Gabbro
De ljusaste fläckarna utgörs av plagioklas
Gabbro är en grovkornig, basisk djupbergart.
Sammansättning
Gabbro består i huvudsak av kalciumrik plagioklas och pyroxen. Gabbro har en hög halt (20 till 65 %) mörka mineral såsom pyroxen, hornblände och olivin.[1] Plagioklas är ljusare, och syns som vita fläckar eller linjer i den mörkare omgivningen. Om andelen mörka mineral överstiger 65 % övergår gabbro till peridotit.
Förekomst
Gabbro bildas på stora djup i jordskorpan av en basisk magma. Om samma typ av magma stelnar närmare ytan bildas istället diabas, och om den stelnar vid ytan bildas basalt.
Gabbro är vanligt förekommande i både kontinental och oceanisk jordskorpa. I den oceaniska jordskorpan utgör gabbro en viktig del i så kallade ofiolitkomplex.
I Sverige finns gabbro i bland annat Uppland, där Rådmansö kan nämnas, och i Bohuslän, där Brattön och Älgön består av gabbro.
Gabbro är Norrbottens landskapssten.
Ekonomisk geologi
Gabbro är en ekonomiskt viktig bergart, som ofta innehåller brytningsvärda mineral, exempelvis kromit, nickel och kobolt. Gabbro används också ofta som byggnadssten.[2]
Densitet
Gabbro har typiskt densitet mellan 2,7 och 3,3 ton/m3. Detta är högre än för de flesta i Sverige vanligt förekommande bergarter. Den höga densiteten gör att gabbro är en särskilt lönsam bergart att förädla till ballast, då försäljningspriset sätts per ton.
Etymologi
Bergarten gabbro sägs ofta ha namngivits av geologen Leopold von Buch efter fyndorten Gabbro i Italien. Detta stämmer dock inte då namnet gabbro användes redan 1768 av den italienske geologen Tozzetti, dock omdefinierade von Buch termen och gav den en definition som liknar den moderna.[3]
Fotogalleri
Gabbro från Polen- Vistalittgabbro från Vistalitt i Norge
Fynd från norra Tyskland, troligen ditfört från Sverige av inlandsisen
![Gabbro-diabas[förklaring behövs] i Ryssland](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/%D0%A3%D1%81%D1%82%D1%83%D0%BF_%D0%B3%D0%B0%D0%B1%D0%B1%D1%80%D0%BE-%D0%B4%D0%B8%D0%B0%D0%B1%D0%B0%D0%B7%D0%BE%D0%B2.jpg/150px-%D0%A3%D1%81%D1%82%D1%83%D0%BF_%D0%B3%D0%B0%D0%B1%D0%B1%D1%80%D0%BE-%D0%B4%D0%B8%D0%B0%D0%B1%D0%B0%D0%B7%D0%BE%D0%B2.jpg)
Gabbro-diabas[förklaring behövs] i Ryssland
Källor
- ^ https://www.sgu.se/om-geologi/berg/sveriges-berggrund/landskapsstenar/landskapsstenar-i-norrland/
- ^ ”Landskapsstenar i Norrland”. www.sgu.se. https://www.sgu.se/om-geologi/berg/sveriges-berggrund/landskapsstenar/landskapsstenar-i-norrland/. Läst 28 januari 2020.
- ^ ”Gabbro - Igneous rocks”. www.sandatlas.org. https://www.sandatlas.org/gabbro/. Läst 2 juni 2019.
- Jorden - ett illustrerat uppslagsverk. James Luhr. Globe förlag. ISBN 91-7166-020-8.
- Svenskt naturlexikon. Anfang förlag, Stockholm. ISBN 91-7030-234-0.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gabbro.
Media som används på denna webbplats
Gabbro specimen; Rock Creek Canyon, eastern Sierra Nevada, California.
Författare/Upphovsman: Lienhard Schulz, Licens: CC BY 2.5
2.000 million years old Gabbro, coming probably from Sweden, in the glacial erratic garden between the villages Klein Briesen and Ragösen in the nature park Naturpark Hoher Fläming. The villages are parts of the town Belzig in the district Potsdam Mittelmark, state Brandenburg, Germany.
Författare/Upphovsman: Olga Volgina, Licens: CC BY-SA 4.0
Щелейки, Подпорожский район
(c) I, Halvard, CC BY 2.5
a quarryman drilling holes in preparation of splitting the stone
Författare/Upphovsman: Anders Damberg, Geological Survey of Sweden SGU, Licens: CC BY 2.0
Norrbottens landskapssten är gabbron. Gabbro bildas på stora djup, oftast i den oceaniska jordskorpan när en basisk magma stelnat. Gabbron förekommer över hela Norrbotten i flera kvadratkilometer stora områden. Tillsammans med andra besläktade mörka bergarter kallas den ibland för grönsten eftersom den frigör näringsämnen som gör att grönalger och mossor trivs på ytan när den vittrar.
Gabbron är en ekonomiskt viktig bergart eftersom den kan vara brytvärd. Den är nämligen en typisk värdbergart för malmer av nickel-koppar, titan-vanadin och platinagruppens element (PGE). I Norrbotten har gabbro bl.a. brutits under namnet "kallaxit" och använts av SSAB i Luleå för exempelvis ugnsinfordring i stålverket.
Bergarten ger också skogen högre bonitet (kubikmeter skog per hektar och år).
Som byggnadssten används gabbro flitigt. Den är blå-svart, grovkristallin och består huvudsakligen av kalciumrik plagioklas, hornblände och pyroxen, samt ibland olivin.
Troctolite sample 76535 brought back from the Moon by Apollo 17. This sample has a mass of 156 grams and is up to 5 centimeters across. It was collected as part of a rake sample at station 6 at the foot of the North Massif.
Another view of this sample was used in Figure 7-16 of the Apollo 17 Preliminary Science Report (SP-330, 1973), which has the following caption:
Coarse-grained norite (sample 76535) with fresh-appearing plagioclase (white to light gray) that has typical striations of albite twinning. Although pyroxenes (medium gray) are fractured along cleavage planes, they do not appear badly crushed.
Författare/Upphovsman: Piotr Sosnowski, Licens: CC BY-SA 4.0
Gabbro from Gdynia-Orłowo, Baltic Sea, Poland.