Göta artilleriregemente

Göta artilleriregemente
(A 2)
Information
Officiellt namnGöta artilleriregemente
Datum1794–1962
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypArtilleriet
RollUtbildningsförband
Del avIII. militärområdet [a]
FöregångareArtilleriregementet
Garnisonsregementet i Göteborg
StorlekRegemente
HögkvarterGöteborgs garnison
FörläggningsortGöteborg
ÖvningsplatsTånga Hed, Remmene skjutfält
BeskyddareSankta Barbara
FärgerGul     
Marsch"Auf nach Valencia" (Eisengräber) [b]
Årsdagar4 december [c]
Befälhavare
RegementschefNils Gustaf Holmstedt [d]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken
Förbandsstandar m/1938

Göta artilleriregemente (A 2) var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1794–1962. Förbandsledningen var förlagd i Göteborgs garnison i Göteborg.[2][3][4][5]

Historia

Porträtt av officer (löjtnant) vid regementet, i uniform m/1792.

Bildandet

Göta artilleriregemente organiserades 1794 när Artilleriregementet delades upp i fyra regementen. Regementet bestod av åtta kompanier, vilka 1801 utökades till 12 i samband med att Garnisonsregementet i Göteborg uppgick i regementet. Samma år förlades manskapet till Borgerskapets kasern som man tog över från Garnisonsregementet. Efter att Sverige förlorade den finländska rikshalvan 1809, bildades ur spillrorna av Finska artilleriregementet ett belägringskompani som inordnades i Göta artilleriregemente och sattes som artilleribesättning i Varbergs fästning.

Rangordningen

Den rangordning som fastställdes första gången mellan regementena i 1634 års regeringsform, började med freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 att halta och skapa luckor, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer. Dock infördes det nya numreringssystem endast vid infanteriet och kavalleriet, först 1830 infördes numreringssystem även vid artilleriet.[6] Där Göta artilleristerna blev № 2 Göta artilleriregemente. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.[7]

1830 års organisation

Den 1 juli 1830 infördes även en ny organisation inom artilleriet. Där Göta artilleriregemente organiserades på sex batteriet om åtta kanoner, jämte tre depå/fästningskompanier. År 1831 överfördes artilleribesättning vid Varbergs fästning till Karlsborgs fästning för att där utgöra 1. fästningskompaniet. Vid 1872 års organisation hade regementet utökats till tio batterier om sex kanoner, jämte de tre fästningskompanier. Artilleribesättning i Karlsborg utökades till två batterier och ett kompani, samt att två kompanier förlades till Karlsten. År 1882 flyttades 2. fästningskompaniet från Karlstens fästning till Karlsborg, ett till Vaxholms fästning. Genom 1892 års organisation bidrog regementet till bildande av Norrlands artilleriregemente, Andra Göta artilleriregementen samt Karlsborgs artillerikår (kompaniet på Vaxholm hade det lämnat från sig) och antog namnet Första Göta artilleriregemente. Det hade nu kvar sex batterier om sex kanoner. Genom 1901 års organisation ökades det till nio batterier om fyra kanoner, vartill två haubitsbatterier tillkom. År 1904 återfick regementet sitt förra namn, Göta artilleriregemente.[2][5]

Ordningsnumret

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Göta artilleriregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 2. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.[8]

Försvarsbesluten

År 1951 motoriserades regementet. Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att Göta artilleriregemente skulle avvecklas. Det med bakgrund till att regeringen ansåg att artilleriet skulle utbilda hela divisionsförband inom fredsförbandets ram. Något som inte ansågs vara möjligt om inte antalet fredsförband minskades. Att just Göta artilleriregemente föreslogs avvecklas var med bakgrund till att förbandets kasernetablissement ansågs kringbyggt av civila intressen, samt att förbandets skjutfält på långsikt inte motsvarade de krav som medförde med modern artillerimateriel. Utbildningskontingent av värnpliktiga föreslogs fördelas på kvarstående artilleriförband. Regeringen föreslog samtidigt att Kvibergs kaserner skulle kvarstå, då Göteborgs luftvärnskårs kasernetablissement i Högsbo även det var kringbyggt och hade ännu sämre förhållanden jämfört med Kviberg.[9]

Göta artilleriregemente avvecklades och upplöstes som fredsförband den 31 mars 1962. Regementets krigsförband kvarstod dock och fördelades på andra artilleriförband. Efter den 31 mars 1961 fortlevde delar Göta artilleriregemente som en avvecklingsorganisation fram till den 30 september 1962. Den 1 april 1962 övertogs kasernetablissementet i Kviberg av Göteborgs luftvärnskår (Lv 6). Göteborgs luftvärnskår övertog en del av regementets namn och benämndes från och med den 1 juli 1962 Göta luftvärnsregemente. Utöver namnet, så ärvde Göta luftvärnsregemente även regementets minnen och traditioner.

