Garnisonsregementet i Göteborg
| Garnisonsregementet i Göteborg | |
 Regementets uniform m/1779 | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Flera olika, se artikeln |
| Datum | 1721–1801 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Värvat infanteriregemente |
| Föregångare | Västgöta tremänningsregemente |
| Efterföljare | Göta artilleriregemente |
| Storlek | Regemente |
| Högkvarter | Göteborgs garnison |
| Förläggningsort | Göteborg |
| Färger | Gult |
| Kända slag och krig | Hattarnas ryska krig Pommerska kriget Gustav III:s ryska krig |
| Befälhavare | |
| Framstående befälhavare | Curt Bogislaus von Stedingk |
| Tjänstetecken | |
| Kompanifana från 1755 |  |
Garnisonsregementet i Göteborg var ett svenskt värvat infanteriregemente som verkat under många namn och som sattes upp i Göteborg 1721 av Bengt Ribbing, som också var dess förste chef. Regementet ingick i Västgötafördelningen av armén.
Bakgrund
Historia
Regementet organiserades 1721 med Västgöta tremänningsinfanteriregemente som stomme. Dess förste regementschef var generalmajor Bengt Ribbing. Det bestod från 1723 av åtta kompanier och var förlagt till Göteborg.
Regementet deltog vid några av Sveriges krig under 1700-talet, de första blev Hattarnas ryska krig då man kommenderades till Finland 1742. Åren 1751–1762 deltog regementet vid bygget av fästningen Sveaborg utanför Helsingfors. Regementet deltog även i pommerska kriget.
Under Gustav III:s ryska krig 1788–1790 förlades regementet återigen till krigsskådeplatsen i Finland, och man deltog bland annat i slaget vid Svensksund. Under slaget var regementet placerat ombord på Bohuseskadern av Arméns flotta. Nio av regementets soldater tilldelades För tapperhet till sjöss för sina insatser. Två av regementets officerare dödades vid detta slag: löjtnanten Johan August Rydingsvärd och fänriken Bror Carl Tallberg[1]. Under regementets frånvaro från Göteborg sköttes dess uppgifter främst av Göteborgs borgerskaps militärkårer.
Vid ett flertal tillfällen detacherades soldater ur regementet och skickades till den svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien. Bland annat sändes 1794 tjugofyra (24) man utrustade i uniform m/1792 till ön.[2]
Soldater ur regementet deltog 1799 vid det Björnbergska brännvinskriget, då det Björnbergska huset på Norra Hamngatan 6 plundrades och förstördes av en uppretad folkmassa. De fåtal soldater som fanns tillhands kunde först inte hindra plundringen, men sedan förstärkning erhållits kunde folkmassan tryckas tillbaka och stoppas.[3]
År 1799 kunde regementet även flytta in i den då nyuppförda kasern som Göteborgs borgerskap hade uppfört. Denna kasern kallades Borgerskapets kasern, och togs 1801 över av Göta artilleriregemente. Slutligen revs den 1908. Regementets siste chef var fältmarskalken Curt Bogislaus von Stedingk. När nedläggningen skedde 1801 uppgick de kvarvarande delarna i Göta artilleriregemente.
Styrka
Under det fjärde kvartalet 1793 uppgick regementets styrka till följande[4]:
- Officerare: 30
- Underofficerare: 39
- Spel: 17
- Manskap: 778
Regementspastorer
Vid regementet fanns en utsedd regementspastor som ansvarade för själavården inom regementet, och som höll gudstjänst varje söndag samt firade högtider i Garnisonskyrkan (som då låg i Kronhuset). Regementspastorn anordnade även vigslar och begravningar inom regementet. Regementspastorn var även kyrkoherde i Göteborgs garnisonsförsamling. Följande personer var pastorer vid regementet;
- 1721-1728: Lars Ahlman
- 1728-1731: Magnus Wallenstedt
- 1731-1736: David Mummel
- 1736-1746: Olof Boman
- 1746-1758: Petrus Strömbom
- 1759-1780: Anton Grimbeck
- 1780-1793: Fredrik Adolf Silvander
- 1793-1801: Måns Christian Mummel[5]
Framstående personer vid regementet
- Johan Henrik Hästesko, stabsfänrik vid regementet, och dömd till döden för sin inblandning i Anjalaförbundet under Gustav III:s ryska krig.
