenal som vann med en poäng.[6]

Under sin tid i United vann han FA-cupen 1990, 1994 och 1996, Cupvinnarcupen 1991, Ligacupen 1992, Premier League 1993, 1994, 1996 och 1997. Han var också med och kom tvåa i Premier League 1992, 1995 och 1998, och när de kom tvåa i Ligacupen 1991 och 1994 och i FA-cupen 1995. När Pallister lämnade Old Trafford efter nio år, var han den enda spelaren som vunnit alla medaljer under Alex Fergusons ledning. Och tvåa bakom Steve McClair (som lämnade United ungefär vid samma tidpunkt) som har spelat näst längst i klubben.

Han har också gjort många örande mål för United. Till exempel kvitterade Pallister i FA-Cup semifinalen mot Crystal PalaceVilla Park. I april 1997, gjorde han två mål mot Liverpool som United sedan vann med 3-1 borta på Anfield.[7] De två målen var de sista han gjorde för klubben.

Han köptes tillbaka till Middlesbrough för 2,5 miljoner pund i juli 1998, där han gjorde ett mål mot Southampton på 55 ligamtcher,[8] han spelade också 2 matcher i FA-Cupen och 4 matcher i Ligacupen.

Han slutade spela fotboll säsongen 2000-01.[9]

Meriter

Klubb

Manchester United

Referenser

  1. ^ ”Wheater indebted to Darlington loan spell”. thenorthernecho.co.uk. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2014. https://archive.is/20140814201917/http://www.thenorthernecho.co.uk/sport/football/middlesbrough/news/1823653.print/. Läst 14 augusti 2014. 
  2. ^ ”Gary PALLISTER”. sporting-heroes.net. http://www.sporting-heroes.net/football/manchester-united-fc/gary-pallister-6717/biography-of-his-football-career-at-manchester-united_a12038/. Läst 14 augusti 2014. 
  3. ^ ”Premier League Summary”. soccerway.com. http://int.soccerway.com/national/england/premier-league/1988-1989/regular-season/r6250/. Läst 14 augusti 2014. 
  4. ^ ”Arguably Man United's Top 10 'Partnerships' of All Time”. footballfancast.com. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2014. http://archive.is/2014.08.14-201909/http://www.footballfancast.com/premiership/manchester-united/arguably-man-uniteds-top-10-partnerships-of-all-time/attachment/steve-bruce-and-gary-pallister. Läst 14 augusti 2014. 
  5. ^ ”My Career: Pallister & May”. skysports.com. http://www1.skysports.com/football/news/11667/9010153/my-career-pallister-may. Läst 14 augusti 2014. 
  6. ^ ”UK Premier League 1997-1998”. soccerbot.com. http://www.soccerbot.com/fa/tables/ukprem98.htm. Läst 14 augusti 2014. 
  7. ^ ”Topical Top 10s”. skysports.com. Arkiverad från originalet den 22 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140122182727/http://www.skysports.com/interactive/top_tens_story/0%2C25722%2C15882_6790984%2C00.html. Läst 14 augusti 2014. 
  8. ^ ”Football: Boro's cabinet is bare”. independent.co.uk. 13 september 1999. http://www.independent.co.uk/sport/football-boros-cabinet-is-bare-1118768.html. 
  9. ^ ”Injuries force Pallister to retire”. bbc.co.uk. 4 juli 2001. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/teams/m/middlesbrough/1421995.stm. 

Media som används på denna webbplats

Flag of England.svg
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.