Fylgia Zadig

Fylgia Zadig
FöddFylgia Ester Zadig
3 november 1921
Karoli församling, Malmö
Död3 september 1994 (72 år)
Vejbystrand, Förslövs församling, Skåne
Aktiva år19441991
MakeBengt Eklund
(1960–1965; skilda)
BarnKlas Eklund (född 1952)
Lena Eklund (född 1954)
FöräldrarViggo Zadig
Ester Norinder-Zadig
SläktingarPhilipp Zadig (farfar)
William Zadig (farbror)
Sigge Eklund (barnbarn)
Fredrik Eklund (barnbarn)
IMDb SFDb

Fylgia Ester Zadig, född 3 november 1921 i Malmö, död 3 september 1994 i Vejbystrand i Förslövs församling,[1] var en svensk skådespelare.

Biografi

Teaterskola och debut på teater och film

Fylgia Zadig gick 1942–1944 på Calle Flygare Teaterskola. Hösten 1944 gjorde hon sin publika debut i en elevuppvisning av Julien Luchaires pjäs Ungdom i fjällen som gavs på Scalateatern.

Hon engagerades av Per-Axel Branner till Nya teatern där hon våren 1945 debuterade som Ellie May i Erskine Caldwells sydstatsdrama Tobaksvägen.

Med rollen som tjänsteflickan Anna gjorde hon sin filmdebut 1944 i Weyler Hildebrands Mitt folk är icke ditt. Hon kom att göra lite drygt trettio film- och teveframträdanden, i huvudsakligen mindre roller. Av övriga filmer kan nämnas Hasse Ekmans Kungliga patrasket (1945), Ingmar Bergmans Sommarlek (1951) och Mai Zetterlings Nattlek (1966).

Riksteatern, Upsala-Gävle stadsteater, privatteater i Stockholm

Zadig turnerade med Riksteatern för första gången på hösten 1948 i Maxwell Andersons skådespel Johanna av Lothringen med Gaby Stenberg i huvudrollen.

Hon ingick i teaterchefen Gösta Folkes första ensemble när Upsala-Gävle stadsteater 1951 inledde sin verksamhet och var med korta avbrott anställd där till 1957. Bland hennes många varierande roller på stadsteatern kan nämnas Natasja i Natthärberget av Maxim Gorkij, Anitra i Ibsens Peer Gynt, Ruth i Jean Anouilhs Älskar, älskar inte mot Ulf Johanson och Agneta Prytz, Dulcie i Sandy Wilsons musikal Boyfriend och Damen i Strindbergs Till Damaskus. Hennes sista roll på stadsteatern var Polly i Brechts Tolvskillingsoperan med bland andra Ingvar Kjellson, Meta Velander och Ernst-Hugo Järegård.

1958 spelade hon på Blancheteatern i Agatha Christies kriminalpjäs Råttfällan med Gunnar Hellström och 1959 var hon på Intiman vid Odenplan i Félicien Marceaus säregna komedi Ägget med bland andra Olof Thunberg, Lena Granhagen och Hanny Schedin. Hon gjorde samma år också Miss Lucy i Tennesse Williams drama Ungdoms ljuva fågelVasan, med Gunnel Broström.

1952-53 medverkade hon i två avsnitt i den amerikanska TV-serien Foreign Intrigue. Den utspelades i Sverige och därför anlitades ett stort antal svenska skådespelare i olika biroller.

Zadig gjorde sin debut i den svenska TV-teatern 1957 i en direktsänd föreställning av Feydeaus enaktare Det syns utifrån. Hon återkom i rutan 1966 som Professorskan i Bengt Lagerkvists TV-serie Hemsöborna med Allan Edwall och Sif Ruud som Carlsson och Madame Flod. Zadig spelade även Fru Linder i Markurells i Wadköping av Hjalmar Bergman med Edvin Adolphson i titelrollen.

Vid Malmö stadsteater och Riksteatern

Fylgia Zadig engagerades 1960 till Malmö Stadsteater där hon gjorde Maria Stuart mot Berta Hall i Schillers Maria Stuart, som Sandro Malmquist satte upp på Stora scenen.

