Gösta Ekman den äldre
| Gösta Ekman | |
.jpg) Gösta Ekman 1922, fotografi taget på Atelier Jaeger i Stockholm. | |
| Född | Frans Gösta Viktor Ekman 28 december 1890 Klara församling, Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 12 januari 1938 (47 år) Hedvig Eleonora församling, Stockholm, Sverige |
| Nationalitet |  Svensk |
| Aktiva år | 1908–1937 |
| Maka | Greta Ekman (1914–1938; hans död) |
| Barn | Hasse Ekman |
| Släktingar | Gösta Ekman d.y. (barnbarn) Mikael Ekman (barnbarn) Stefan Ekman (barnbarn) |
| Webbplats | Ekmansällskapet |
| Betydande roller | |
Filmer:
| |
| Signatur | |
_signature.svg) | |
| IMDb SFDb | |
Frans Gösta Viktor Ekman (den äldre), född 28 december 1890 i Stockholm, död 12 januari 1938 i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör, sångare och teaterdirektör. Han var far till Hasse Ekman och farfar till Gösta Ekman den yngre.
Biografi
Barndom
Gösta Ekman växte upp som enda barnet i en familj där fadern var bokhållare och modern utbildade sig till frisör. Familjen flyttade en del men bodde främst på Östermalm i Stockholm. Fadern Frans gick bort i tuberkulos när han var 30 år gammal då Gösta endast var fem år. Modern gifte senare om sig och fick ytterligare tre barn, men då var 13-årige Gösta redan inackorderad springpojke. Han fortsatte sedan med att arbeta på kontor och på fritiden spelade han amatörteater, var hans drömmar låg fanns det sedan många år inga tvivel om. Han studerade även för skådespelaren Anders de Wahl.
Karriär
Gösta Ekman kom in vid den professionella teatern genom operetten, han spelade i Glada änkan på Oscarsteatern 1908 och i Helsingfors samma år i August Bodéns operettsällskaps turné. 1908–1911 var han anställd vid Hugo Rönnblads sällskap.[1] Efter att ha varit engagerad hos Hjalmar Selanders teatersällskap vid Nya Teatern i Göteborg i två år var han 1913–1925 anställd hos Albert Ranft vid Svenska teatern i Stockholm. På 1920- till 1930-talet var han en av Sveriges mest dominerande skådespelare inom teatern.
Gösta Ekman var teaterdirektör i omgångar. Han ledde Oscarsteatern mellan 1926 och 1931 tillsammans med John W. och Pauline Brunius. I början av 1930-talet disponerade Ekman både Vasateatern, Folkteatern och Konserthusteatern, ofta i samarbete med Per Lindberg. Här gestaltade han Joe Meng i Hjalmar Bergmans Patrasket, men han spelade också i stycken så vitt skilda som Glada Änkan, John Masefields En japansk tragedi och Ragnar Josephsons Kanske en diktare, en roll som han även spelade på film 1933. Rollen som den drömmande rockvaktmästaren och diktaren Filip i Kanske en diktare var en av hans mest uppskattade tolkningar.
Som filmaktör debuterade Ekman 1911 i Blott en dröm och gjorde sin första filmroll av betydelse i Mästerkatten i stövlar (1918). Sina mest uppmärksammade stumfilmsframgångar hade han i Karl XII (1925) och Faust (1926). Den senare spelades in i Tyskland, i regi av F.W. Murnau. Ljudfilmen passade hans begåvning väl, och han gjorde nyanserade karaktärsstudier i bland annat Swedenhielms (1935), Intermezzo (1936) och Kungen kommer (1936).
Ekman spelade stora Ibsenroller som titelrollen i Peer Gynt och Hjalmar Ekdal i Vildanden samt Shakespeareroller som Shylock i Köpmannen i Venedig och Hamlet hörde också till 1930-talets repertoar. Han gestaltade Lagerkvists Bödeln och Tolstojs Fedja.
Privatliv
Gösta Ekman gifte sig i Engelbrektskyrkan lördagen den 12 december 1914 med Greta Sundström[2] (1887–1978), dotter till grosshandlaren Hans Fredrik Sundström och Anna Gustava Fris.[3] I september 1915 föddes sonen Hasse Ekman och i juli 1926 föddes sonen Jan Michael som dog nio månader gammal.
