Gamla stan

Gamla stan
Gamla stan vy mot norr, februari 2013.
Gamla stan vy mot norr, februari 2013.
Gamla stan vy mot norr, februari 2013.
KommunStockholm
KommunområdeInnerstaden
StadsdelsområdeSödermalm
DistriktStockholms domkyrkodistrikt
Bildad1933
Antal invånare3 172 (2021)
Landareal36 hektar
SmeknamnStaden mellan broarna
PostortStockholm
Områdeskarta
Gamla stan i Stockholms innerstad.

Gamla stan, fram till 1980 officiellt Staden mellan broarna, är en stadsdel i Stockholms kommun, och är Stockholms historiska centrum. Stadsdelen är uppbyggd på Stadsholmen. Även Helgeandsholmen och Strömsborg tillhör stadsdelen Gamla stan. Ibland räknas också Riddarholmen till Gamla stan, men den utgör en egen stadsdel. Under flera hundra år utgjorde Gamla stan den egentliga staden. Stadsdelen bildades 1933 och hade år 2021 cirka 3 000 invånare. Gamla stan tillhör Södermalms stadsdelsområde och har en yta av 36 hektar.

Samtliga byggnader i Gamla stan (utom Skeppsbrons tullpaviljonger) är blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att de utgör "synnerligen höga kulturhistoriska värden".[1] I Gamla stan finns ett 30-tal profanbyggnader som för närvarande (2023) är lagskyddade byggnadsminnen. Bland dem återfinns (från norr till söder) Stockholms slott, Tessinska palatset, Bondeska palatset, Kanslihusannexet, Petersenska huset, Kungliga posthuset, Dångerska huset, Tullhuset, Norra och Södra Bankohuset samt Räntmästarhuset.

Historik

Stockholms äldsta karta visar staden före 1547, ritad på 1620-talet
(del av karta med Stadsholmen, Helgeandsholmen och Riddarholmen).
Gamla stan 1733 (norr är nedåt).
En rest av Stockholms yngre stadsmur, som visades på Medeltidsmuseet till november 2023

Stockholm grundades på 1200-talet och byggdes i hägnet av den stora borganläggningen som Birger jarl låtit uppföra som "lås" för Mälaren. Vid stadens huvudtorg, Stortorget, byggdes rådhuset och bakom detta bykyrkan – den äldsta delen av Storkyrkan. Från torget utgick gator mot stadsportarna; den viktigaste, Köpmansporten, ledde ned till hamnen och Fiskartorget vid Saltsjön.

Gamla stan var länge staden i motsats till den mera lantliga omgivningen, malmarna (Norrmalm, Södermalm). Då omtalas den som "staden" eller "själva staden". Från 1800-talets mitt förtydligas namnet till "Staden mellan broarna" eller "Staden inom broarna".

Den äldsta medeltida staden omgavs av flera stadsmurar. En trolig placering för den äldre stadsmurens västra sträckning var längs Prästgatans västra sida, medan den östra muren följde Bollhusgränds och Baggensgatans östra sida. Att det exakta läget är svårbestämbart beror på att muren flyttades utåt i takt med att staden växte.[2] Att en mur verkligen har funnits framgår bland annat av bevarade skattelängder från 1400-talets senare hälft där begreppen "Innan mur" användes för de skattebetalare som bodde på Stadsholmens höjdplatå.[3]

Stadens dominerande byggnad var borgen. Innanför uppstod ett oregelbundet gatunät och redan vid 1200-talets slut påbörjades systematiska utfyllnader vid Stadsholmens stränder, varvid stadens tomtmarker ökade. Byggnader uppfördes på den utfyllda marken nedanför åsen och befästningarna placerades närmare vattnet. Under medeltidens senare del hade de långsmala kvarteren nedanför långgatorna bildats.

Först vid 1600-talet hade de gamla befästningarna spelat ut sin roll och efter den Stora branden 1625 i den sydvästra delen, inleddes ett omfattande regleringsarbete då gamla murrester revs och Stora och Lilla Nygatan drogs fram linjerakt genom det tidigare myllret. Några år senare revs även murarna österut och Skeppsbron anlades som en bred strandgata, med präktiga 1600-talshus som bildade stadens front mot vattnet – värdig själva stormaktens huvudstad.

Den äldsta bebyggelsen var sannolikt uppförd i trä, men under senmedeltiden kom en stor del av husen att byggas i tegel. Under stormaktstiden byggdes också många av de medeltida husen om. De fick ny fasadutformning med höga gavlar och rikt utsmyckade portaler. I senare tider har också husen moderniserats. På 1700-talet fick många byggnader nya takformer och enhetliga, putsade fasader och under det sena 1800-talet en rikare fasadutformning och stora skyltfönster längs affärsgatorna.

Bakom de synliga fasaderna finns ännu mycket av medeltida murverk kvar. Inne i husen kan man också finna både källarvalv från medeltiden, kalkmålningar gjorda på 1500-talet, rikt bemålade bjälktak från 1600-talet, högklassig rokokoinredning och 1800-talets överdådiga dekorationer.

