Gösta Holmér
| Gösta Holmér | |
 | |
| Född | 23 september 1891 Vimmerby, Sverige |
|---|---|
| Död | 22 april 1983 (91 år) Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Friidrottare |
| Barn | Hans Holmér (f. 1930) |
| Redigera Wikidata | |
| Gösta Holmér | ||
 Olympiska spel | ||
|---|---|---|
| Brons | Stockholm 1912 | Tiokamp |
| Svenska mästerskap | ||
| Guld | 1913 | 110 meter häck |
| Silver | 1917 | 110 meter häck |
| Silver | 1920 | 110 meter häck |
| Guld | 1912 | Femkamp |
| Guld | 1913 | Femkamp |
| Guld | 1915 | Femkamp |
| Guld | 1917 | Femkamp |
| Brons | 1918 | Femkamp |
| Guld | 1920 | Femkamp |
| Guld | 1913 | Tiokamp |
| Guld | 1917 | Tiokamp |
| Guld | 1918 | Tiokamp |
| Guld | 1919 | Tiokamp |
Gustaf (Gösta) Rickard Mikael Holmér, född 23 september 1891 i Djursdala, Kalmar län, död 22 april 1983, var en svensk friidrottare som tävlade för Upsala studenters idrottsförening. Holmér specialiserade sig på tiokamp och häcklöpning men tävlade även framgångsrikt i femkamp. Han var far till länspolismästaren Hans Holmér och professorn i romanska språk Gustaf Holmér.
Biografi
Gustaf Holmér var son till komministern Carl Johan Holmér. Han avlade studentexamen i Linköping 1912, studerade därefter vid Uppsala universitet och genomgick reservofficersutbildning. 1916 blev han löjtnant i Göta livgardes reserv, varifrån han avgick 1924.[1]
År 1912 var han med vid olympiska sommarspelen i Stockholm och blev fyra i tiokamp. Men när segraren Jim Thorpe året därpå blev diskvalificerad för brott mot amatörbestämmelserna, fick Holmér bronsmedaljen. 1982 omprövades Thorpes placering och Holmér återsattes på fjärde plats.[2] I femkampen blev han utslagen efter fyra grenar. 1920 var Holmér åter med i OS då han slutade fyra i tiokampen och blev utslagen i försöken på den korta häcken. I SM har Holmér 10 guld fördelade på femkamp 1912–1913, 1915, 1917 och 1920, i tiokamp 1913 och 1917–1919 samt på 110 m häck 1913.
Holmér avlade studentexamen i Linköping och blev student vid Uppsala universitet 1912, löjtnant i Göta livgardes (I 2) reserv 1916, var medarbetare i Idrottsbladet 1915–1959, idrottsredaktör på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, redaktionssekreterare för finländska Idrottsbladet 1921–1925, chefsinstruktör på Svenska friidrottsförbundet 1925–1957, för friidrott i Olympiska spelen 1928, 1932, 1948, 1952 och 1956 samt medarbetare i Dagens Nyheter från 1960. Holmér är svensk friidrotts stor grabb nummer 19.
Holmér gav ut flera instruktionsböcker om friidrottsträning och introducerade träningsformen fartlek, som under efterkrigstiden fick stor internationell spridning.[3]
Gösta Holmér är begravd på Djursdala kyrkogård.[4]
Referenser
Noter
- ^ Holmér, Gösta i Svenska män och kvinnor (1946)
- ^ ”Gösta Holmér”. Sveriges Olympiska Kommitté. https://sok.se/idrottare/idrottare/g/gosta-holmer.html. Läst 9 december 2023.
- ^ Lundberg, Björn (2020). Frontlöparen : Gunder Hägg, hans uppgång och fall. sid. 293. ISBN 978-91-7545-978-3. OCLC 1154658454. https://www.worldcat.org/oclc/1154658454. Läst 13 juni 2020
- ^ ”Gustaf Rickard Mikael Holmér”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/sodra-vi-djursdala-forsamling/djursdala-kyrkogard/a/gustaf-rickard-mikael-holmer-ea2b4. Läst 12 februari 2024.
Källor
- Holmér, G (Gösta) R M i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
- Lundberg, Björn. Frontlöparen: Gunder Hägg, Hans uppgång och fall. Lund: Historiska Media, 2020.
- Gustaf (Gösta) Holmér i Nordisk familjeboks sportlexikon (del 4, 1941)
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896–2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
- Gösta Holmér på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats
Media som används på denna webbplats
De olympiska ringarna, med genomskinlig bakgrund.
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Gustaf ("Gösta") Richard Mikael Holmér