- Adolph Peter von Sietmann, förare vid regementet som erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i silver efter Slaget vid Svensksund. Han erhöll även För tapperhet till sjöss samma år.[6]
- Herman Ulrik af Dittmer, löjtnant vid regementet, som erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i guld efter Slaget vid Svensksund.[7]
- Axel Ennes, kapten vid regementet, som erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i guld efter Slaget vid Svensksund.[8]
- Gustaf Insenstierna, löjtnant vid regementet som erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i guld efter Slaget vid Svensksund.[9]
- Carl Johan Krusell, kapten vid regementet som erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i guld efter Slaget vid Svensksund.[10][11]
- Carl-Gustaf Planting-Gyllenbåga, kapten vid regementet, ombord på Kanonslupen nr 101, erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i guld efter Slaget vid Svensksund [12]
- Arvid David Hummel - auditör vid regementet 1796.
Bilder
Regementets kompanifana från 1720-talet.
Kompanifana från 1755.
Uniform m/1765 för officer vid regementet
Uniform m/1765 för manskap vid regementet.
Uniform m/1765 för trumslagare vid regementet.
Porträtt av kapten vid regementet iklädd uniform m/1792, man kan även se Svensksundsmedaljen på bröstet. Målning av okänd. Anges som Carl Magnus Krussell, men visar troligen hans son Carl Johan Krussel som var kapten vid regementet
Förbandschefer
- 1721–1730: Bengt Ribbing
- 1730–1747: Daniel Johan Zander
- 1747–1769: Carl Edvard von Hessenstein
- 1769–1774: Hans Gustaf Gyllengranat
- 1774–1785: Hugo Herman von Saltza
- 1785–1789: Carl Adam Wachtmeister
- 1789–1801: Curt von Stedingk
Namn, beteckning och förläggning
Regementena fick under 1700-talet oftast namn efter sin överste, varför regementet över tid ändrade namn. Nedan syns en sammanställning på det namn regementet officiellt hade under sin verksamma tid.
| Ribbingska regementet | 1721 | – | 1730 |
| Zanderska regementet | 1730 | – | 1747 |
| Hessensteinska regementet | 1747 | – | 1769 |
| Gyllengranatska regementet | 1769 | – | 1774 |
| Saltziska regementet | 1774 | – | 1785 |
| Wachtmeisterska regementet | 1785 | – | 1789 |
| Stedingska regementet | 1789 | – | 1801 |
| Göteborg | 1721 | – | 1799 |
| Borgerskapets kasern, Göteborg | 1799 | – | 1801 |
Se även
Källor
Referenser
- ^ Götheborgs Allehanda 4 januari 1791, sid 2
- ^ Gustavianer.com
- ^ goteborgshistgoria.se
- ^ Uppgifter rörande svenska krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning, J. Mankell, 1865. sid 451.
- ^ Göteborgs stifts herdaminne: samt geografisk, statistisk och historisk beskrifning öfver pastoraten. 1872, sid 45.
- ^ Svensk Numismatisk tidskrift, nummer 2 2006
- ^ af Dittmer nr 2062, tab 4
- ^ Svensk biografiskt Lexikon, Band 13 (1950), sida 747.
- ^ adelsvapen.com, tab 4
- ^ ”mattiasloman.se”. Arkiverad från originalet den 24 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200724223829/https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Krusell. Läst 24 juli 2020.
- ^ Ceremonimästareämbetets journal från den 7 december 1790 till och med 1792 års slut. Riksarkivet. sid 20-36.
