Gaddlösa bin

Gaddlösa bin
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
TribusGaddlösa bin
Meliponini
Vetenskapligt namn
§ Meliponini
Trigona spinipes på hibiskus
Trigona spinipes på hibiskus
Hitta fler artiklar om djur med

Gaddlösa bin (Meliponini) är ett tribus i överfamiljen bin och familjen långtungebin.

Beskrivning

Tribuset är ett både gammalt och artrikt taxon som härstammar från krittiden.[1] De ingående arterna är genomgående småväxta; vissa blir bara ett par millimeter långa[2]. Som det svenska namnet antyder, saknar de en fungerande gadd.[2]

Ekologi

De ingående arterna är alla sociala bin; de lever i samhällen med tre kaster, drottningar (fertila honor), arbetare (normalt icke-fertila honor) och hanar.[2]

Vissa släkten lägger ut ett doftspår med hjälp av sekret från munkörtlarna för att visa vägen till en födokälla. Hos andra kan en arbetare som funnit en rik födokälla flyga före för att leda andra arbetare till denna.[3]

Försvar

Arbetare av Frieseomelitta varia på vakt intill boets ingång

Trots avsaknaden av en fungerande gadd försvarar de flesta gaddlösa bin sig effektivt; de har kraftiga käkar, och kan bitas ordentligt.[2] En annan typ av försvar är att dränka fiender i kåda[4]. Släktena Oxytrigona och Melipona har giftkörtlar som producerar myrsyra förbundna med käkarna, och kan därför leverera mycket smärtsamma bett. Slutligen finns det släkten, Aparatrigona, Paratrigona, Partamona, Plebeia, Scaura, Schwarzula, Sundatrigona och Trigona, som använder ett mera passivt försvar; de bygger sina bon i eller vid termitstackar, getingbon eller myrbon.[1]

Vissa släkten försvarar dessutom sina bon oförskräckt mot fiender[1]; samma gäller födokällor, som ofta försvaras mot andra bin[2].

Bobyggnad

Ett några månader gammalt bo av Trigona spinipes, placerat mot en vägg. Ytterhöljet av just denna arts bo består av växtfibrer och kåda.

Bona hos gaddlösa bin är stabila konstruktioner som existerar i många år.[1] Till skillnad från hos honungsbin byggs i regel inte bona enbart av vax; i stället används cerumen, en blandning av vax och kåda[5], och propolis, ofta med inblandning av avfall och jord samt växtmaterial som fibrer och pollen. Det förekommer också att bona enbart byggs av växtmaterial som löv och fibrer blandat med kåda.[1]

Undantag är vissa släkten som Trigonisca och arten Leurotrigona muelleri, som bygger sina bon av rent vax[5].

Utseendet och lokaliseringen av boet varierar betydligt mellan släktena och arterna. Vissa bygger bona öppet eller halvöppet, i trädens lövverk, buskage och övergivna fågelbon. De flesta arterna bygger dock boet i någon form av slutet utrymme, som ihåliga träd, torrt trävirke som döda stammar och timmer eller i underjordiska rum som övergivna myrbon eller bland trädrötter.[5] Som nämnts ovan förekommer det också att bona byggs i eller nära bon av andra insekter som kan erbjuda någon form av skydd, som termiter, getingar eller myror.[1]

Precis som hos honungsbina förvaras pollen och honung i celler; dessa är emellertid inte sexkantiga, utan runda till ovala.[1]

Fortplantning

Gaddlösa bin parar sig endast en gång; efter parningen utvecklas honans äggstockar och bakkroppen tillväxter kraftigt, så att hon inte längre kan flyga. Larverna matas inte av arbetarna som hos honungsbin, utan ägget placeras i en cell tillsammans med en klump honung/nektar och pollen, på samma sätt som hos solitära bin och många humlor.[1] De gaddlösa bina svärmar inte som hos honungsbin; när ett nytt samhälle grundas, är det en långt mer planerad process, som inleds med att arbetare från modersamhället börjar bygga ett nytt bo. Först när detta är klart flyttar den nya drottningen dit i samband med sin parningsflykt. Det förekommer att en del av arbetarna som var involverade i bobyggnaden flyttar tillbaka till moderkolonin.[6]

Utbredning

Tribuset förekommer i större delen av världens tropiska och subtropiska områden:[2] Framför allt i Sydamerika, men också i Afrika[7], Asien och Australien[2].