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

År 1801 flyttade regementet in i den 1793-1799 uppförda Borgerskapets kasern på Kaserntorget. Själva artilleripjäserna hölls i en särskilt anlagd hall på Magasinsgatan, innan man på 1850-talet uppförde den nya arsenalen på Otterhällan (efter 1904 känt som Kungshöjd). Den 1 oktober 1895 flyttade regementet in i ett nyuppfört kasernetablissement i Kviberg.[4] Borgerskapets kasern revs 1908 för att lämna plats åt stadens nya telegrafstation.[10] År 1945 uppfördes tre nya förläggningskaserner öster om sjukhuset. År 1957 övertogs två av kasernerna av luftvärnet och Arméns radarskola.[11] När regementet avvecklades övertog dess kasernetablissement från den 1 april 1962 av Göteborgs luftvärnskår. Den 30 juni 1994 omlokaliserades Göta luftvärnsregemente till Halmstad och Försvarsmakten lämnade med det kasernetablissementet i Kviberg.

Övningsplatser

Från 1821 övade regementet på Dösebacken i Kungälv och från 1862 på Tångahed i Vårgårda och från 1884 på Remmene skjutfält utanför Herrljunga.

Heraldik och traditioner

Regementet tilldelades ett förbandsstandar av kung Gustav V på hans födelsedag den 16 juni 1938. Vid avvecklingen av regementet övertog Göteborgs luftvärnskår traditioner och standaret. Även en del av namnet övertogs av luftvärnskåren, då den 1 juli 1962 namnändrades till Göta luftvärnsregemente.[12] Sedan 2013 förs minnet av regementet vidare av Artilleriregementet.[13]

Förbandschefer

Nedan anges regementscheferna åren 1794–1962.[3]

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Kungl Göta artilleriregemente1794-06-23–1892-12-31
Kungl Första Göta artilleriregemente1893-01-01–1904-12-07
Kungl Göta artilleriregemente1904-12-08–1962-03-31
Avvecklingsorganisation1962-04-01–1962-09-30
Beteckningar
№ 21830-07-01–1914-09-30
A 21914-10-01–1962-03-31
Förläggningsorter och övningsfält
Göteborg/Otterhällan (F)1806-03-31–1895-09-30
Göteborg/Kviberg (F)1895-10-01–1962-03-31
Dösebacka slätt (Ö)1821-??-??–1862-??-??
Tångahed (Ö)1862-??-??–1962-03-31

Galleri

  • Kapten Jacob Lorentz Staaf iklädd uniform m/1806 för regementet.
    Kapten Jacob Lorentz Staaf iklädd uniform m/1806 för regementet.
  • Regementets uniform ca 1825, litografi efter original av Alexander Wetterling.
    Regementets uniform ca 1825, litografi efter original av Alexander Wetterling.
  • Regementets uniformer vid början av 1840-talet.
    Regementets uniformer vid början av 1840-talet.
  • Regementets uniformer vid mitten av 1860-talet.
    Regementets uniformer vid mitten av 1860-talet.
  • Borgerskapets kasern vid Kaserntorget som man nyttjade 1801-1895.
    Borgerskapets kasern vid Kaserntorget som man nyttjade 1801-1895.
  • Utsikt från övre plan över kaserngården vid Kvibergs kaserner i Göteborg.
    Utsikt från övre plan över kaserngården vid Kvibergs kaserner i Göteborg.
  • Minnessten över regementets tid i Göteborg.
    Minnessten över regementets tid i Göteborg.
  • Vy över framsidan av kasernetablissemanget vid Kviberg.
    Vy över framsidan av kasernetablissemanget vid Kviberg.
  • Flygfoto över kasernområdet i Kviberg.
    Flygfoto över kasernområdet i Kviberg.
  • Modell över kasernområdet i Kviberg.
    Modell över kasernområdet i Kviberg.
  • Första Göta artilleriregemente marscherar in i de nya kasernerna vid Kviberg.
    Första Göta artilleriregemente marscherar in i de nya kasernerna vid Kviberg.
  • Första Göta Artilleriregemente samlas på kasernplan, efter att marscherat in till de nya kasernerna.
    Första Göta Artilleriregemente samlas på kasernplan, efter att marscherat in till de nya kasernerna.

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1833–1893 var regementet underställt chefen för 3. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 3. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för III. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Västra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för III. arméfördelningen, åren 1942–1962 chefen för III. militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953. Marschen användes av Östgöta arméflygbataljon åren 1987–2004, och av Göteborgsgruppen åren 2000–2004.[1]
  3. ^ Helgondag för Sankta Barbara.
  4. ^ Holmstedt blev sista chefen för regementet.

