Gösta Berg
| Gösta Berg | |
.jpg) | |
| Född | 31 juli 1903 Örebro, Sverige |
|---|---|
| Död | 12 mars 1993 (89 år) Katarina församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet Stockholms universitet |
| Sysselsättning | Etnolog[1], genealog[1] |
| Arbetsgivare | Nordiska museet |
| Maka | Gunnel Hazelius-Berg |
| Redigera Wikidata | |
Gösta Berg, född 31 juli 1903 i Örebro, död 12 mars 1993 i Katarina församling, Stockholm,[2] var en svensk etnolog.[3]
Han blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1924, filosofie licentiat 1929 och filosofie doktor 1936 vid Stockholms högskola. Han tjänstgjorde vid Nordiska museet från 1924, som sekreterare från 1929, blev 1:e intendent och föreståndare för etnologiska undersökningarna 1935–1955, var styresman för Nordiska museet och Skansen 1956–1963, och verkställande direktör för Stiftelsen Skansen från 1964. Han tilldelades professors namn 1959.
Som kunnig genealog var han 1961 en av initiativtagarna till en fortsatt utgivning av uppslagsverket Svenska släktkalendern och tillhörde därefter dess redaktionskommitté fram till sin död. Berg publicerade sig också flitigt och gav ut över hundra böcker och artiklar i kulturhistoriska ämnen.[4]
Han var ledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur från 1940 och dess preses från 1968, korresponderande ledamot av Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala från 1958, ledamot av Vitterhetsakademien från 1959 och ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia från 1960.
Gösta Berg var från 1929 gift med Gunnel Hazelius-Berg, dotter till Gunnar Hazelius och sondotter till Skansens grundare Artur Hazelius. Makarna Berg fick två barn, Jonas Berg och Ann-Sofi Topelius, och ligger begravda på Solna kyrkogård.[5]
Se även
- Gösta Berg-medaljen, utdelas av Kungliga Patriotiska Sällskapet.
- Gösta Berg - hur klövjestigen blev landsväg - Svenska Kulturbilder Stockholm 1935
Källor
Noter
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Berg, Gösta i Vem är det 1969
- ^ ”LIBRIS - sökning: Gösta Berg”. libris.kb.se. https://libris.kb.se/hitlist?q=G%C3%B6sta+Berg&r=. Läst 8 april 2024.
- ^ Gösta Berg och Gunnel Gunnarsdotter Hazelius-Berg på Gravar.se
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Intendent Gösta Berg; Från den internationella arkeolog- och konsthistorikerkonferensen i Visby.
Den första internationella vetenskapliga efterkrigskongressen öppnas i Visby och pågår till 23 september. På svensk inbjudan och under medverkan av Svenska institutet och Föreningen Norden samlas cirka 170 arkeologer och konsthistoriker samt studenter från sju nationer till överläggningar, föredrag och studieutflykler med medeltiden och speciellt det medeltida glasmåleriet som huvudämne.
Initiativtagare är professor Axel Boëthius, som först väckte tanken i en understreckare i Svenska Dagbladet, jämte professor Johnny Roosval, vilka jämte docenten Mårten Stenberger bildar organisationskommittén. Med mötet anses grunden lagd till ett forskningsinstitut i Visby i förening med regelbundet upprepade nordiska universitets- och högskoleexkursioner på Gotland eller annorstädes.Från den internationella arkeolog- och konsthistorikerkonferensen i Visby. Från vänster: professor Sune Lindqvist, direktör Ivan Traugott, museidirektör Frédérie Gysin, Schweiz, Finlands riksantikvarie C. A. Nordman, professor Axel Romdahl, professor Andreas Lindblom och intendent Gösta Berg.
Den första internationella vetenskapliga efterkrigskongressen öppnas i Visby och pågår till 23 september. På svensk inbjudan och under medverkan av Svenska institutet och Föreningen Norden samlas cirka 170 arkeologer och konsthistoriker samt studenter från sju nationer till överläggningar, föredrag och studieutflykler med medeltiden och speciellt det medeltida glasmåleriet som huvudämne.
Initiativtagare är professor Axel Boëthius, som först väckte tanken i en understreckare i Svenska Dagbladet, jämte professor Johnny Roosval, vilka jämte docenten Mårten Stenberger bildar organisationskommittén. Med mötet anses grunden lagd till ett forskningsinstitut i Visby i förening med regelbundet upprepade nordiska universitets- och högskoleexkursioner på Gotland eller annorstädes.