Sjukdom och död
Gösta Ekman avled på Röda Korsets sjukhem av urinförgiftning i kombination med lunginflammation vid fyratiden på morgonen den 12 januari 1938. Ekmans långvariga användning av narkotikaklassade preparat ledde till att hans kropp ej orkade att hantera sjukdomen.[4]Jordfästningen ägde rum den 18 januari i Hedvig Eleonora kyrka. En tyst minut hölls i radion till hans minne. Ungefär 100 000 personer var närvarande vid färden mot begravningsplatsen och kondoleanser och blomsteruppsättningar bildade formliga drivor. Ekman är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]
Övrigt
Vid sin bortgång var Ekman kontrakterad för följande produktioner:
- Film: Vi börja i Paris, Irefilm. Inspelad till hälften, ej fullbordad.
- Teater (Dramaten): Mayerlingdramat (Masque of Kings) av Maxwell Andersson, Hjalmar Bergmans Vävaren i Bagdad samt Sherwood Andersons Idiots delight.[6]
Sedan 1939 delas Gösta Ekman-stipendiet ut av Teaterförbundet.
Filmografi
| År | Titel | Roll | Not |
|---|---|---|---|
| 1911 | Stockholmsfrestelser | Ej identifierad roll | Kortfilm, filmdebut |
| 1911 | Blott en dröm | Konrad von X | Kortfilm |
| 1912 | Trädgårdsmästaren | Trädgårdsmästarens son | Kortfilm |
| 1912 | Systrarna | Detektiv | Kortfilm |
| 1912 | Det okända | Rik yngling | |
| 1918 | Mästerkatten i stövlar | Karl Konstantin Kattrup | |
| 1920 | Bomben | Ture af Örnefeldt | |
| 1920 | Thora van Deken | Bjerring | |
| 1920 | Gyurkovicsarna | Geza Gyurkovics | |
| 1920 | Familjens traditioner | Ernst | |
| 1921 | En lyckoriddare | Lars Wiwalt | |
| 1921 | En hjulsaga eller Kärlek och tombolaspel | Gösta | |
| 1922 | Vem dömer | Bertram | |
| 1922 | Kärlekens ögon | Henry Warden | |
| 1924 | Carl XII:s kurir | Axel Erik Roos | |
| 1924 | Unge greven ta'r flickan och priset | Greve Hans Lewestierna | |
| 1925 | Karl XII | Karl XII | |
| 1925 | Karl XII/senare delen | Karl XII | |
| 1926 | Faust | Faust | Krediterad som "Gösta Ekmann" |
| 1926 | Klovnen | Joe Higgins | |
| 1927 | Harry Persson – Bud Gorman | Åskådare | |
| 1927 | Hans engelska fru | Ivor Willington | |
| 1927 | En perfekt gentleman | Marquis Robert de Luny & Jean Coubert | |
| 1928 | Gustaf Wasa del I | Gustav Vasa | |
| 1928 | Gustaf Wasa del II | Gustav Vasa | |
| 1928 | Ett revolutionsbröllop | Marc-Anton | |
| 1930 | För hennes skull | Gunnar Lanner | |
| 1930 | Mach' mir die Welt zum Paradies | Gunnar | |
| 1931 | Brokiga blad | Sigge Wulff | |
| 1933 | Kanske en diktare | Filip | |
| 1933 | Kära släkten | Claes af Leijonstam | |
| 1933 | Två man om en änka | 39 Ludwig Karlsson | |
| 1934 | København, Kalundborg og - ? | Sig själv | |
| 1935 | Swedenhielms | Rolf Swedenhielm | |
| 1935 | En kunglig idyll | Gustav III | Kortfilm |
| 1935 | Minns du? | Olika roller | Arkivfoto |
| 1936 | Längtan | Berättare | |
| 1936 | Kungen kommer | Karl XV/Leonard Pettersson | |
| 1936 | Johan Ulfstjerna | Johan Ulfstjerna | |
| 1936 | Intermezzo | Professor Holger Brandt | |
| 1937 | Häxnatten | Arne Markell | |
| 1937 | Bland kobbar och skär | Sig själv | Kortfilm |
| 1938 | Till Gösta Ekmans minne | Olika roller | Kortfilm, arkivfoto |
| 1940 | Än en gång Gösta Ekman | Hellert | Kortfilm |
Filmmanus
Regi
Diskografi i urval
- "En herre i frack" (Johnny Bode/Hasse Ekman)
- "Vackra Madonna från Venedig" med Karin Ekelund (Johnny Bode/Hasse Ekman)
- "Isabella" (Daisy Bell av Harry Dacre/Alma Rek)
- "Kvinnor och champagne" (Sigge Wulff)
- "Byssan lull" (Evert Taube)
- "Båklandets vackra Maja" (Sjömansvisa från Åland)
Bibliografi
- Ekman, Gösta (1928). Den tänkande August. Stockholm: Bonnier. Libris 1802902
Teater
Roller (ej komplett)
Regi (ej komplett)
Rollbilder
Med Tora Teje i pjäsen Gamla Heidelberg (1917).
