Gamergate

Gamergate, även Quinnspiracy, är en kontrovers som relaterar till kvinnohat^[1][2] inom den amerikanska datorspelskulturen, men även etiska frågor vad gäller speljournalistik,^[3] som uppmärksammats i USA med början augusti 2014. Inledningsvis gällde kontroversen ryktesspridning kring spelutvecklaren Zoe Quinns personliga relationer.^[4] Framöver attackerades även kulturkritikern Anita Sarkeesian,^[5][6][7] spelutvecklaren Brianna Wu samt ett antal andra kvinnor med anknytning till datorspelsindustrin.^[8] Sedan dess har ett flertal underordnade kontroverser kring speljournalism uppstått i relation till rörelsen.^[9] Gamergate-rörelsen är ledarlös och definieras främst genom användandet av hashtaggen #gamergate på Twitter.^[10] Rörelsen har senare också sammanknutits med den konservativa alt-right-rörelsen.^[11]

Den 16 augusti 2014 publicerade datorforskaren Eron Gjoni ett blogginlägg^[12][13] där han påstod att hans tidigare flickvän, spelutvecklaren Zoe Quinn, varit otrogen med flera namngivna individer. Blogginlägget fick snart stor uppmärksamhet.^[4] Diskussion på sociala medier kom snart att fokusera på misstanken att Quinn använt sex för att erhålla bättre recensioner av sitt spel, Depression Quest, men dessa anklagelser har diskrediterats.^[14] Quinn mottog i anslutning till detta ett flertal, och upprepade, våldtäkts- och dödshot, vilka drev henne att fly sitt hem. Därefter publicerade en av hennes tidigare partner hämndporr på internet.^[15][16][17] När media lät bli att rapportera om saken av hänsyn till att det var en privatsak mellan de inblandade såg många Gamergate-supportrar det som att händelsen "censurerades".^[4]

Den 27 augusti fick kontroversen nytt liv när den konservative skådespelaren Adam Baldwin hjälpte till att sprida länkar till YouTube-kanalen Internet Aristocrat och dess Quinn-kritiska videor om speljournalistik under hashtaggen #gamergate (innan dess hade händelsen kallats "Quinnspiracy").^[18][19] Den första veckan användes hashtaggen över 244 000 gånger på Twitter.^[20] Enligt Twitters analyswebbplats Topsy hade ordet gamergate använts drygt 1,8 miljoner gånger. Hashtaggen #gamergate och den frivilliga identiteten "Gamergater" har sedan kommit att användas för att signalera att man är kritisk mot de som menar att frågan handlar om misogyni snarare än om etik inom speljournalistiken.

Ungefär samtidigt rapporterade Anita Sarkeesian, som producerar videoserien Tropes vs. Women^[21], att hon också mottagit dödshot,^[22] genom att bland annat publicera en veckas trakasserier från diverse Twitteranvändare.^[23]

De Gamergate-relaterade attackerna utfördes delvis av användare på Internetforumen Reddit, 4chan och 8chan. Trakasserierna inkluderade avslöjanden av privat information samt våldtäkts- och dödshot, inklusive hot om massmord vid en offentlig föreläsning.^[24] Även personer som stått bakom hashtaggen #gamergate har fått utstå trakasserier.^[4]

Gamergateaktivister upptäckte att vissa spelutvecklare hade nära kopplingar till speljournalister. Exempelvis skrev Patricia Hernandez om spel som skapats av Anna Anthropy, som hade varit hennes rumskamrat. Ben Kuchera skrev om Zoe Quinns spel efter att skänkt pengar till hennes Patreon-konto.^[25] Det ledde bland annat till hårdare etiska regler på spelrecensionswebbplatserna Kotaku^[26] och Polygon.^[27]

Journalisten Milo Yiannopoulos avslöjade den 17 september 2014 en maillista vid namn GameJournoPros där diverse speljournalister medverkade och som även innehöll diskussion kring Gamergate, med motiveringen att listan bekräftade misstankar om sammansvärjningar inom speljournalistiken.^[28] Flera kommentatorer har dock opponerat sig mot att konversationen skulle varit besvärande och snarare menat att den utgjorde en normal konversation mellan yrkesutövare.^[10][29][30] Maillistan stängdes ned efter att den blev offentlig.^[29]

Gamergate-rörelsen fick även stöd av individer som använde hashtaggen #NotYourShield. Denna skapades av anonyma användare på 4chan^[31] som ett sätt för minoriteter att demonstrera fram sitt stöd.^[32] En del av de konton som använt hashtaggen har dock visat sig vara fingerade.^[31][33]

Diskussionen i sociala medier och inom journalistiken har sedan dess kretsat kring två olika synvinklar. Den ena menar att många spelare är misogyna män som vill förhindra kvinnor i spelbranschen från att kunna försörja sig.

SvD:s Elias Björkman anser att Gamergate aldrig handlade "om en seriös debatt om datorspelsjournalistikens eventuella kris" utan använder beskrivningen: ”Nej, Gamergate är inte konsumentaktivism. Det är en perfekt storm av misogyni, konservatism och revirtänkande.”^[34]

Gamergate har av andra setts som en del av ett kulturkrig kring datorspelskulturen,^[35] det kulturella erkännandet av datorspel, social kritik av datorspel och den sociala identiteten hos datorspelare. Många användare av hashtaggen har sagt att deras mål är att förbättra den journalistiska etiken kring bevakningen av datorspel.^[24]

Enligt Viktor Eriksson, som har granskat Gamergate-kontroversen i sitt examensarbete i journalistik på Göteborgs Universitet, fokuserar 5 000 av en 5 870 sidor lång IRC-chatlogg på 4chan (under rubriken "Burgers & Fries")^[36] från rörelsens start på kvinnliga spelutvecklare och kritiker. Enbart cirka 100 sidor bedömer Eriksson handlar om korruption bland speljournalister, vilket han tolkar som att "Gamergate har sitt ursprung i hatattacker mot kvinnliga spelkritiker."^[1]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 3 februari 2015.