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 27
  2. ^ [a b] Braunstein (2003), s. 185-187
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 265-266
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 26
  5. ^ [a b] Göta artilleriregemente i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  6. ^ von Konow (1987), s. 19
  7. ^ Björkenstam (1994), s. 10-11
  8. ^ von Konow (1987), s. 18
  9. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-110-ar-1958_EJ37110b1. Läst 20 januari 2018. 
  10. ^ Berg (2004), s. 388
  11. ^ Andersson, Platerud, Ågren (1994), s. 97
  12. ^ Holmberg (1993), s. 34
  13. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817031003/http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 10 juli 2016. 

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

Svenska artilleriförband
Nuvarande
Tidigare
Artilleriregementet • Första Göta artilleriregemente • Andra Göta artilleriregemente • Första Svea artilleriregemente • Andra Svea artilleriregemente • Finska artilleriregementet • Raketkåren • Fyrverkarkåren • Svea artilleriregemente (A 1) • Göta artilleriregemente (A 2) • Wendes artilleriregemente (A 3) • Gotlands artillerikår (A 4) • Norrlands artilleriregemente (A 4) • Norrbottens artillerikår (A 5) • Upplands artilleriregemente (A 5) • Smålands artilleriregemente (A 6) • Gotlands artilleriregemente (A 7) • Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8) • Artilleriregementet (A 9) • Bergslagens artilleriregemente (A 9) • Positionsartilleriregementet (A 9) • Karlsborgs artilleriregemente (A 10) • Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10) • Stockholms luftvärnsartilleriregemente (A 11) • Vaxholms artillerikår • Norrlands artilleribataljon (Artbat/I 19) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Arméns artillericentrum (ArtC) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Högre artilleriläroverket

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Okänd officer.jpg
Porträtt av okänd man i svensk uniform m/1792 troligen Göta artilleriregemente, hans epåletter visar att han är underlöjtnant eller löjtnant. Målning av okänd konstnär ca 1800.
Göta artilleriregemente 04.jpg
Författare/Upphovsman: Miliseum, Licens: CC0
Första Göta Artilleriregemente tågar in i de nya kasernerna vid Kviberg, Göteborg. Fotograf: Jonasson, A
Kvibergs kaserner, den 7 juli 2006, bild 19.JPG
Författare/Upphovsman: Harri Blomberg, Licens: CC BY-SA 3.0
Kvibergs kaserner, Göteborg
Jacob Lorentz Staaf.jpg
Porträtt av Jacob Lorentz Staaf (1770-1814) iklädd Uniform m/1806 för en major vid Göta Artilleriregemente. Runt armen syns den armbindel som blev en officerssymbol efter Gustaf III:s oblodiga statsvälvning den 19 augusti 1772. Målningen är utförd mellan 1806-1809 av en okänd konstnär.
Göta artilleriregemente 07.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC0
Modell av Kungliga Göta artilleriregementes kasernetablissement vid Kviberg utanför Göteborg i skalan 1/200 uppfört åren 1892-1896.
AMA.0010208.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC0
Flygfoto (någon gång mellan 1930–1940) över Göta artilleriregementes (A 2) regementsområde i Göteborg.
Göta artilleriregemente 01.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC0
Standaret är handbroderat och dubbelsidigt i blått siden. Motivet i mitten består av tre öppna kronor i gult siden, ordnade två på en. i tre av hörnen finns två korslagda kanoner. I det fjärde hörnet (det övre inre) finns ett Götalejon stående på bakbenen omgivet av två stjärnor. Fransen är av gul silke.
Uniformer Göta Artilleri-Regemente.png
Uniformer för ”Kongl. Göta Artilleri-Regemente.”
Kvibergs kaserner, den 7 juli 2006, bild 14.JPG
Författare/Upphovsman: Harri Blomberg, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Uniform för Göta artilleriregemente 1825.jpg
Författare/Upphovsman: Alexander Clemens Wetterling, Licens: CC0
Tillhör Armémuseums arkiv
Kvibergs kaserner, den 7 juli 2006, bild 21.JPG
Författare/Upphovsman: Harri Blomberg, Licens: CC BY-SA 3.0
Kvibergs kaserner, Göteborg
Göta artilleriregemente 03.jpg
Författare/Upphovsman: Miliseum, Licens: CC0
Första Göta Artilleriregemente tågar in i de nya kasernerna vid Kviberg, Göteborg. Fotograf: Jonasson, A
MILIF.000176.jpg
Författare/Upphovsman: Miliseum, Licens: CC0
Artillerikasern på Lilla Otterhällan, Göteborg, tillhörande Göta artilleriregemente (A 2).
Truppslagstecken för artilleriet.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Truppslagstecken m/60 för artilleriet