Fruktos
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Fruktsocker | |
Systematiskt namn | 1,3,4,5,6-pentol-2-hexanon |
---|---|
Kemisk formel | C6H12O6 |
Molmassa | 180,156 g/mol |
SMILES | C(O)C1C(O)C(O)C(O1)(O)CO (cyklisk) OCC(O)C(O)C(O)C(=O)CO (acyklisk) |
Egenskaper | |
Densitet | 1,59 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 790 g/l |
Smältpunkt | 103 °C |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Fruktos, i dagligt tal fruktsocker, är en energirik enkel sockerart. Fruktsocker skall inte förväxlas med det som i vardagligt tal kallas druvsocker (glukos).
Beskrivning
Fruktos är en ketos, d.v.s. den har en keton-grupp i stället för den aldehyd-grupp som glukos har. Den förekommer både som cykliska isomerer (fruktofuranos och fruktopyranos) och acyklisk (fruktohexanon).
Den vanligaste källan till fruktos är vanligt socker ifrån frukter, som inte är detsamma som sackaros eller andra sockersorter.
Användningsområden
Fruktos används som sötningsmedel, bland annat tillsammans med glukos i isoglukos. Isoglukos är det som i USA kallas HFCS (high-fructose corn syrup), där man bearbetat majs (= corn på USA-engelska) i flera steg, för att slutligen omvandla glukosen till i huvudsak fruktos. Detta förekommer vanligtvis i 3 olika styrkor, HFCS–42 (42 % fruktos), HFCS–55 (55 % fruktos) och HFCS–90 (90 % fruktos). HFCS har blivit vanligt som ersättning för "vanligt socker" (sackaros) på grund av höga importtullar på socker i USA.
Påverkan på människan
Glukos kan tas upp av musklerna och andra vävnader. Fruktos kan bara tas upp av levern. Glukos kan lagras i levern i något, som skulle kunna kallas polyglukos, men som heter glykogen. Fruktos kan inte på motsvarande sätt lagras som polyfruktos. I stället omvandlas fruktos till glukos i levern. Det går dels ut i blodet som blodsocker, men lagras också som glykogen i muskler och i levern. Av kroppens glykogen finns ungefär 100 g i levern och 400 g i musklerna. En del fruktos omvandlas till fettsyror och vidare till VLDL i levern och förs ut i blodet som en viktig energikälla.[1]
Fruktos kan vid överdriven konsumtion öka risken för fettlever. Fruktos stänger även av kroppens mättnadssignal. Fruktosemi betyder ökad mängd fruktos i blodet, som kan uppstå inte bara vid överkonsumtion av fruktos, utan även på grund av rubbningar i leverns ämnesomsättning, där brist på enzymet fruktokinas är anledningen.
- α-D-Fruktofuranos
- β-D-Fruktofuranos
- α-D-Fruktopyranos
- β-D-Fruktopyranos
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, High-fructose corn syrup, 11 februari 2018.
Noter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Fruktos.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Structure of beta-D-fructopyranose (Haworth projection)
Författare/Upphovsman: Ivar Leidus, Licens: CC BY-SA 4.0
Crystalline fructose, ⌀ up to 1 mm
Structure of alpha-D-fructopyranose (Haworth projection)
Författare/Upphovsman: Physchim62, Licens: CC BY 3.0
The furanose form of D-fructose: this diagram can represent either the α-anomer or the β-anomer.
Författare/Upphovsman: Physchim62, Licens: CC BY 3.0
The straight-chain for of D-fructose, as represented at CAS Common Chemistry.