GJ 526
| GJ 526 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Björnvaktaren |
| Rektascension | 13t 45m 43,776 s[1] |
| Deklination | +14° 53′ 29,47″[1] |
| Skenbar magnitud () | +8,464 (v)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M1.5 V[3] |
| U–B | +1,04[4] |
| B–V | +1,48[4] |
| Variabeltyp | Flare[5] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +15,3[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +1 776,006[1] mas/år Dek.: -1 455,156[1] mas/år |
| Parallax () | 183,9962 ± 0,0253[1] |
| Avstånd | 17,726 ± 0,002 lå (5,4349 ± 0,0007 pc) |
| Absolut magnitud () | +9,80[7] |
| Detaljer | |
| Massa | 0,28[5] M☉ |
| Radie | 0,582 ± 0,021[2] R☉ |
| Luminositet | 0,011[8] L☉ |
| Temperatur | 3 474 ± 50[2] K |
| Metallicitet | -0,086 (Fe/H)[2] dex |
| Vinkelhastighet | 1,00[2] km/s |
| Andra beteckningar | |
| HD 119850, AG+15 1400, BD+15 2620, DO 14803, G 63-53, G 150-35, GJ 526, HIC 67155, HIP 67155, IRAS 13432+1508, LHS 47, LSPM J1345+1453, 2MASS J13454354+1453317, NLTT 35133, NSV 6431, PLX 3135, PPM 130055, SAO 100695, TYC 899-789-1, USNO-B1.0, 1048-00224136, uvby98 100119850, YZC 18 5003, [GKL99] 286, Gaia EDR3 3741297293732404352, Gaia DR2 3741297293732404352 [9][10] | |
GJ 526 är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Den har en skenbar magnitud av ca 8,46[2] och kräver åtminstone ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning på ca 184,0[5] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 17,7 ljusår (ca 5,4 parsek) från solen.[11] Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 15 km/s.[6]
Stjärnans stora egenrörelse och dess stora parallax har varit känd åtminstone från 1911, då Frank Schlesinger publicerade en rapport där han angav dess parallax till 152 ± 7 mas och dess egenrörelse på 2,3 bågsekunder.[12] År 1919 införde den tyske astronomen Max Wolf GJ 526 i sin katalog över stjärnor med hög egenrörelse, vilket gav den identifieraren 498.[13]
Egenskaper
GJ 526 är en röd till orange stjärna i huvudserien av spektralklass M1.5 V,[3] Den har en massa som är ca 0,28[5] solmassa, en radie som är ca 0,58[2] solradie och har ca 0,011 gånger solens utstrålning av energi[8] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 500 K.[2]
GJ 526 är en flarestjärna som genomgår sporadiska ökningar i ljusstyrka på 1 – 6 magnituder.[5] Den har observerats med överskott av infraröd strålning, vilken kan ange närvaro av en omkretsande stoftskiva, men någon sådan har inte kunnat observera kring stjärnan.[8]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 526, 1 april 2022.
Noter
- ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d e f g h] Houdebine, E. R. (September 2011), "Observation and modelling of main-sequence star chromospheres - XVI. Rotation of dK5 stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 407 (3): 1657–1673, Bibcode:2011MNRAS.416.2233H, doi:10.1111/j.1365-2966.2011.19199.x.
- ^ [a b] Frasca, A.; et al. (December 2009), "REM near-IR and optical photometric monitoring of pre-main sequence stars in Orion. Rotation periods and starspot parameters", Astronomy and Astrophysics, 508 (3): 1313–1330, arXiv:0911.0760, Bibcode:2009A&A...508.1313F, doi:10.1051/0004-6361/200913327, S2CID 118361131.
- ^ [a b] Cowley, A. P.; Hiltner, W. A.; Witt, A. N. (December 1967), "Spectral classification and photometry of high proper motion stars", Astronomical Journal, 72: 1334–1340, Bibcode:1967AJ.....72.1334C, doi:10.1086/110413.
- ^ [a b c d e] Gershberg, R. E.; et al. (November 1999), "Catalogue and bibliography of the UV Cet-type flare stars and related objects in the solar vicinity", Astronomy and Astrophysics Supplement, 139 (3): 555–558, Bibcode:1999A&AS..139..555G, doi:10.1051/aas:1999407.
- ^ [a b] Evans, D. S. (June 20–24, 1966), "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", in Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick (eds.), Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30, vol. 30, University of Toronto: International Astronomical Union, p. 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E.
- ^ https://www.universeguide.com/star/ 67155/hip67155. Hämtad 2022-07-03.
- ^ [a b c] Avenhaus, H.; et al. (December 2012), "The nearby population of M-dwarfs with WISE: a search for warm circumstellar dust", Astronomy & Astrophysics, 548: A105, arXiv:1209.0678, Bibcode:2012A&A...548A.105A, doi:10.1051/0004-6361/201219783, S2CID 56397054.
- ^ HD 119850 (unistra.fr) , Hämtad 2022-07-03.
- ^ "HD 119850". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2014-01-11.
- ^ Gatewood, George (2008). "Astrometric Studies of Aldebaran, Arcturus, Vega, the Hyades, and Other Regions". The Astronomical Journal. 136 (1): 452–460. Bibcode:2008AJ....136..452G. doi:10.1088/0004-6256/136/1/452.
- ^ Schlesinger, F. (1911), "Photographic determinations of stellar parallax made with the Yerkes refractor. V.", The Astrophysical Journal, 33: 353–374, Bibcode:1911ApJ....33..353S, doi:10.1086/141859.
- ^ Wolf, M. (1919), "Katalog von 1053 staerker bewegten Fixsternen", Veroeffentlichungen der Badischen Sternwarte zu Heidelberg (in German), 7 (10): 195–219, Bibcode:1919VeHei...7..195W.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Boötes chart
