Gåt

Tre kraftiga dörrgåtar på det högmedeltida Kyrkhärbret i Älvdalen.
Exempel på ett enkelt gåtspår, som gjorts genom att stockändarna spräckts, och en smal trekantig gåt slagits in. (Ängslada i Forsen, Floda sn, Dalarna. Daterad till 1790-tal).

Gåt kallas den "käpp" eller vertikala styrlist[1] som fogar samman stockarna vid ett fönster eller en dörr i en timmerbyggnad. Gåten sitter i ett gåtspår, som gjorts i varje stockände, som slutar vid dörr- eller fönsteröppningen. De avskurna stockändarna styrs av gåten som kan glida när stockarna sjunker och sammanpressas. Tappspåret urholkades över gåtens överända för att ge sjunkmån.[2]

I nyare timmerhus (från senare delen av 1800-talet och framåt) är det vanligt att gåtspåret är gjort med navare, medan det tidigare gjordes med yxa. En vanlig gåttyp på äldre byggnader är den s.k stjärtgåten vars botten är format som ett "M" (alltså som en fiskstjärt – därav namnet). På enklare byggnader, såsom ängslador, ser man ofta kilformade gåtar/gåtspår. Gåtspåren har då gjorts genom att man endast spräckt stockändarna, och därefter möjligen vidgat dem lite till och slätat till, så att gåtspåret liknar ett mycket spetsigt "V". Ytterligare gåtspårvarianter förekommer.

I stockarna över och under dörr eller fönsteröppningen är gåten intappad. För att timret ska kunna sjunka, utan att haka upp sig på gåten – sjunker gör det när det torkar – måste tapphålen vara djupa nog, och gåten inte alltför lång. Gåten är vanligen formad såsom gåtspåret. Utseendet på gåtspåret (och gåten) kan ge en fingervisning om ålder och hur fin byggnaden var när den byggdes. En välgjord gåt vittnar om att byggnaden en gång byggdes för att stå på ett gårdstun eller liknande, medan en slarvig, exempelvis inspräckt, gåt vittnar om att det redan från början var en byggnad med låg status.

Dörrgåtar kunde utgöras av väldiga stående virken som styrde de liggande timren, tappspåret upptill har en extra urholkning för att lämna plats för gåten när timret torkar och sjunker ihop.[3]

Gåten ska inte förväxlas med en dymling, som är en rund tränagel vilken håller samman två stockvarv.

Källhänvisningar

  1. ^ "gåt". NE.se Läst 15 november 2014.
  2. ^ Lundberg, sid 20.
  3. ^ Lundberg, sid 21.
  4. ^ Byggandets ord, "Gåt"
  • Lundberg, Erik (1971). Trä gav form: studier över byggnadskonst vars former framgått ur trämaterial och träkonstruktion. Stockholm: Norstedt. Libris 8204134 
  • Dravnieks, Gunnar (1988). Byggandets ord: betydelse, ursprung, historia. Stockholm: Svensk byggtjänst. Libris 7635787. ISBN 91-7332-455-8 

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Gaat3.svg
Författare/Upphovsman: Xauxa, Licens: CC0
Trubbgåt (borrad variant). Omritad efter teckning i "Byggandets ord" av Gunnar Dravnieks (1988).
Gaat2.svg
Författare/Upphovsman: Xauxa, Licens: CC0
Stjärtgåt (farnotsgåt). Omritad efter teckning i "Byggandets ord" av Gunnar Dravnieks (1988).
Gaat1.svg
Författare/Upphovsman: Xauxa, Licens: CC0
Spräckt gåt. Omritad efter teckning i "Byggandets ord" av Gunnar Dravnieks (1988).
Gaat4.svg
Författare/Upphovsman: Xauxa, Licens: CC0
Notgåt. Omritad efter teckning i "Byggandets ord" av Gunnar Dravnieks (1988).
Gåtspår spräckt (JoL9b).JPG
Inspräckt gåtspår i lada från 1790-talet i Forsen, Floda sn, Dalarna
Alvdalen Kyrkharbre2.jpg
Kyrkhärbret i Älvdalen, Sveriges äldsta bevarade timmerbyggnad