Gamma Serpentis

Gamma Serpentis (γ)
Serpens Caput IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOrmen
Rektascension15t 56m 27,18269s[1]
Deklination15° 39′ 41,8206″[1]
Skenbar magnitud ()+3,85[2]
Stjärntyp
SpektraltypF6 V[2]
U–B-0,03[3]
B–V+0,48[2]
VariabeltypMisstänkt[4]
Astrometri
Radialhastighet ()6,78 ± 0,09[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +310,93 ± 0,20[1] mas/år
Dek.: -1282,19 ± 0,18[1] mas/år
Parallax ()88,86 ± 0,18[1]
Avstånd36,70 ± 0,07  (11,25 ± 0,02 pc)
Absolut magnitud ()3,60[6]
Detaljer
Massa1,30 ± 0,15[7] M
Radie1,55 ± 0,05[7] R
Luminositet3,02 ± 0,09[7] L
Temperatur6 350 ± 310[2] K
Metallicitet-0,19[7] dex
Vinkelhastighet10,2[7] km/s
Ålder3,49[8] miljarder år
Andra beteckningar
Ainalhai, 41 Serpentis, BD+16° 2849, FK5 591, GCTP 3604,00, HD 142860, HIP 78072, HR 5933, LHS 408, SAO 101826. [9]

Gamma Serpentis (γ Serpentis, förkortat Gamma Ser, γ Ser) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Ormen i den del av stjärnbilden som representerar "ormens huvud" (Serpens Caput). Den har en skenbar magnitud på 3,85[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 88,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 37 ljusår (ca 11 parsek) från solen.

Nomenklatur

Gamma Serpentis ingick i den arabiska asterismen al-Nasaq al-Sha'āmī, "Norra linjen" av al-Nasaqān "De två linjerna"[10] tillsammans med β Her (Kornephoros), γ Her (Hejian, Ho Keen) och β Ser (Chow).[11]

Enligt stjärnkatalogen i Technical Memorandum 33-507 - A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars, var al-Nasaq al-Sha'āmī eller Nasak Shamiya titeln för tre stjärnor: β Ser som Nasak Shamiya I, γ Ser som Nasak Shamiya II, γ Her som Nasak Shamiya III (utesluter β Her).[12] Stjärnan gavs senare namnet Ainalhai, från arabiska عين الحية "Ayn al-Ḥayyah "ormens öga".

Egenskaper

Gamma Serpentis är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F6 V[2]. Den har en massa som är omkring 30 procent[7] större än solens massa, en radie som är ca 1,6[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 3[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 350[2] K. Baserat på dess massa kan den ha en konvektionszon i dess kärna.[4]

Ibland är Gamma Serpentis listad som att ha två följeslagare av 10:e magnituden, men det mesta tyder på att dessa stjärnor enbart är optiska grannar.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d e f g] Malagnini, M. L.; Morossi, C. (November 1990), "Accurate absolute luminosities, effective temperatures, radii, masses and surface gravities for a selected sample of field stars", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 85 (3): 1015–1019, Bibcode:1990A&AS...85.1015M
  3. ^ Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data. SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  4. ^ [a b] Bi, S.-L.; Basu, Sarbani; Li, L.-H. (February 2008), "Seismological Analysis of the Stars γ Serpentis and ι Leonis: Stellar Parameters and Evolution", The Astrophysical Journal, 673 (2): 1093–1105, Bibcode:2008ApJ...673.1093B, doi:10.1086/521575.
  5. ^ Nidever, David L.; et al. (August 2002), "Radial Velocities for 889 Late-Type Stars", The Astrophysical Journal Supplement Series, 141 (2): 503–522, arXiv:astro-ph/0112477 , Bibcode:2002ApJS..141..503N, doi:10.1086/340570.
  6. ^ Holmberg, J.; et al. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, arXiv:0811.3982 , Bibcode:2009A&A...501..941H, doi:10.1051/0004-6361/200811191.
  7. ^ [a b c d e f g h] Bruntt, H.; et al. (July 2010), "Accurate fundamental parameters for 23 bright solar-type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 405 (3): 1907–1923, arXiv:1002.4268 , Bibcode:2010MNRAS.405.1907B, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16575.x
  8. ^ Vican, Laura (June 2012), "Age Determination for 346 Nearby Stars in the Herschel DEBRIS Survey", The Astronomical Journal, 143 (6): 135, arXiv:1203.1966 , Bibcode:2012AJ....143..135V, doi:10.1088/0004-6256/143/6/135.
  9. ^ "* gam Ser". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2007-01-23.
  10. ^ Kunitzsch, P., Smart, T., (2006), A Dictionary of Modern Star names: A Short Guide to 254 Star names and Their Derivations (Second Revised ed.), Cambridge, MA: Sky Publishing, p. 31, ISBN 1-931559-44-9
  11. ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc, p. 243, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-12
  12. ^ Jack W. Rhoads - Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars, Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology; November 15, 1971

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Serpens Caput IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Serpens Caput chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.