Götaland

Sverigekarta med Götaland markerat.
Den grova linjen norr därom markerar gränsen mellan Svealand och Norrland.
Landskapen i Götaland.
Mörkare grönt markerar expansionen 1645–1719.

Götaland (latin: Gothia) är den sydligaste av Sveriges tre landsdelar, och består av landskapen Blekinge, Bohuslän, Dalsland, Halland, Skåne, Småland, Västergötland, Östergötland, Gotland och Öland.

Götaland har en areal på 87 712 kvadratkilometer. Invånarantalet är 4 995 764 (2021[1]).

Landsdelarna Götaland, Svealand och Norrland saknar officiell eller administrativ betydelse, men begreppen används vardagligt som i väderleksrapporter och i idrottsliga sammanhang, till exempel Division 2 Östra Götaland i fotboll för herrar. Götaland ingår även i namnet på ett av Sveriges län: Västra Götalands län, bildat 1998.

Historik

Ordet Götaland betyder ursprungligen "götarnas land", varmed åsyftades en av de två huvudstammarna som ansågs ha gett upphov till Sverige (den andra var svearna). Äldsta belägget härrör från 1384 Gøthalandom,[2] och området kallas i äldre källor främst "sunnanskog" eller "utanskog" mot benämningen "nordanskog" om Svealand.[3] I Kristofers landslag från 1400-talet hävdas att Sverige i forna tider hade bildats som en förening ”av svea och göta land”, det vill säga av svearnas och götarnas land.[4] Då förefaller Götaland ha avsett Småland, Öland, Östergötland, Västergötland, Dalsland (förr Dal) och Värmland. Det skogiga och kuperade området KolmårdenTiveden utgjorde gränsland mellan Svealand och Götaland, eller landet nordanskogs och landet sunnanskogs.[5] Göta rike användes som en synonym.[6]

Blekinge, Bohuslän, Gotland, Halland och Skåne kom till följd av Sveriges stormaktstida expansion att, fastän historiskt oegentligt, räknas till Götaland. Till den kulturhistoriska regionen Skåneland räknas Skåne, Halland och Blekinge samt danska Bornholm.[7][8]

Värmlands län kom 1815 att överföras från Göta hovrätt till Svea hovrätt. Sedan dess har Värmland räknats till Svealand.[9]

Se även

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sverigekarta-Landsdelar Götaland.svg
Författare/Upphovsman: Lapplänning, Licens: CC BY-SA 2.5
Karta över Sverige med landsdelen Götaland markerad.
Map gotaland.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.