Från teaterstycket Dahlin och drottningen (1925).
Hamlet på Vasateatern 1934.
Gösta Ekman och Ingrid Bergman i Intermezzo från 1936.
Från filmen Ett revolutionsbröllop (1928).
I rollen som Danilo i Glada änkan (1931).
Gösta Ekman och Uno Henning (1932).
Referenser
Källor
- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
Noter
- ^ Svensk uppslagsbok. Malmö. 1931
- ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.341
- ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
- ^ Andersson, Karl-Olof (1994). Vårt dramatiska sekel. 2: Mellankrigstiden. Brevskolan. sid. 97. ISBN 978-91-574-4059-4. Läst 1 juli 2024
- ^ Hitta graven
- ^ Gustaf V och hans tid 1938-1947, Erik Lindorm 1947 sid.10
- ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 61. Libris 8081302
- ^ Djävulspakten: Gösta Ekmans liv och konstnärskap, Carina Burman 2011 ISBN 91-0-012543-1 s. 78
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 december 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-12-16/342A/9. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (10 november 1917). ”'Kring drottningen' på Svenska teatern.”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-10/305/9. Läst 22 oktober 2020.
- ^ B. B-n (15 oktober 1919). ”'Romeo och Julia' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1919-10-15/270/1. Läst 23 mars 2024.
- ^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 189. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015.
- ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14375&pos=275. Läst 11 juli 2015.
- ^ Från Stockholms teatrar 1922 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) s. 122
- ^ B. B-n (30 december 1922). ”'Gustaf Vasa' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1922-12-30/11161-352/1. Läst 23 mars 2024.
- ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 11 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-11/215/6. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015.
- ^ B. B-n (12 december 1923). ”'Gösta Berlings saga' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1923-12-12/11161-338/8. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015.
- ^ T. F-t (1 juni 1924). ”Två sommarpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1924-06-01/148/8. Läst 24 mars 2024.
- ^ B. B-n (30 december 1924). ”'Graven under Triumfbågen' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-30/356/1. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”'Han som får örfilarna' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-22/287/13. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1926-11-14&toPublicationDate=1926-11-14. Läst 2 augusti 2015.
- ^ [a b] Bo Bergman (9 oktober 1927). ”'Den första av herrarna' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-09/274/16. Läst 5 januari 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1927). ”På Skolteater”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-20/285/8. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1928 s. 143
- ^ ”Reprispremiär på 'Gröna hissen'”. Dagens Nyheter: s. 14. 4 mars 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-04/62/14. Läst 6 januari 2016.
- ^ [a b c] ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22273&pos=331. Läst 11 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015.
- ^ Bo Bergman (9 september 1928). ”Lördagskvällens premiärer: 'En komedi på slottet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-09/246/15. Läst 6 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (2 november 1928). ”Hjalmar Bergmans 'Patrasket'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-02/300/1. Läst 6 januari 2016.
- ^ [a b] Bo Bergman (13 december 1928). ”'Hokus-Pokus' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-13/341/6. Läst 6 januari 2016.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 120
- ^ ”Sceno och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-08/66/12. Läst 9 maj 2016.
- ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015.
- ^ [a b c] Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 146
- ^ Bo Bergman (23 mars 1930). ”'En liten olycka' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-23/80/8. Läst 4 mars 2017.
- ^ ”Trions bröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22324&pos=158. Läst 11 juni 2015.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 145
- ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 19 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-19/223/7. Läst 9 maj 2016.
- ^ Bo Bergman (12 oktober 1930). ”'En tjuvkomedi' på Oscars”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-12/277/1. Läst 4 mars 2017.
- ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015.
- ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 97. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
- ^ Wifstrand (1962), sid 93
- ^ [a b] Bo Bergman (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Caprice' på Konserthusteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (12 december 1931). ”Österländskt på Ekmans-teatern: 'En japansk tragedi' gjorde stor lycka”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-12/338/1. Läst 3 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016.