Taxonomi

Ingående släkten[8]:

Källor

  1. ^ [a b c d e f g h] David W. Roubik (2006). ”Stingless bee nesting biology” (på engelska) (PDF (967 kB)). Apidologie (37): sid. 1-6. doi:10.1051 apido:2006026. http://hal.archives-ouvertes.fr/docs/00/89/22/07/PDF/hal-00892207.pdf. Läst 4 januari 2014. 
  2. ^ [a b c d e f g] Rune Hedberg (3 mars 2014). ”Meliponini, gaddlösa bin”. Alingsåstraktens Biodlareförening. http://kupan.se/?page_id=46. Läst 3 mars 2014. 
  3. ^ ”Comunication” (på engelska). Apiário Central - Universidade Federal de Viçosa. Arkiverad från originalet den 6 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120306144852/http://www.ufv.br/dbg/bee/Versao2/comunication.htm. Läst 16 januari 2014. 
  4. ^ ”Defense” (på engelska). Apiário Central - Universidade Federal de Viçosa. Arkiverad från originalet den 6 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120306155318/http://www.ufv.br/dbg/bee/Versao2/defense.htm. Läst 16 januari 2014. 
  5. ^ [a b c] ”Nests” (på engelska). Apiário Central - Universidade Federal de Viçosa. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120816043807/http://www.ufv.br/dbg/bee/Versao2/nest.htm. Läst 16 januari 2014. 
  6. ^ ”Swarming” (på engelska). Apiário Central - Universidade Federal de Viçosa. Arkiverad från originalet den 6 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120306141824/http://www.ufv.br/dbg/bee/Versao2/swarming.htm. Läst 16 januari 2014. 
  7. ^ C D Eardley (2004). ”Taxonomic revision of the African stingless bees (Apoidea: Apidae: Apinae: Meliponini)” (på engelska) (PDF, 1,88 Mb). Laboratoire de zoologie, Université de Mons. sid. 1. http://www.zoologie.umh.ac.be/hymenoptera/biblio/eardley2004_3234.pdf. Läst 13 januari 2014. 
  8. ^ ”Meliponini” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=Scientific_Name&search_value=Meliponini&search_kingdom=every&search_span=containing&categories=All&source=html&search_credRating=All. Läst 3 mars 2014. 

Media som används på denna webbplats

Trigona spinipes on a hibiscus.JPG
Författare/Upphovsman: Ironman br, Licens: CC BY-SA 3.0
A Trigona spinipes bee on a hibiscus.
FrieseomelittaVaria.JPG
Författare/Upphovsman: Bibafu, Licens: CC BY-SA 3.0
A Frieseomelitta varia guard bee standing next to the entrance hole of the colony.
Trigona-spinipes-nest-unicamp-01.png
Nest of stingless bees Trigona spinipes on the wall of a building at the State University of Campinas, Brazil. The nest is a couple of months old; it is built of dirt and other debris. The greenish part (possibly including cow or horse dung) is the most recent addition. A couple of bees are visible as bright specks. The cinder blocks are about 40 cm wide and 19 cm tall excluding the mortar. The wall is painted tan-beige; the white smudges below the nest are places where the paint peeled off showing the older white paint layer. Picture taken by J. Stolfi with a Sony DSC-V1 camera, with some post-processing.
Meliponula ferruginea.jpg
Författare/Upphovsman: Muhammad Mahdi Karim, Licens: GFDL 1.2
A Stingless bee, Meliponula ferruginea. App 7mm long. Pictured in Dar es Salaam, Tanzania