- ^ adelsvapen.com, tab 31
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Jacob Gillberg, Licens: CC0
Uniform m/1765 för officer vid Hessensteinska regementet. Illustration av Jacob Gillberg som ingår i ett skinnband med 72 st. ritningar framställande svenska och finska uniformer från ca. 1765.
Garnisonsregementets i Göteborg uniform m/1779, ur C. G. Roos samling.
Duk av enkel gul sidenkypert. Dekor: I mitten Göteborgs vapen inom cirkelrund ram, ett upprättstående, dubbelsvansat lejon i applicerad blå taft med broderier av gult silke. Lejonet stående över tre strimmor applicerade i blå taft med broderi i gult silke. Duken fäst med 1 rad tennlickor på ett gult sidenband. Stång av brunmålad furu. Holk av mässing.
Porträtt av kapten Carl Johan Krusell, iklädd uniform m/1792 för en kapten vid Stedinska regementet (Garnisonsregementet i Göteborg). Avporträtterad ca 1795 av okänd konstnär.
Författare/Upphovsman: Göteborgs stadsmuseum, Licens: CC BY 2.5
Garnisonsregementet i Göteborgs nattvardskärl, bestående av kalk, paten, oblatask, samt behållare för vin. Bild från 1924.
Förfärdigat efter en av kapten De Derich utförd ritning, gillad 2 juni 1755. Den färdiga fanan godkänd 1 dec. 1755. Duk av enkel gul sidenkypert, sydd av tre horisontella våder. Dekor: I mitten, lika applicerat på båda sidor: Göta vapen - runt fält, d: 560 mm, Blå taft varpå 3 vita snedställda strömmar från vänster i vit sidentaft och silke, över detta krönt med öppen krona ett dubbelsvansat upprättstående lejon i gult siden och silke. I hörnen AdolfFredriks namnchiffer A med dubbelt F under sluten krona i gult silke med blått applicerat kronfoder. Broderade i dubbelsidig plattsöm. Duken fäst med gult sidenband och 1 rad tennlikor. Stång av furu, brunmålad. Holk av mässing.
Författare/Upphovsman: Jacob Gillberg, Licens: CC0
Uniform m/1765 för en trumslagare vid Hessensteinska regementet. Illustration av Jacob Gillberg som ingår i ett skinnband med 72 st. ritningar framställande svenska och finska uniformer från ca. 1765.
Författare/Upphovsman: Mkallgren, Licens: CC BY-SA 4.0
Porträtt av kaptenen, sedermera majoren, Vilhelm Mauritz Planting-Gyllenbåga vid Göteborgs garnisonsregemente. Har är iklädd regementets uniform m/1765. Porträttet målades runt 1770 av Jonas Dürchs.
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY 4.0
Kompanifana för Garnisonsregementet i Göteborg, modell 1755. Den är tillverkad av gul sidenkypert och syddmedv tre horisontella våder.
Broderad lika på båda sidor, i mitten Göteborgs vapen: runt fält (540 x 540 mm) av blått påsytt siden varpå över tre strömmar snett från vänster i vitt siden och silke, däröver ett dubbelsvansat krönt lejon i gult siden och silke. I hörnen Adolf Fredriks namnchiffer "A" med dubbelt "F" under sluten krona i gult silke, kronorna med blått foder, stenar i rött, kantad med gul silkessnodd.
Duken fäst med gult silkesband och förgyllda spikar. Bandet 15 mm brett.
Förfärdigade efter en av kapten De Derich utförd modellritning, gillad 1755-06-02. och godkänd 1755-12-01. Den borderades avTobias Leij d.y. tillsammans med en liv- och två övriga kompanifanor.
Författare/Upphovsman: Jacob Gillberg, Licens: CC0
Uniform m/1765 för meniga vid Hessensteinska regementet. Illustration av Jacob Gillberg som ingår i ett skinnband med 72 st. ritningar framställande svenska och finska uniformer från ca. 1765.