Gamla stan från luften

Gamla stan och Helgeandsholmen i september 2012, vy mot syd. I förgrunden skymtar Gustav Adolfs torg, i bildmitt dominerar Riksdagshuset och Stockholms slott. Till höger syns Centralbron och en del av Riddarholmen. Längst bort i bakgrunden märks Slussen.
Gamla stan och Helgeandsholmen i september 2012, vy mot syd.
I förgrunden skymtar Gustav Adolfs torg, i bildmitt dominerar Riksdagshuset och Stockholms slott. Till höger syns Centralbron och en del av Riddarholmen. Längst bort i bakgrunden märks Slussen.


Stadsplanering

Gällande stadsplan över Staden Mellan Broarna. Laga kraft: 1980-12-23.

På 1840-talet lades de första regleringsplaner för Gamla stan fram, där man tog hänsyn till människornas dåliga bostadssituation och till genomgångstrafikens problem. Det var ett tiotal stadsplaner som praktiskt tagit samtliga krävde en total rivning av Gamla stans bebyggelse, med undantag för de stadskvarter väster om Stora Nygatan, som hade reglerats med rätvinkliga stadskvarter efter den "stora vådelden" år 1625. Ingen av dessa planer utfördes dock.

Kring sekelskiftet 1900 fick man upp ögonen för de historiska värden som Gamla stans bebyggelse representerade. Carl Larsson, själv född på Prästgatan, menade i ett uttalande 1904 att om han vore miljonär, så skulle han inköpa husen i Gamla stan, restaurera dem så noga som möjligt till deras ursprungliga skick samt utrusta dem med moderna tiders bekvämligheter.

På 1930-talet hade avsky mot Gamla stans slumkvarter förbytts till stor respekt för stadsdelens historiska arv. År 1934 lät Samfundet Sankt Erik på prov sanera huset Kindstugatan 14 i kvarteret Cepheus. Resultatet blev mycket lyckat och ledde till att hela kvarteret sanerades och Gamla stans största grönområde skapades.

Gamla stan som helhet skyddas sedan ett regeringsbeslut (1980-12-23) av en klassning som riksintresse för kulturmiljövård av Riksantikvarieämbetet.[4]

Bilder, stadsmiljöer

Bilder, vyer från Tyska kyrkans torn

Stortorgets julmarknad

Stockholms-Gillet arrangerar årligen Stortorgets julmarknad, som äger rum cirka en månad före jul och brukar sluta den 23 december. Gamla stans julmarknad har gamla anor men den lades ner 1907. År 1915 öppnades den på nytt, huvudsakligen på Gillets initiativ. Gillet äger de faluröda bodarna, som hyrs ut till hantverkare och andra med försäljning av svenska produkter som hemslöjd, matvaror och glögg. Överskottet från julmarknaden går till Gillets verksamhet.[5]

Gator och torg

De äldsta kända bevarade gatunamnen i Stockholm och Gamla stan är Köpmangatan omnämnd första gången 1323 och Skomakargatan några år senare. Från 1400-talet finns namn som Stortorget, Kornhamn, Slottsbacken och Järntorget, liksom många namn som påminner om olika kyrkliga företeelser till exempel Stora Gråmunkegränd, Svartmangatan och Själagårdsgatan. Även Kindstugatan och Kåkbrinken är belagda från 1400-talet. Västerlånggatan och Österlånggatan har också medeltida anor. Efter 1600-talet har bara marginella förändringar skett av gator och torg i Gamla stan. Mårten Trotzigs gränd är endast 90 cm bred och är därmed Stockholms smalaste gränd.

Väldigt få namn har kommit till på 1800-talet, till dem hör Slussplan och Telegrafgränd, och på 1900-talet namnsattes främst kajer, broar exempelvis Kanslikajen, Riddarhuskajen och Stallbron.

Kvarter i Gamla stan

Den övervägande delen av kvarteren i Gamla stan har döpts efter begrepp (främst gudar) ur den grekiska och romerska mytologin. Undantagen på Stadsholmen är Rådstugan och Tre Kronor. Gamla stans kvartersnamn har till huvudsak tillkommit under senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet och bestämdes förmodligen av stadsingenjören Johan Cortman. Det fanns även planerade, namngivna kvarter som aldrig fullbordades. På Petrus Tillaeus karta från 1733 framgår tre planerade kvarter sydväst om kvarteren Charon, Iason och Midas som skulle heta America, Africa respektive Asia, men som aldrig kom till stånd.[6]

Vy över Gamla stan från Monteliusvägen på Södermalm i december 2009. Längst till vänster syns en del av Riddarholmen och mitt i bild reser sig Tyska kyrkans spetstorn. I förgrunden pågår arbeten med Söderströmstunneln för Citybanan.
Vy över Gamla stan från MonteliusvägenSödermalm i december 2009.
Längst till vänster syns en del av Riddarholmen och mitt i bild reser sig Tyska kyrkans spetstorn. I förgrunden pågår arbeten med Söderströmstunneln för Citybanan.


Referenser

Kartan visar kvarter i Gamla stan och är en sammanställning av de tomtnummer som användes mellan 1729 och 1810.
Gamla stan och Riddarholmen på 1870-talet enligt Heinrich Neuhaus.

