Gösta Wåhlstedt

Elof Gösta Wåhlstedt, född 2 december 1882 i Göteborg, död 8 oktober 1957,[1] var en svensk journalist, översättare och författare.

Han tog studentexamen 1903 och anställd vid Postverket 1903–1912. Han blev fil. kand. 1909. Som översättare ägnade han sig uteslutande åt underhållningslitteratur – deckare, ungdomsböcker, kärleksromaner - framför allt åt B. Wahlströms förlag.

Han var son till handlanden Per Wåhlstedt och Paulina Fredrika Lovisa Hegardt.

Bibliografi

  • Hjälpreda i postärenden. 1908 (Göteborg: Pehrsson, 1907)
  • Pälsjägarne: äventyrsberättelse för pojkar (B. Wahlström, 1916)
Översättningar (urval)
  • William La Queux: Den stulna statshandlingen (1907)
  • Edward S. Ellis: Indianhövdingen (1912)
  • Fergus Hume: Ett svårlöst problem (B. Wahlström, 1916)
  • Charles Garvice: I kärlekens gryningstid (B. Wahlström, 1916)
  • William Henry Giles Kingston: Peter Valfångaren (B. Wahlström, 1918)
  • Maurice Leblanc: Arsène Lupin, gentleman och stortjuv (Arsène Lupin, gentleman, cambrioleur) (B. Wahlström, 1919)
  • William J. Locke: Vrakspillror (Derelicts) (Dahlberg, 1919)
  • Arnold Bennett: Leonora (B. Wahlström, 1919)
  • Edgar Wallace: Damen i svart (Zetterlund, 1927)
  • Ruby M. Ayres: Mannen-betvingaren (The eger search) (Åhlén & Åkerlund, 1927)

Referenser

Noter

Övriga källor