- ^ Ord och Bild 1932 s. 396
- ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 109. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
- ^ Åbergsson (7 september 1932). ”Vita hästen succès på Vasan: Trevligt sångspel, underhållande framfört”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1932-09-07/243/1. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016.
- ^ [a b] ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016.
- ^ ”'Broadway'-repris”. Dagens Nyheter: s. 10. 26 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-26/292/10. Läst 27 augusti 2015.
- ^ ”Graven under triumfbågen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14430&pos=354. Läst 11 juli 2015.
- ^ [a b] ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14530&pos=356. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015.
- ^ [a b] Bo Bergman (25 januari 1933). ”'En caprice' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-25/23/5. Läst 27 augusti 2015.
- ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
- ^ [a b] ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015.
- ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
- ^ [a b] ”Högre skolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14416&pos=361. Läst 12 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015.
- ^ [a b] Bo Bergman (19 mars 1933). ”'Grand Hotel' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-19/76/7. Läst 14 juli 2015.
- ^ Teatern 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 179
- ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015.
- ^ ”Hamlet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14433&pos=365. Läst 14 juli 2015.
- ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
- ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015.
- ^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015.
- ^ [a b] Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 125
- ^ [a b] ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015.
- ^ ”Natten till den 17:de april”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14254&pos=370. Läst 14 juli 2015.
- ^ ”Bödeln”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14174&pos=372. Läst 14 juli 2015.
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 127
- ^ B. B-n (14 april 1934). ”Gösta Ekman-Per Gynt: Ibsen-reprisen på Operan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-14/99/1. Läst 23 mars 2024.
- ^ [a b] ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015.
- ^ [a b] Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
- ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015.
- ^ [a b] ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015.
- ^ [a b] Oscar Rydqvist (22 mars 1935). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-03-22/80/17. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015.
- ^ Bo Bergman (17 januari 1936). ”'Peter Peter' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-17/15/10. Läst 16 april 2016.
- ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 374
- ^ [a b] Bo Bergman (5 januari 1937). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-05/4/5. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Teateråret 1937 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1937 (1938) s. 192
- ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 166. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1923 s. 90
- ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) sid. 145
Vidare läsning
- Burman, Carina (2011). Djävulspakten: Gösta Ekmans liv och konstnärskap. Albert Bonniers Förlag. Libris 12140923. ISBN 91-0-012543-1
- Torsslow, Stig: Frans Gösta Viktor Ekman i Svenskt biografiskt lexikon (1950)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gösta Ekman den äldre.- Gösta Ekman den äldre på Internet Movie Database (engelska)
- Gösta Ekman den äldre på Svensk Filmdatabas
- Ekmansällskapets hemsida
Media som används på denna webbplats
Gösta Ekman Hamlet.jpg
Gösta Ekman den äldre som Hamlet, Vasateatern
Gösta Ekman den äldre som Hamlet, Vasateatern
Ekman & Bergman Intermezzo 1936 Still.jpg
Gösta Ekman & Ingrid Bergman in the Swedish drama film Intermezzo (1936)
Gösta Ekman & Ingrid Bergman in the Swedish drama film Intermezzo (1936)
Gösta Ekman (1890–1938) signature.svg
Signature of the Swedish actor Gösta Ekman.
Signature of the Swedish actor Gösta Ekman.
Ekmanbegr.jpg
Gösta Ekman d.ä:s begravningsdag. 100 00 människor kantar gatorna.
Gösta Ekman d.ä:s begravningsdag. 100 00 människor kantar gatorna.
Gösta Ekman d.ä (1922).jpg
Författare/Upphovsman: Atelier Jaeger, Licens: CC0
Skådespelaren Gösta Ekman d.ä, fotografi från 1922.
Författare/Upphovsman: Atelier Jaeger, Licens: CC0
Skådespelaren Gösta Ekman d.ä, fotografi från 1922.
Gösta ekman dä gravvård norra begravningsplatsen solna.jpg
Författare/Upphovsman: Sturesvanljung, Licens: CC BY-SA 4.0
Gösta Ekman, gravvård på Norra Begravningsplatsen, Solna. Foto: Sture Svanljung.
Författare/Upphovsman: Sturesvanljung, Licens: CC BY-SA 4.0
Gösta Ekman, gravvård på Norra Begravningsplatsen, Solna. Foto: Sture Svanljung.
Tora Teje-Gosta Ekman.jpg
Tora Teje & Gösta Ekman
Tora Teje & Gösta Ekman