Gågata

Vägmärke och minnesplatta i Piteå över Sveriges första gågata.Vägmärke och minnesplatta i Piteå över Sveriges första gågata.
Vägmärke och minnesplatta i Piteå över Sveriges första gågata.

En gågata, bilfri zon eller bilfritt område, är en väg där motorburen trafik med bil eller andra motorfordon är starkt begränsad. Det är dock tillåtet att korsa vägen med motorfordon, eller cykla i gångfart i vissa länder. Tillstånd kan ges till lastbil för lastning och lossning i området, taxi, funktionshindrade och utryckningsfordon som ambulans, brandbil och polisbil, såväl som transport av boende eller gods till eller från intilliggande fastigheter. Det är önskvärt att hastigheterna hålls så låga som möjligt.

Allmänt

Sergelgatan i Stockholm.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Stora Östergatan i Ystad vid tiden kring Första advent 2016.

Sedan 1970- och 1980-talen har flera tidigare trafikerade områden, som orsakat problem med avgaser och buller, spärrats av för privatbilism och gjorts om till bilfria zoner, vilket ses dels som en del av det miljöpolitiska arbetet, dels som en åtgärd för den allmänna trivseln, särskilt i turistorter dit det kommer många barnfamiljer eller pensionärer. Den första gågatan i Europa blev shoppinggatan Lijnbaan som invigdes 1953 i Rotterdam.

Regleringar av gågator i Sverige

Skylt som markerar var gågatan tar slut.

Begreppet "gågata" är relativt nytt i den svenska trafiklagstiftningen och ersätter undan för undan tidigare skyltningar av typen Motortrafik förbjuden med tilläggsskylten "Gäller ej fordon med tillstånd". I folkmun har ordet gågata funnits sedan lång tid tillbaka.

Motortrafik är förbjuden i områden markerade som gågator, med undantag för att korsa gågatan eller följande ärenden till själva gågatan:[3]

  • varuleveranser till eller från butiker eller motsvarande,
  • transporter av gods eller boende,
  • transporter av gäster till eller från hotell eller motsvarande, eller
  • transporter av sjuka eller rörelsehindrade personer.

Fordon får högst köra i gångfart och gående har alltid företräde. Gångfartsområden är liknande men tillåter motortrafik och parkering på anvisad plats.

Gågatan ska ej förväxlas med gångväg, vars vägmärke är runt.

Sommargågata

Sommargågata är en gata som under sommarsäsongen regleras som gågata. När denna säsong är över ändras trafikreglerna till en traditionell gata för cyklar och bilar. Vanligen tillåts uteserveringar och möblering direkt på gågatan vilket skapar ett allmän offentligt rum och folkliv.

De första försöken genomfördes sommaren 2015 i Stockholm och Göteborg.[4]

Gågator i andra länder

Stengade i Helsingör.

I många medeltida städer i Europa har gator i stadens centrum omvandlats till gågator. I många länder, som till exempel i Danmark, är det inte tillåtet att cykla på gågatan.[5]

I Nordamerika kallas gågator Pedestrian Mall och den första invigdes i staden Kalamazoo i Michigan 1959. Många amerikanska gågator har efterhand kortats av till fördel för biltrafiken[6] eller ersatts av köpcenter.

Referenser

Noter

Media som används på denna webbplats

Sweden road sign E7.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Gågata
Slut på gågata.jpg
Författare/Upphovsman: Per W, Licens: CC BY-SA 4.0
Slut på gågata
Stengade i Helsingör-1.jpg
Gågatan Stengade i Helsingör i Danmark
Pedestrian Piteå.jpg
Författare/Upphovsman: Epicwolfman, Licens: CC BY-SA 3.0
minnesplatta över gågatan i Piteå Sveriges första gågata.
Gågata - Ystad-2016.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Stora Östergatan i Ystad. 18:00. 29 november 2016.
Road park Zagreb.jpg
Författare/Upphovsman: Bogdan Giuşcă, Licens: CC BY-SA 3.0
A road near Bundek Lake, Zagreb, Croatia.
Sergelgatan 2008z.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Hötorgscity, Sergelgatan och Sergels torg i Stockholm