Hon blev 1961 anställd av Riksteatern där hon med kortare avbrott var verksam i tjugo år. Hon turnerade runt hela Sverige med roller som Laura i Strindbergs Fadren, Dorothea Bates i Tennesse Williams Vilse i lustgården, Mary Tyrone i O'Neills Lång dags färd mot natt, Alice i Strindbergs Dödsdansen (1969), Mrs Higgins i My fair lady, Fru Peachum i Brechts Tolvskillingsoperan (1975) och Gina Ekdahl i Ibsens Vildanden (1976).

1971 gjorde hon direktörsfrun Claire Marshall i Jack Popplewells kriminalkomedi Skulle det dyka upp flera lik är det bara å ringa! på Lilla teatern i Stockholm, med Agneta Prytz, Brita Billsten och Thomas Ungewitter med flera.

I början på 1980-talet återvände Zadig till Malmö stadsteater med rollen som Xenia i Edward Bonds Sommar där hon och Emy Storm möttes på scenen. Hennes sista roll på teatern var Madame Pernelle i Molières Tartuffe med Halvar Björk i titelrollen.

1981 gjorde Zadig och Gunnar Öhlund huvudrollerna i Sandro Key-Åbergs pjäs Två slår den tredje på TV-teatern och samma år hade hon en gästroll i den populära komediserien Fleksnes fataliteter med Rolv Vesenlund.

Efter pensioneringen medverkade hon i ett par produktioner på Sveriges Television Yngsjömordet och i Hans Abramsons Villfarelser, 1991.

Privatliv

Fylga Zadig var dotter till företagsledaren Viggo Zadig och författaren Ester Norinder-Zadig.[2]

Hon var 1960[3] till 1965 gift med skådespelaren Bengt Eklund (1925–1998). Tillsammans hade de barnen Klas Eklund (född 1952) och Lena (född 1954).[2] Hon var vidare farmor till Sigge och Fredrik Eklund.

Filmografi i urval

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1945Ellie MayTobaksvägen

Erskine Caldwell

Per-Axel BrannerNya teatern, Regeringsgatan 111
1949Fröjd för stunden (Present Laughter)
Noël Coward
Ernst EklundLisebergsteatern
1951Ljusstaken

Alfred de Musset

Gösta TerserusParkteatern, Stockholm
1952Fula EdithEtt drömspel

August Strindberg

Gösta FolkeUpsala-Gävle stadsteater
1954Ont blod

Maxwell Anderson

Per-Axel BrannerAlléteatern, Stockholm
1954NatasjaNatthärberget

Maxim Gorkij

Hans DahlinUpsala-Gävle stadsteater
1955AnitraPeer Gynt

Henrik Ibsen

Börje MellvigUpsala-Gävle stadsteater
1955Higa JigaThehuset Augustimånen
John Patrick
Palle GranditskyUpsala-Gävle stadsteater[4]
Babels torn
Lars Helgesson
Lars BarringerUpsala-Gävle stadsteater[5]
Maria MagdalenaJudas (Un nommé Judas)
Claude-André Puget och Pierre Bost
Lars BarringerUpsala-Gävle stadsteater[6]
1956Boyfriend (The Boy Friend)
Sandy Wilson
Lars BarringerUpsala-Gävle stadsteater[7]
ThérèseSkuggan av Mart
Stig Dagerman
Lars BarringerUpsala-Gävle stadsteater[8]
1957Ont blod (The Bad Seed)
Maxwell Anderson
Per-Axel BrannerAlléteatern[9]
1958Mildred PeakeSpindelnätet
Agatha Christie
Gösta CederlundLilla Teatern [10]
Miss CasewellRåttfällan
Agatha Christie
Börje MellvigBlancheteatern[11]
1959Miss LucyUngdoms ljuva fågel
Tennessee Williams
Per GerhardVasateatern[12]
1960Maria StuartMaria Stuart

Friedrich von Schiller

Sandro MalmquistMalmö stadsteater
1961LauraFadren

August Strindberg

Anders HenrikssonRiksteatern
1962Vilse i lustgården (Period of Adjustment)

