Göran Graffman

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Göran Graffman
Göran Graffman, 1953.
Göran Graffman, 1953.
FöddEric Göran Graffman
12 februari 1931
Vasa församling, Göteborg
Död18 november 2014 (83 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år1952–2014
MakaMaj-Britt Lindholm
(1960–1974; skilda)
Monica Nordquist
(1989–2014; hans död)
IMDb SFDb

Eric Göran Graffman, född 12 februari 1931 i Vasa församling i Göteborg[1], död 18 november 2014[2] i Stockholm, var en svensk skådespelare och regissör. Kanske var han mest känd för filmatiseringen av Gunnel Lindes bok Den vita stenen 1973 samt Astrid Lindgrens bokserie Madicken 1979, båda med (den blivande) hustrun Monica Nordquist i rollen som huvudpersonens mor.

Biografi

Göran Graffman var son till hovrättslagmannen Gösta Graffman och Gunhild Josephson född i släkten Josephson. Efter studentexamen i Sigtuna 1950 gick han Göteborgs stadsteaters elevskola 1951–1954.[3] Graffman var sedan början av 1950-talet verksam som skådespelare vid Göteborgs stadsteater och har sedan verkat vid bland annat Stockholms stadsteater, TV-teatern och Radioteatern. 1967 kom han till Dramaten, där han sedan i stort sett kom att stanna. Han arbetade där bland annat i flera uppmärksammade uppsättningar i regi av Per Verner-Carlsson, såsom det speciella experimentet Pelikanenx2 på radio och scen 1968, som Gustav III i Kastrater (1977) och i Senecas död (1982), båda av Sven Delblanc. Han har arbetat med regissörer som Ingmar Bergman, Alf Sjöberg och kanadensiske Robert Lepage och i verk av Erland Josephson, såsom huvudrollen i urpremiären av En talande tystnad (1984).

Från 1970-talet verkade han också som regissör, till exempel av Lars Noréns Natten är dagens mor (1983), Sverigepremiären av Bernard-Marie Koltès Negerns och hundarnas kamp (1986), P.O. Enquists I lodjurets timma (1988), Hjalmar Bergmans Swedenhielms (1990) och Döden och flickan (1992). 1981 regisserade han August Strindbergs Fadren (samt ett samprojekt med kända svenska skådespelare) på teatern Circle in the Square på Broadway i New York. För TV har han regisserat bland andra Sławomir Mrożeks Tango (1972), filmatiseringen av Gunnel Lindes barnbok Den vita stenen (1973), filmatiseringen av Astrid Lindgrens Madicken (1979), Strindbergs Oväder (1988) samt filmen Long Weekend (1992).

Familj

Graffman var gift första gången med skådespelaren Maj-Britt Lindholm 1960–1974[3] och andra gången med Monica Nordquist från 1989 fram till sin död. Han är far till företagsledaren Mats Graffman (född 1961) och skådespelaren Per Graffman (född 1962) i första äktenskapet[3] samt regissören Emil Graffman (född 1974) med andra hustrun. Göran Graffman är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.

Filmografi i urval

Regi TV/film

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1952Dino del MoroDen döda drottningen (La Reine morte)
Henry de Montherlant		Göteborgs stadsteater
1953Leander, Leonoras hjärtevänDen jäktade (Den stundesløse)
Ludvig Holberg		Göteborgs stadsteater,
1 maj 1953
I Italien
Hjalmar Bergman		Lars-Erik LiedholmKorallen, Stenungsund[4]
1954Badin, negernGustav III
August Strindberg		Göteborgs stadsteater,
13 januari 1954
1956Peter NilesKlaga månde Elektra (Mourning Becomes Electra)
Eugene O'Neill		Göteborgs stadsteater,
28 mars 1956
1957Le BeauSom ni behagar (As you Like it)
William Shakespeare		Göteborgs stadsteater,
22 november 1957
1961SändebudetBalkongen (Le balcon)
Jean Genet		Frank SundströmUppsala stadsteater[5]
RomeoRomeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet)
William Shakespeare		Frank SundströmUppsala stadsteater[6]
1962Feif, sekreterareKarl XII
August Strindberg		Frank SundströmUppsala stadsteater[7]
Hjälten
Alfred Werner		Sandro MalmquistUppsala stadsteater[8]
Kassabrist
Vilhelm Moberg		Johan BergenstråhleUppsala stadsteater[9]
1963Le BeauSom ni behagar (As you Like it)
William Shakespeare		Frank SundströmUppsala stadsteater[10]
Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand		Hans AbramsonUppsala stadsteater[11]
1964SaidSkärmarna (Les Paravents)
Jean Genet		Per Verner-CarlssonStockholms stadsteater
PamphiliusKarusellen (The Apple Cart)
George Bernard Shaw		Georg FunkquistStockholms stadsteater
1967Kavaljeren ArmadorRöd magiDramaten
1967-10-20
1968Mågen AxelPelikanen x 2Dramaten
1968-02-24
FerdinandoSommarnöjetDramaten
1968-08-30
Prins ArthurTidig morgonDramaten
1968-11-22
1969En kypareCarl XVI JosephDramaten
1969-02-20
JimmyTolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Kurt Weill och Bertolt Brecht		Alf SjöbergDramaten
MaxBröllopsfesten (Hochzeit)
Elias Canetti		Donya FeuerDramaten
1970AcasteMisantropen (Le Misanthrope)
Molière		Frank SundströmDramaten
1974RosencrantzHamlet
William Shakespeare		Dramaten
1974-04-11
Kardinal Belarmi
Matematikern		Galilei (Leben des Galilei)
Bertolt Brecht		Dramaten
1974-12-14
1975CurioTrettondagsafton (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare		Dramaten
1975-03-07
1979Gilbert CourteliuKärleksköpetDramaten
1979-10-06
1982LärarenKlassfiendeDramaten
1982-01-09
Harald BöblingerLäkareDramaten
1982-04-03
AlexisSenecas dödDramaten
1982-09-17
1984JohanEn talande tystnadDramaten
1984-10-05
1985MedverkandeTitanics undergång (läsning)Dramaten
1985-03-29
1990John Honeyman,
amerikansk nedrustningsförhandlare		En skogspromenadDramaten
(samprod med Riksteatern)
1990-02-13
Arvid HornCarl XII
August Strindberg		Jan BergmanDramaten
1993KTupilak
Per Olov Enquist		Pia ForsgrenDramaten
1994Indras röst
Sufflösen
Den blinde
Dekanus för teologiska fakulteten		Ett drömspel
August Strindberg		Robert LepageDramaten
2001Geoffrey ThorntonPåklädaren (redovisning)Dramaten
2001-03-09
2002Bent, faderns kollegaFestenDramaten
2002-04-13
Mikael AnckersvärdGustaf III & DramatenDramaten
2002-06-04
2003GavensteinFarmor och vår Herre
Hjalmar Bergman		Christian TomnerDramaten