Noter

  1. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  2. ^ Hansson (1976), sid. 42–43
  3. ^ Dalbäck (1987), sida 40
  4. ^ Speciellt bevarandeområde: Gamla stan (Texten i Archive.org)
  5. ^ Uppgift enligt Stockholmsgillet
  6. ^ Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4 

Litteratur

  • Carlsson, Sven-Olof (1991). Stockholm: gata upp, gata ner: en fälthandbok över Stockholms byggnader, dess arkitekter samt andra kulturella miljöer i innerstaden. Malmö: S.-O. Carlsson. Libris 7448562. ISBN 91-630-0500-X 
  • Glase, Béatrice; Glase, Gösta & Härén, Gunnar (1988). Gamla stan: historia som lever. Stockholm: Trevi. Libris 7612806. ISBN 91-7160-845-1 
  • Ohlmarks, Åke; Vera Siöcrona, Oscar Wieselgren (1953). Boken om Gamla stan: en jubileumsskrift. Stockholm: Förlagsaktiebolaget Boken. Libris 1445167 
  • Hans Hansson (1956/1976). Stockholms stadsmurar. Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning, nr 18. ISBN 91-3872-177-5 
  • Dahlbäck, Göran (1995) [1987]. I medeltidens Stockholm. Monografier utgivna av Stockholms stad (2:a upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 7593257. ISBN 91-7031-051-3 
  • Göran Söderström (2016). Gamla stan, Slottet och Storkyrkan. Lind & Co. ISBN 978-91-7461-381-0 

Vidare läsning

  • Cramér, Margareta, red (2014). Gamla Stan i Stockholm: hus för hus. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-589; 253. Stockholm: Lind & Co i samarbete med Stockholmia. Libris 16260018. ISBN 978-91-7461-294-3 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Marten-Trotzigs-Graend-2.jpg
Författare/Upphovsman: Mastad, Licens: CC BY-SA 3.0
Mårten Trotzigs gränd i Gamla stan är den smalaste gatan i Stockholm. Det är okänt när gatan konstruerades, men den omnämndes i varje fall redan 1544 som Tronge trappe grenden ("Trånga trappgränden").
1a, Stadshuset 2009k.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Stockholms stadhus, torn
Gamla stans Julmarknad 2009j.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Julmarknad i Gamla stan
Tyska kyrkan vy mot ost 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Tyska kyrkan vy mot ost med Kindstugatan i mitten
Stadsholmen before 1547.jpg
Stockholms äldsta karta visar staden före 1547, ritad på 1620-talet (del av karta som visar Gamla stan)
Gamla stan, Riddarholmen, Neuhaus, 1870-tal.jpg
Gamla stan och Riddarholmen på Heinrich Neuhaus panorama
Stockholms stadsmur 2010.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
En del av Stockholms yngre stadsmur i Medeltidsmuseet
Gamla stans julmarknad 1859.jpg
Julmarknaden på Stortorget i Gamla stan
Gamla stan husnummer 1729.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 3.0
Kartan visar kvarter i Gamla stan och är en sammanställning av de tomtnummer som användes mellan 1729 - 1810. Staden är uppdelad i distrikt (inre, södra, västra och östra). Därefter är husen inom varje distrikt löpande numrerade, gata upp och ner.
Tyska kyrkan vy mot syd 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Tyska kyrkan vy mot syd
Västerlånggatan december 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Västerlånggatan och Julmarknad i Gamla stan
Gamla stan February 2013 01.jpg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla stan (Old town), Stockholm.
Osterlanggatan 2006.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Österlånggatan på Gamla Stan i Stockholm
Plan av Stockholms stad mellan norr- och söderström 1733.jpg
Plan av Stockholms stad mellan norr- och söderström 1733 (norr är nertill)
Stortorget, Gamla stan.jpg
Författare/Upphovsman: WikiaWic, Licens: CC BY-SA 4.0
Picture taken on Stortorget, Gamla stan in Stockholm 2015
Gamla stans Julmarknad 2009n.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Julmarknad i Gamla stan
Gamla stan Riddarfjärden 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Vy från Tyska kyrkan mot väst och Riddarjärden
Stadsplan över Gamla stan 1978.png
Gällande stadsplan över Gamla stan. Laga kraft: 1980-12-23.
Monteliusvägen panorama 2009b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Vy över Gamla stan från Monteliusvägen
Gamla Stan och Helgeandsholmen.JPG
Författare/Upphovsman: Jan Ainali, Licens: CC BY-SA 3.0
sedd från helikopter.
Julmarknad Gamla stan 1874.jpg
En idyll från julmarknaden 1874 i en färglitografi av Otto Mankell. I bagarståndet t.v. säljs pepparkaksparet Nisse och Nasse, som hörde julen till. Julgranen hade ännu inte riktigt slagit igenom och såldes bara på några få platser i staden. (Stockholms stadsmuseum)
Stockholms slott vy Tyska kyrkan 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Vy från Tyska kyrkan över Gamla stan och Stockholms slott mot norr
Julmarknad Gamla stan 1956.JPG
Gamla Stan. Julmarknad på Stortorget