GAL–TAN

Diagram över GAL-TAN-skalan.

GAL–TAN är en politisk indelningsdimension för värderingar och partier där sex egenskaper summeras i två huvudgrupper som representeras i en skala.

GAL står för Grön, Alternativ och Libertär/Libertariansk, medan TAN finns i skalans andra ände och står för Traditionell, Auktoritär och Nationalistisk. Skiljelinjen handlar i detta system inte om fördelningspolitik, utan om sociala och kulturella värden.[1][2]

Skalan började användas av den internationella forskningsgruppen CHES 1999.[3] Begreppet (Green-Alternative-Libertarian vs Traditional-Authoritarian-Nationalist) myntades 2002 av Hooghe, Marks & Wilson.[4]

Sverige

I Sverige har GAL–TAN-skalan använts av statsvetare[5], och den har fått genomslag i debatten sedan 2016.[6][7] I december 2018 utsågs "gal–tan-skala" till ett av årets nyord.[8]

GAL–TAN-axeln har kallats ofärdig och tillrättalagd, och den har ifrågasatts som analytiskt verktyg, eftersom det är oklart om de som bedöms sympatisera i riktning mot GAL egentligen har särskilt mycket gemensamt.[6] Detsamma gäller för dem som bedöms sympatisera i riktning mot TAN.[6] Både PJ Anders Linder[6] och statsvetaren Tommy Möller[9] har anmärkt att skalan har drag av att vara en dimension av "GOD-OND". Statsvetaren Sören Holmberg sade i februari 2021 att GAL–TAN har väldigt svagt stöd, framförallt i Sverige, och att kopplingen mellan faktorerna som ingår i skalan är svag. Holmberg menar att det istället är graden av nationalism som ligger bakom skalan och strukturerar upp den dimensionen.[10]

SVT:s programdirektör, Jan Helin, sade 2017 att GAL–TAN var "ett av de viktigaste utforskningsområdena för public service framöver".[11]

Se även

Referenser

  1. ^ ”"Den nya värderingsskalan som skakar Moderaterna", Aftonbladet 2016-08-28”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23420455.ab. Läst 13 november 2016. 
  2. ^ "Äntligen en frisk fläkt i debatten om vänstern", expressen.se, 27 september 2016. Åtkomst den 27 september 2016.
  3. ^ Katarina Lind "Så har Centerpartiet närmat sig MP och V", sverigesradio.se, 5 april 2018. Åtkomst den 8 maj 2018.
  4. ^ Ohlsson, Jonas; Oscarsson, Henrik; Solevid, Maria. ”Ekvilibrium”. SOM-Institutet. sid. 20. Arkiverad från originalet den 1 november 2016. https://web.archive.org/web/20161101164730/http://som.gu.se/digitalAssets/1579/1579369_ekvilibrium.pdf. Läst 1 november 2016. 
  5. ^ "Hur endimensionellt är det svenska partisystemet? Arkiverad 1 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.", henrikoscarsson.com, 24 januari 2015. Åtkomst den 12 november 2016.
  6. ^ [a b c d] PJ Anders Linder. "Debatt: Bristerna i GAL-TAN-skalan", di.se, 30 augusti 2016. Åtkomst den 12 november 2016.
  7. ^ Robert Sundberg. "Alla talar om GAL-TAN Arkiverad 7 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.", dalademokraten.se, 13 augusti 2016. Åtkomst den 12 november 2016.
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 december 2018. https://web.archive.org/web/20181227131348/https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyordslistan-2018.html. Läst 27 december 2018.  sprakochfolkminnen.se, 27 december 2018.
  9. ^ "Moderater i motvind", Axess TV på YouTube, 8 juni 2017. Åtkomst den 2 oktober 2017.
  10. ^ Sören Holmberg intervjuad i Fredagsintervjun. "Fredagsintervjun: Nej, polariseringen har inte ökat" (vid 11m21s), Kvartal, 19 februari 2021.
  11. ^ Mats Bråstedt, Lovisa Åkesson. ”"Kritiken mot SVT – studie visar politiska vinklingen"”. Arkiverad från originalet den 1 december 2020. https://web.archive.org/web/20201201102630/https://www.expressen.se/nyheter/kritiken-mot-svt-studie-visar-politiska-vinklingen/. Läst 25 februari 2021. , expressen.se, 9 juni 2019.

Media som används på denna webbplats

GAL-TAN Diagram (Swedish).svg
Författare/Upphovsman: Listz3, Licens: CC0
Diagram of the political ideology model GAL-TAN.