Regi (ej komplett)

ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1966Sprutt
You'll Come to Love Your Sperm Test		John Antrobus
Översättning Björn Lindroth och Ove Magnusson		Stockholms stadsteater
1976En månad på landetDramaten
1981The FatherCircle in the Square, New York
1982O-Neill o StrindbergsaftonNew York
1982-11-11
1983Natten är dagens morLars NorénDramaten
1983-03-26
Dödsdansen
August StrindbergDramaten
1985Den svältande klassens förbannelseDramaten
1985-02-15
Riksrevisorn
Nikolaj GogolDramaten
1986Slavarnas öDramaten
1986-02-21
Negerns och hundarnas kampDramaten
1986-12-06
1987En underbar utsiktDramaten
1987-10-17
1988I lodjurets timma
Per Olov EnquistDramaten
1988-04-09
Den 25. timen
I lodjurets timma		Per Olov Enquist
Översättning Ole Jacob Bull		Nationaltheatret, Oslo
1990En skogspromenadDramaten
(samprod. med Riksteatern)
1990-02-13
Swedenhielms
Hjalmar BergmanDramaten
1990-09-14
1992Döden och flickanDramaten
1992-08-29

Radioteater

Regi (ej komplett)

ÅrRollProduktion
1974Vi måste tala med kungen
Dieter Kühn[12]
1976Ansiktet i skuggan
Per Lindeberg[13]

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ "Göran Graffman är död". Aftonbladet.
  3. ^ [a b c] GRAFFMAN, E GÖRAN, skådespelare, Lidingö i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 656.
  4. ^ S-m (30 september 1953). ”Teater Musik Film: Korallen invigd”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-09-30/264/11. Läst 26 maj 2018. 
  5. ^ S B-l (18 november 1961). ”Kraftprov av Uppsala stadsteater: En drömmarnas bordell”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-11-18/313/12. Läst 27 maj 2018. 
  6. ^ Ebbe Linde (30 december 1961). ”Bibi Anderssons Julia”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-12-30/353/12. Läst 27 maj 2018. 
  7. ^ Ebbe Linde (10 februari 1962). ”Uppsala stadsteater: 'Karl XII' tredje segern”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-02-10/39/12. Läst 27 maj 2018. 
  8. ^ ”Uppsalateatern repeterar igen”. Dagens Nyheter: s. 15. 13 februari 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-02-13/42/15. Läst 27 maj 2018. 
  9. ^ ”'Kassabrist' sätter punkt”. Dagens Nyheter: s. 16. 27 april 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-04-27/113/16. Läst 27 maj 2018. 
  10. ^ S B-l (6 januari 1963). ”Avpoetiserad Shakespeare”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1963-01-06&toPublicationDate=1963-01-06&sortType=&phrases=Superman--St%C3%A5lmannen. Läst 28 maj 2018. 
  11. ^ S B-l (16 februari 1963). ”'Cyrano': Ännu lever den gamla paradhästen”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-02-16/46/10. Läst 28 maj 2018. 
  12. ^ ”Radio”. Dagens Nyheter: s. 25. 13 juli 1974. http://arkivet.dn.se/tidning/1974-07-13/187/25. Läst 12 juli 2017. 
  13. ^ ”Radio”. Dagens Nyheter: s. 25. 7 augusti 1976. http://arkivet.dn.se/tidning/1976-08-07/212/25. Läst 12 juli 2017. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg