Fulvio Croce
| Fulvio Croce | |
| Född | 6 juni 1901 Castelnuovo Nigra, Piemonte, Italien |
|---|---|
| Död | 28 april 1977 (75 år) Turin, Piemonte, Italien |
| Nationalitet | Italiensk |
| Yrke/uppdrag | Jurist |
Fulvio Croce, född 6 juni 1901 i Castelnuovo Nigra, död 28 april 1977 i Turin, var en italiensk jurist.
Croce var ordförande för Turins advokatsamfund. Han mördades av Röda brigaderna.
Biografi
Croce avlade juris doktorsexamen 1924. År 1943 gick han med i italienska motståndsrörelsen. Croce valdes till ordförande för Turins advokatsamfund 1968.[1]
I maj 1976 inleddes i Turin rättegången mot en rad medlemmar av Röda brigaderna, bland andra Renato Curcio, Alberto Franceschini, Paolo Maurizio Ferrari och Prospero Gallinari.[2] De åtalade krävde att få försvara sig själva och mordhotade dem som ville åta sig försvaret.[3] Trots hotet åtog sig Croce att företräda de åtalade inför rätten och utsåg advokaten Franzo Grande Stevens att försvara Renato Curcio.[4]
Mordet
Den 28 april 1977 mördades Croce vid sin advokatbyrå vid Via Ettore Perrone i centrala Turin. Fyra brigadister – Rocco Micaletto, Angela Vai,[5] Lorenzo Betassa och Raffaele Fiore – förövade dådet. Micaletto sköt Croce med fem skott, Vai vapenhotade Croces båda sekreterare, Batassa höll utkik och Fiore satt beredd i flyktbilen.[6]
Se även
Källor
Noter
- ^ Mossano, Silvana (28 april 2017). ”L’esempio di Fulvio Croce e il ruolo dell’avvocato oggi”. La Stampa. https://www.lastampa.it/alessandria/2017/04/28/news/l-esempio-di-fulvio-croce-e-il-ruolo-dell-avvocato-oggi-1.34625377. Läst 6 november 2020.
- ^ ”Torino 1976: si apre il processo al nucleo storico delle Brigate Rosse”. Mole24. 17 maj 2012. https://mole24.it/2012/05/17/torino-1976-si-apre-il-processo-al-nucleo-storico-delle-brigate-rosse/. Läst 6 november 2020.
- ^ Borghesan, Luciano (4 maj 2007). ”E Torino sconfisse le Br”. La Stampa. Arkiverad från originalet den 4 april 2012. https://web.archive.org/web/20120404100223/http://www.lastampa.it/Torino/cmsSezioni/cultura/200705articoli/2750girata.asp. Läst 6 november 2020.
- ^ Caracciolo, Francesco Barra (19 december 2007). ”Fulvio Croce: un eroe dell'avvocatura italiana”. Il Denaro. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722033044/http://www.denaro.it/VisArticolo.aspx?IdArt=522184&KeyW=filmate. Läst 6 november 2020.
- ^ ”Angela Vai”. L'alba dei funerali di uno Stato. https://www.albadeifuneralidiunostato.org/tag/angela-vai/. Läst 6 november 2020.
- ^ Vecchio 2018
Webbkällor
- ”Fulvio Croce”. Associazione Italiana Vittime del Terrorismo. http://www.vittimeterrorismo.it/vittime/fulvio-croce/. Läst 6 november 2020.
- Merlo, Giulia (28 april 2017). ”Fulvio Croce, l’avvocato delle Br ucciso dalle Br”. Il Dubbio. https://www.ildubbio.news/tag/fulvio-croce/. Läst 6 november 2020.
Tryckta källor
- Vecchio, Concetto (2018) (på italienska). Ali di piombo. Milano: Mondadori Libri S.p.A. ISBN 9788817014939. https://books.google.se/books?id=HxX6fedK734C&pg=PT70&dq=fulvio+croce+giovedi&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwic-4nO1O3sAhVNxosKHQlhC58Q6AEwAHoECAEQAg#v=onepage&q=fulvio%20croce%20giovedi&f=false. Läst 6 november 2020
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Bratislav, Licens: CC BY-SA 3.0
Nagant Revolver Model 1895 (Russian 'Soldier' single action version) Specifications: - Chamber: 7.62 mm Nagant - Weight unloaded: 750 g - Length: 230 mm - Barrel length: 114 mm - Magazine Capacity: 7 rounds
This revolver was designet in Belgium by Nagant brothers in the late 1880s /early 1890s, and was adopted by numerous countries, including Sweden and Poland. The major user and manufacturer was Russia (and later Soviet Union). Russian government adapted Nagant Revolver in 1895 and local production Nagant Revolver started in 1898.