Gälapparaten
Gälapparaten (brankialapparaten, svalgapparaten, faryngealapparaten) är en komplex anatomisk struktur under människans embryologiska period som bidrar till viktiga huvud- och halsstrukturer. Gälapparaten utgörs av gälbågarna (från mesoderm), gälfårorna (från ektoderm) och gälfickorna (från endoderm). Varje gälbåge innehåller sin egen skelettmuskulatur, broskbåge, nerv och artär.[1]
Gälbåge | Muskulatur | Nerv | Artär | Broskbåge |
---|---|---|---|---|
1 | Tuggmuskulatur, m. mylohyoideus, m. diagastricus venter anterior, m. tensor veli palatini, m. tensor tympani | Nervus mandibularis | A. maxillaris | Meckels brosk, bildar vissa strukturer i mellanörat |
2 | Mimiska muskler, m. stylohyoideus, m. diagastricus venter posterior, m. stapedius | Ansiktsnerven | A. stapedia | Reicherts brosk, bildar stigbygeln, processus styloideus, delar av tungbenet, lig. stylohyoideum |
3 | M. stylopharyngeus | Tung- och svalgnerven | A. carotis communis, A. carotis interna | Delar av tungbenet |
4 | Svalgets muskulatur förutom m. stylopharyngeus, den mjuka gommens muskulatur förutom m. tensor veli palatini, m. cricothyroideus | Vagusnerven | Aortabågen, | Delar av struphuvudet |
6 | Intrinsisk larynxmuskulatur förutom m. cricothyroideus | Vagusnerven | Lungartären, Aa. pulmonales, ductus arteriosus | Delar av struphuvudet |
Referenser
- ^ Schoenwolf, Gary C. (2021). Larsen's Human Embryology. Läst 22 september 2022