Garpströms bruk
Garpströms bruk, eller Aliholms stångjärnshammare, var en svensk järnmanufaktur, som låg vid Älholmen vid Arbogaån i Arboga socken. Någon kilometer nordväst om bruket låg Jäders bruk.
Älholmens herrgård ägdes av riksrådet Abraham Kristensson (Lejonhuvud) 1479-1500.[1] Där anlades på Västra Älholmen i Arbogaån 1481 en stångjärnshammare.
Bruket omfattade också på 1600- och 1700-talen ett pappersbruk, som sköttes av holländska experter, vilket kan förklara namnet Garpström. Garp var vid denna tid en vanlig benämning på tyska och andra utländska industriella yrkesmän, som rekryterades till Sverige. Pappersbruket lades ner omkring 1715. Det har också funnits en filtstamp på platsen.[2]
År 1789 uppfördes Älholmens befintliga manbyggnad. Öster om denna ligger en rödfärgad timrad flygelbyggnad kallad Tuppenhov, som troligen är från 1600-talet. Nära gården utmed ån liger en engelsk park, som anlades 1820 av Mårten Christoffer Mannerstråle (1756–1841).
Jäders bruk, från 1551 Arboga faktori, köpte Älholmens bruk 1812. I de båda bruken tillverkades tidigare bland annat klingor, hillebarder och harnesk. Brukens verksamhet var omfattande på 1800-talet, men smidet lades ner i Älholmen i början av 1900-talet, varefter smedjorna revs, och omkring 1925 lades verksamhet slutligen helt ned.
Källor
- Jäders bruk och Ältholmen på www.kulturarvvastmanland.se
- L2002:4768 Hammare/smedja – Övrig kulturhistorisk lämning – RAÄ-nummer: Arboga socken 37:1 på app.raa.se
Noter
Media som används på denna webbplats
Fäste av förgyllt stål. Knapp omvänt päronformig med hög, något konisk nitknapp. Parerstänger raka, platta, något vidgade i ändarna samt med en låg, mittgående ås. Kavel lindad med tvinnad mässingstråd av fyra olika tjocklekar, upptill och nedtill enkrans av tvinnad mässingstråd.Klinga rak, tvåeggad, flackslipad med rundad ytterände och med etsad ornering i hela sin längd på båda sidor. På ena sidan närmast fästet text: "CONCORDIA RES PAR // VAE CRESCUNT DISCOR // DIA MAGNAE DILABUNTUR" (Genom endräkt växer små ting, genom tvedräkt förstörs stora). Därovanför två kanoner i lavetter, oval ram, innehållande krona, äpple, spira och svärd. I ramen text: "CHRISTUS REFUGIUM SVORUM" (Kristus deras tillflykt). Därefter: "CHRISTINA AUGUSTA SVECORUM GOTHORUM ET VANDALORUMQUE REGINA" (Kristina, Sveriges, Götes och Vendes drottning). Därovanför en oval ram inneslutande ett kvinnoporträtt, höftbild, fas höger, frisyr med uppstående kam, stor, vit krage, smalt förkläde. Ovanför porträttet 15 rektangulära fält, vart och ett med ett landskapsvapen och landskapets namn nertill, från fästet: "UPLAND, SÖDERMANLAND, ÖSTERGÖTHLAND, SMÅLAND, WESTEGÖTL., WERMEL., NERIKE, HELSINGL., DALARNA, WESTMANL., GESTRICA, WESTBOTN, ÅNGERMANL., ÖLAND, DAAL". Därovanför en grip utan namn, ovanför denna text: "ARMA CIVITA //TIS ARBOGEN // SIS" (Arboga stads vapen) samt en blomma.På andra sidan vid basen signering: "ME FECIT DAVID KOHL ANNO 1648", stora riksvapnet med Vasa-hjärtvapen, en oval ram inneslutande ett porträtt av Gustav II Adolf, höftbild, fas höger, mustasch och pipskägg, slickat hår, dräkt med nedvikt krage och fältbindel, i h. hand en stav(?). I ramen text: "GUSTAVUS ADOLPHUS DG SVECORUM GOTHORUM ET VANDALORUM REX" (Gustav Adolf med Guds nåde Sveriges Götes och Vendes Konung). Därovanför 15 landskapsvapen som ovan: "STORFORSTAD. FINL., NORRE FINL., SÖDRE FINLA., ESTLAND, CARELEN, INGERMANL., NARFVEN, TAWASTL., KEXHOLM, NYLAND, ÖSTERBOTTEN, ÅLAND, TAVOLAX, LAPLAND, MEDELAP". Därovanför dekor som på andra sidan med Arbogas vapen.Porträtten av drottning Kristina och Gustav II Adolf troligen efter "Der Erneuerte Teutsche Florus", Frankfurt 1647.Gåva genom major C U (Carl Vilhelm?) Nisbeth av friherrinnan Christina Sophia von Post f. von Ungern-Sternberg, Äs, Sörmland.