Fucino
| Land för flodbäckenet | Italien | |
|---|---|---|
| Land | Italien | |
| Administrativt område | • Abruzzo • L’Aquila | |
| Koordinater | 42°0′30″N 13°28′48″E | |
| Höjd över havet | 669 meter | |
| Betydande händelse | Slaget vid Fucinosjön | |
| Längd | 17,28 kilometer | |
| Bredd | 10,85 kilometer | |
| Djup | 22 meter | |
| Area | 155 kvadratkilometer | |
Fucino-sjön (italienska: lago Fucino alternativt lago di Celano, latin Fucinus Lacus ) var en stor sjö på 661 meters höjd i mellersta Italien mellan Avezzano i nordväst, Ortucchio i sydöst och Trasacco i sydväst, i nuvarande provinsen L'Aquila. Sjön utdikades 1875.
På romarnas tid grundades städer, bland annat Marruvium, vid Lago Fucinos stränder. Det var också här som slaget vid Fucinosjön stod 89 f.Kr. Sjön var både en tillgång och ett problem: den förde med sig gödande jord och var rik på fisk, men den förde också med sig malaria och eftersom den saknade utlopp förorsakade den översvämningar.
Kejsar Claudius försökte bygga en 5,6 kilometer lång tunnel genom Monte Salviano. Det tog 11 år och 30.000 (!) arbetare inblandade i projektet men det är osäkert vilket resultatet blev; klart är att sjöns areal minskade, från 140 km² till 90 km². Byggandet av kanalen firades genom att man anordnade en naumachia, ett rekonstruerat sjöslag, på sjön år 52 e.kr. Hadrianus expanderade och fördjupade kanalen och reducerade därmed sjöns storlek till 57 km². Den dräneringskanal som byggdes på 1800-talet förstörde det mesta av lämningarna av den antika kanalen.
När romarriket föll slutade man underhålla kanalen så att sediment och växtlighet kom att blockera kanalen och en jordbävning (kanske år 580) orsakade ytterligare skador på den. Någon gång mellan fyrahundratalet och slutet på femhundratalet tycks sjön ha återgått till sin normala storlek på 140 km². Försök på 1200-talet och 1400-talet att åter dränera sjön misslyckades. På 1500-talet nämner Nostradamus Fucino-sjön i sina profetior, Les Propheties.
På 1800-talet fick den schweiziske ingenjören Franz Mayor de Montricher i uppdrag av Alessandro Torlonia att dränera sjön. Bygget av en kanal som var 6,3 km lång och 21 meter bred påbörjades 1862, och 13[1] år senare var sjön helt tömd. Sjöns gamla sjöbotten är en av Italiens bördigaste jordar och floden Gariglianos källa.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ ”Fucino Basin | former lake bed, Italy | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Fucino-Basin. Läst 2 mars 2022.
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: User:Stemonitis, Licens: CC BY-SA 2.5
Panoramic view of ex Fucino lake, Abruzzo, Italy, from Sirente mountain
The light tan oval in this image is the floor of a lake in central Italy that has been drained by a tunnel dug through the surrounding hills. Numerous rectangular fields occupy the former lake bottom—now one of the most fertile regions of Italy. The area is still referred to as “Fucine Lake,” even though the lake has been dry for nearly 150 years.
The city of Avezzano (top right), near the drainage outlet of the basin, lies 80 kilometers east of Rom. The “circumference road” runs around the edge of the former lake; it roughly follows the boundary between green, vegetated fields around the basin and tan fallow fields within. This recent astronaut photograph shows a dusting of snow along mountain ridges to the south (upper and lower left).
The basin of Fucine Lake has no natural outlet. Consequently the level of the original lake fluctuated widely with any higher-than-average rainfall. In Roman times, this variability caused flooding of the fishing communities around the lake. (Some of these towns, with their distinctive red tile roofs, are located around the margin of the lake floor.) Emperors Claudius and Hadrian achieved limited draining of the original lake—to control both flooding and malaria—by digging and then expanding a tunnel through the hills near Avezzano at the top of the image. Claudius used 30,000 workers over a span of ten years to dig the 5.6-kilometer-long tunnel. This engineering work reduced the size of the lake from an original area of about 140 square kilometers to about 57 square kilometers.
After the Roman Empire collapsed and maintenance failed, the tunnel was blocked up with vegetation and sediment. An earthquake—possibly the same event that damaged the Coliseum, somewhat before 508 CE—dropped the lake bottom by 30-35 centimeters. Drainage slowed, and the lake expanded; water filled the basin for the next 1,000 years. A serious draining effort was commissioned by Prince Alessandro Torlonia in 1862. That effort achieved complete emptying of the lake, giving it the modern appearance.