Gösta Kjellertz

Gösta Kjellertz
FödelsenamnKarl Gösta Nilsson
Födelsedatum26 januari 1912
FödelseortMatteus församling, Stockholm
Dödsdatum2 april 1984 (72 år)
DödsortLimhamn
GenreOperett
Rollbaryton
År som aktiv1935–1969

Karl Gösta Kjellertz, ursprungligen Nilsson, född 26 januari 1912 i Matteus församling i Stockholm, död 2 april 1984 i Limhamn, Malmö,[1] var en svensk violinist, skådespelare och operettsångare (baryton).

Biografi

Kjellertz studerade violin och sång vid Musikkonservatoriet i Stockholm och i Italien, Schweiz, Österrike och Tyskland 1927–1932. Han scendebuterade som violinist 1929 på Klippans sommarteater och hade därefter engagemang 1930–1934 på Chinabiografen, Berns salonger och på Skansen.

Efter att ha skadat handen övergick han till skådespeleri och sång, först på Oscarsteatern 1934 och sedan vid Stockholmsoperan 1935–1942 där han debuterade som Silvio i Pajazzo 1935. Efter gästspel 1940 och 1941 blev han fast engagerad vid Stora Teatern, Göteborg fram till sin pensionering 1965. Han debuterade där som Edvin i Czardasfurstinnan. Under sin karriär spelade Kjellertz sammanlagt 429 roller.

Filmdebuten ägde rum 1931 i Gustaf Molanders En natt och han kom att medverka i drygt 10 filmproduktioner.

Åren 1966–1969 var han även lärare vid Statens Scenskola. Han har skrivit boken Sångteknik. Sången, dess anatomi, fysiologi och teknik, som utkom 1973.

Utanför scenen gjorde sig Kjellertz känd som fotograf, amatörmålare och idrottsman.[2]

Kjellertz gjorde en tidig insjungning av ”Gamle Svarten” 1935. Texten var en svensk översättning gjord av Sven-Olof Sandberg av den amerikanska ”Old Faithful”. Cacka Israelsson hade en stor framgång med samma låt 1954.[3]

Gösta Kjellertz är gravsatt i minneslunden på Limhamns kyrkogård.[4]

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1934Vicomte Fernand de ChamplatreuxLilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud		Nils JohannissonOscarsteatern[5]
Moritz von SchwindJungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté		Nils JohannissonOscarsteatern[6]
1939Greve DaniloGlada änkan
Franz Lehár		Ragnar Hyltén-CavalliusKungliga Operan[7]
1941Kolomán ZsupanGrevinnan Mariza
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		Kungliga Operan[8]
1942Blåjackor
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie		Leif Amble-NaessStora Teatern[9]
1942Gaylord RavenalTeaterbåten
Jerome Kern och Oscar Hammerstein II		Leif Amble-NaessOscarsteatern[10]
1943Roberta
Jerome Kern och Otto Harbach		Leif Amble-NaessOscarsteatern[11][12]
1943Rudolf
Otto
Ferdinand		Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson		Leif Amble-NaessOscarsteatern[13]
1944Steve RhodesSerenad
Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai		Leif Amble-NaessOscarsteatern[14][15]
1946FrankEskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld		William MollisonOscarsteatern[16][17]

Diskografi

Bibliografi

  • Kjellertz, Gösta (1973). Sångteknik: [en illustrerad bok om sångens anatomi, fysiologi och teknik med notsatta tillämpningsövningar]. [Spektras handboksserie]. Halmstad: Spektra. Libris 809315. ISBN 91-7136-112-X 

Källor

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Kjellertz, Gösta i Svenska män och kvinnor (1948)
  3. ^ Låtar du trodde var svenska Arkiverad 26 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., uppdaterad 30 mars 2008.
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ Åbergsson (1 september 1934). ”'Lilla helgonet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-09-01/236/28. Läst 9 mars 2019. 
  6. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 14 september 1934. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-09-14/249/13. Läst 9 mars 2019. 
  7. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 218. Libris 784760 
  8. ^ Rosengren (1948), sid 222
  9. ^ ”Nyårspremiärer i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 januari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-02/1/11. Läst 30 januari 2016. 
  10. ^ Teaterbåten på Oscarsteatern, programhäfte, 1942
  11. ^ Y.F. (6 mars 1943). ”"Roberta" på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-03-06/63/10. Läst 11 juli 2015. 
  12. ^ Wally, Gustav (1946). Följ mig i dansen. Göteborg: G. Fritzes bokförlag AB. sid. 231 
  13. ^ O. R-t (23 september 1943). ””Tre valser” på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-09-22/258/17. Läst 11 juli 2015. 
  14. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
  15. ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
  16. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  17. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 9, Högq-Kome. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 225. Libris 7665087. ISBN 91-7752-267-2 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än …: ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 155. Libris 1404046 
  • Sørensen, Inger; Jansson, Anders; Eklöf, Margareta (1993). Operalexikonet. Stockholm: Forum. sid. 286. Libris 7256161. ISBN 91-37-10380-6 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Gosta Kjellertz.jpg
Gösta Kjellertz (1912-1984) in Der Graf von Luxemburg 1957