Tennessee Williams

Eva SköldRiksteatern
1963HilmaÄnkeman Jarl
Vilhelm Moberg
Per-Axel BrannerSkansens friluftsteater[13]
1964Fru LindeEtt dockhem
Henrik Ibsen
Lars BarringerNorrköping-Linköping stadsteater
Fru DupontGrop åt andra
Pierre-Aristide Bréal
Lars BarringerNorrköping-Linköping stadsteater
Natalija IvanovnaTre systrar
Anton Tjechov
Lars BarringerNorrköping-Linköping stadsteater
1965Mrs WarrenMrs Warrens yrke
George Bernard Shaw
Sture EricsonNorrköping-Linköping stadsteater
1969Mary TyroneLång dags färd mot natt

Eugene O'Neill

Sandro MalmquistRiksteatern
1969AliceDödsdansen

August Strindberg

Sandro MalmquistRiksteatern
1971

1972

Claire Marshall

Mrs Piper

Skulle det dyka upp flera lik är det bara å ringa!

(Busybody)

Jack Popplewell

Stig Ossian EricsonLilla teatern och

Riksteatern

1975Mrs PeachumTolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Claes FellbomRiksteatern[14]
1976Gisslan

Brendan Behan

Tom LagerborgRiksteatern
1982Maratondansen
Horace McCoy
Lucian GiurchescuMalmö stadsteater
1983XeniaSommar
Edward Bond
Göran Stangertz
Olov Fältman
Malmö stadsteater
1983Fru PernelleTartuffe

Molière

Eva SköldMalmö stadsteater

Radioteater

ÅrRollProduktionRegi
1950Caddiemastern Harriet LövstedtHillmans detektivbyrå: Vattengraven
Folke Mellvig
Lars Madsén[15]
1951EvaHillman & Son: Oskrivet blad
Folke Mellvig
Lars Madsén[16]
EvaHillman & Son: Mord på löpande band
Folke Mellvig
Lars Madsén[17]
1957Tora JensenGrönt för mord
Folke Mellvig
Arne Mattsson[18]
1958Greta EkströmFlyg fula fluga...
Folke Mellvig
Carl-Otto Sandgren[19]

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b] ZADIG, FYLGIA E, skådespelerska, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1432.
  3. ^ Sveriges befolkning 1960
  4. ^ Barbro Hähnel (9 oktober 1955). ”Tehuset i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-09-10/245/11. Läst 22 augusti 2015. 
  5. ^ S. B-l (30 september 1955). ”Premiär i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-09-30/265/15. Läst 29 januari 2022. 
  6. ^ S. B-l (10 december 1955). ”Judasdrama i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-10/335/17. Läst 29 januari 2022. 
  7. ^ Hl (17 maj 1956). ”Crazyoperett i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-05-17/132/14. Läst 29 januari 2022. 
  8. ^ S. B-l (2 november 1956). ”'Skuggan av Mart' på bygdeteater”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-11-02/299/14. Läst 29 januari 2022. 
  9. ^ Ebbe Linde (6 april 1957). ”'Ont blod' på Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-04-06/95/14. Läst 27 december 2021. 
  10. ^ SpindelnätetLilla teatern, programblad, 1958
  11. ^ ”Råttfällan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18883&pos=163. Läst 24 april 2016. 
  12. ^ ”Ungdoms ljuva fågel”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14091&pos=477. Läst 6 maj 2016. 
  13. ^ Ebbe Linde (20 juni 1963). ”Buskteater på ont och gott”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-06-20/165/20. Läst 20 mars 2016. 
  14. ^ Ruth Halldén (24 augusti 1975). ”Riksteatern: Brecht svept i sorgflor”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1975-08-24/228/15. Läst 2 december 2017. 
  15. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 29 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-29/201/14. Läst 19 december 2021. 
  16. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 7 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-07/179/14. Läst 19 december 2021. 
  17. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-14/186/14. Läst 19 december 2021. 
  18. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 12 juli 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-07-12/186/24. Läst 19 december 2021. 
  19. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 december 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-12-27/350/22. Läst 19 december 2021. 

Källor

Externa länkar