Göteborgs synagoga

	Göteborgs synagoga; Synagoga
Religion	judendom
Läge
Land	Sverige
Administrativ enhet	Göteborgs kommun
Plats	Inom Vallgraven
Församling	Judiska församlingen i Göteborg
Koordinater	57°42′20″N,11°58′21″E
Byggnadsspecifikationer
Arkitekt	August Krüger
Stil	bysantinsk väckelsearkitektur
Uppförd	1855
	Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Göteborgs synagoga tillhör Judiska församlingen i Göteborg. Den ligger i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborgs kommun.^[4]

Historia

Den första synagogan i Göteborg byggdes i slutet av 1700-talet och var ett trähus på Drottninggatan, vilket brann ner 1802. Nästa synagoga låg på Kyrkogatan 44 och invigdes 1808, men var fallfärdig kring 1800-talets mitt. Dagens synagoga stod färdig den 12 oktober 1855 och är den tredje som byggts i staden.

Den judiska kyrkogården invigdes år 1790 och utvidgades 1817, då gravkapellet anlades. Den förste kantorn vid synagogan i Göteborg var Gabriel Schlesinger, som tidigare arbetat vid Marstrands synagoga. År 1838 tillsatte församlingen sin förste rabbin.^[5]

Arkitektur

Synagogan har 300 platser och är byggd efter den tyske arkitekten August Krügers ritningar. Den blev byggnadsminne 2 juli 1999.^[6]

Byggnaden består av ett rektangulärt rum med plant innertak och rundbågade fönster med spröjsar i bly. Lokalen, som går i brunt och guld har en plattform längst fram, biman, med en pulpet för läsning ur Torarullarna. På biman står också en ambo. Bakom pulpeten finns arken där Torarullarna och andra pergamentsrullar förvaras bakom en blågrön förlåt. På biman står också två stora nioarmade ljusstakar. Nedanför är församlingens bänkkvarter försedda med skåp och lådor. Platserna är numrerade och var i alla fall tidigare personliga. Längs sidoväggarna finns läktare i två våningar för kvinnorna och längst bak i synagogan en orgelläktare. Utsmyckningarna består av geometriska mönster; skulpturer och liknande avbildningar saknas.

Orgel

År 1854 byggde firman Marcussen & Søn en mekanisk 13-stämmig piporgel med ljudande fasad. Samtliga stämmor utom pedalens Subbas 16’ och Principal 8’ är placerade på samma väderlåda. På 1930-talet utökade Hammarbergs Orgelbyggeri AB orgeln till sexton stämmor, då en 2:a manual byggdes till och orgeln pneumatiserades. På 1980-talet återställde orgelbyggare Herwin Troje, Göteborg, ursprunglig mekanik och disposition.

Disposition

Huvudverk C-f³	Öververk C-f³	Pedal C-d¹	Koppel
Bordun 16 fuß	Gedackt 8 fußton	Subbas 16 fuß	Manual II/I
Principal 8 fuß (fasad)	Viola di gamba 8 fuß (fasad)	Gedackt 16 fuß (transm. I)	(skjutkoppel)
Rohrflöt 8 fußton	Flöte 4 fußton	Principal 8 fuß
Octave 4 fuß		Gedackt 8 fußton (transm. I)
Quinte 2 2/3 fuß		Violoncello 8 fuß (transm. II)
Superoctave 2 fuß	Calcanten	Fagott 16 fuß
Trompet 8 fuß	Glocke	Trompete 8 fuß (transm. I)

Referenser

Göteborgs synagoga, karta från Lantmäteriet. Läst 7 juli 2014.
Göteborgs synagoga, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 7 juli 2014.
100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 104-105. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2
Inventarium över svenska orglar. 1991 :2, Frikyrkor 2 : Göteborgs & Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län, Värmlands län, Östergötlands län, Örebro län, Södermanlands län. Björketorp: Svenska orglar. 1991. Libris 4108793

Noter

^ [a b c] Wiki Loves Monuments databas, 6 maj 2017, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}
^ Vasiliki Tsouplaki, Karin Rågsjö, Momodou Jallow, Maj Karlsson, Mia Sydow Mölleby & Jon Thorbjörnson, Vård och underhåll av synagogor, Sveriges riksdag, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Göteborgs synagoga, karta från Lantmäteriet.
^ Olán, Eskil (17 december 1924). ”67 (Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige)”. runeberg.org. https://runeberg.org/eojpsm/0067.html. Läst 1 mars 2021.
^ Göteborgs synagoga, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

Vidare läsning

Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 2016. sid. 263-264. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
Jacobowsky, Carl Vilhelm (1955). Göteborgs mosaiska församling 1780-1955 : minnesskrift till 100-årsdagen av synagogans invigning 12 oktober 1855. Göteborg: [Mosaiska församlingen]. Libris 8223672
Synagogan i Göteborg 100 år : söndagen den 16 okt. 1955. Göteborg. 1955. Libris 2117128
Synagogan i Göteborg 150 år. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2005. Libris 9991505. ISBN 91-85488-76-3

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs synagoga.
Judarna i Sverige och synagogan i Göteborg.
Religiösa rum: Judisk etablering och synagogor i Sverige.
Judiska församlingen i Göteborg

[28456e997e0c4525198d45f1390b360f40b2d0be-1] [a b c] Wiki Loves Monuments databas, 6 maj 2017, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[fa278ebfc458360e5aed63d5058cca83c46134f1-2] ämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}

[7e29803c4f75d6eac9df17c0b4c9718730a186b8-3] Vasiliki Tsouplaki, Karin Rågsjö, Momodou Jallow, Maj Karlsson, Mia Sydow Mölleby & Jon Thorbjörnson, Vård och underhåll av synagogor, Sveriges riksdag, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4] Göteborgs synagoga, karta från Lantmäteriet.

[5] Olán, Eskil (17 december 1924). ”67 (Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige)”. runeberg.org. https://runeberg.org/eojpsm/0067.html. Läst 1 mars 2021.

[6] Göteborgs synagoga, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler