Garpenbergs bruk

Garpenbergs bruk är ett tidigare bruk i Garpenberg i Hedemora kommun (Sverige) som länge var nära förbundet med Garpenbergs gruva. Bruket är av medeltida ursprung. Namnet Garpenberg kommer av de bergsmän – garpar – som rekryterades från det tyska Centraleuropa för att utveckla gruvdriften och hytthanteringen i Sverige.

Historik

Bergsbruket i området är omskrivet sedan 1300-talet, men har sannolikt pågått mycket längre.[1] Analyser av sedimentprover från Gruvsjön intill gruvan och bruket visar att gruvdrift pågått kontinuerligt i området sedan 400-talet.[2]

Första innehavaren av egendomen uppges ha varit biskopen i Västerås, Israel Erlandsson Ängel, död 1332. Egendomen innehades 1401 av biskop Nicolaus Michael i Västerås och 1486 av Lasse Bonde.

Bruket grundades vid mitten av 1500-talet av Gustaf Vasa. 1579-1597 hade Johan III:s kammarherre Olof Knutsson Garpenbergs bruk "i befattning".

Från 1613 utarrenderar kronan bruket, först till Kristofer Steijern från Falun.[3] 1674 anlades här också ett kopparmyntplåtverk som var i drift till 1757. Mynten präglades vid Avesta myntverk.[4]

Andra halvan av 1700-talet ägdes bruket av Salomon von Stockenström (1751-1811). Efter honom kammarherre Erik von Stockenström (1792-1869). I maj 1852 hade brukets ägare kammarherre Erik von Stockenström gjort konkurs och egendomen köptes av ett bildat bolag bland kreditorerna för en halv miljon Riksdaler Riksgälds.[5] Bruket ombildades till aktiebolag 1855.[6] I juni 1856 gick bruks- och lantegendomarna med tillhörande verksamheter på auktion och köptes av grosshandlare Jederholm för 302 500 kr.[7] Redan i december samma år hade egendomen försålts till grosshandlare P. Kleman i Stockholm för 350 000 kr.[8]

År 1866 köptes bruket av Hampus August Cornelius på auktion. Med köpet följde inte gruvverksamheten, utan gruva och bruk separeras i två olika bolag. 1910 går bruket i konkurs en sista gång. Redan 1905 hade dock järnhanteringen upphört.[9] Samma år invigdes järnvägssatsningen mellan Fors och Garpenbergs station (vid Brattfors bruk), som efter förlängning till Gruvgårdens station 1908 fick namnet Gruvgården-Fors järnväg.[10]

1913 köpte staten Garpenbergs bruk och dess skogsmark. 1915 startade Skogshögskolan utbildning i bruksherrgården.[11]

Herrgårdens huvudbyggnad uppfördes 1801.

Referenser

  1. ^ Garpenbergs gruva i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 31 augusti 2016.
  2. ^ ”Forskare bringar rätsida på när gruvdriften i bergslagen egentligen startade”. Umeå universitet. 8 februari 2017. https://www.umu.se/nyheter/forskare-bringar-ratsida-pa-nar-gruvdriften-i-bergslagen-egentligen-startade_5815592/. Läst 28 november 2022. 
  3. ^ Garpenberg i Nordisk familjebok: [Elektronisk resurs konversationslexikon och realencyklopedi innehållende upplysningar och förklaringar om märkvärdiga namn, föremål och begrepp]. Stockholm. 1876-1899. Libris 10232361. https://runeberg.org/nf/ 
  4. ^ Sundström, Kjell (1991). Kulturbygden Hedemora - omlandet. Dalarnas museums serie av rapporter: 19. Hedemora kommun och Dalarnas museum. sid. 34 
  5. ^ ”Fahlun. Kammarherren Stockenströms konkursmassas egendomar”. Najaden, Notis 2:a kolumn, 2:a aviseringen. 22 maj 1852. https://tidningar.kb.se/2575353/1852-05-22/edition/152651/part/1/page/1/?newspaper=NAJADEN&from=1852-05-22&to=1852-05-22. Läst 27 november 2022. 
  6. ^ Riksarkivet: Garpenbergs bruk 1854–1874 [1]
  7. ^ ”Genom auktion försåldes i Lördags på wärdshuset Blå Porten”. Snäll-Posten, notis 1:a kolumn längst ner. 9 juni 1856. https://tidningar.kb.se/2810472/1856-06-09/edition/153656/part/1/page/1/?newspaper=SN%C3%84LLPOSTEN&from=1856-06-09&to=1856-06-09. Läst 27 november 2022. 
  8. ^ ”Garpenbergs bruk med tilhörande grufwor och jordegendom”. Vestmanlands Läns Tidning, notis 2:a kolumn en bit ner. 24 december 1856. https://tidningar.kb.se/4112799/1856-12-24/edition/147385/part/1/page/1/?newspaper=VESTMANLANDS%20L%C3%84NS%20TIDNING&from=1856-12-24&to=1856-12-24. Läst 27 november 2022. 
  9. ^ Rönnegård, Sam (1957). Hedemora bergslag Garpenbergs socken. sid. ss 139-146. 
  10. ^ Andrén, Ernst (1968). Gruvgården-Fors järnväg, Svenska järnvägsklubbens skriftserie 5. sid. 10-20 
  11. ^ Sundström, Kjell (1991). Kulturbygden Hedemora - omlandet. Dalarnas museums serie av rapporter: 19. Hedemora kommun och Dalarnas museum. sid. 35 

Vidare läsning