Frukthumla

Frukthumla
Status i Sverige: Nationellt utdöd
Otypisk bild av frukthumla
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteThoracobombus[1]
ArtFrukthumla
B. pomorum
Vetenskapligt namn
§ Bombus pomorum
Auktor(Panzer, 1805)[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Frukthumla (Bombus pomorum) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) och släktet humlor.[2][3]

Utbredning

Frukthumlan har starkt gått tillbaka och finns nu (omkring 2021) nästan bara i Central- och Östeuropa. Nordgränsen gick tidigare i södra Danmark, sydgränsen längs Alperna, norra Balkan och asiatiska Turkiet.[4]

I Sverige är den endast känd från en arbetare insamlad 12 juli 1911 i Åtvidaberg. Det är dock troligt att den tidigare, när arten var vanligare i hela Europa, var etablerad i sydöstra Sverige.[4]

I Finland saknas arten helt.[5]

Beskrivning

Frukthumlan är en förhållandevis stor art där drottningen uppnår en längd på 17 till 24 millimeter, arbetarna 12 till 22 millimeter och hanarna 12 till 20 millimeter[6]. Drottningen och arbetarna är svarta med rödbruna bakkroppar. Hanen kan vara något ljusare på framkroppen. Humlan är lik andra svartröda humlor som stenhumla, gräshumla, haghumla och stäpphumla, men det röda på bakkroppen täcker ett större område, minst halva bakkroppen. Humlan är långtungad och har avlångt huvud.[7] Den är beroende av långpipiga växter och har tidigare troligen gynnats av mer omfattande rödklöverfröodlingar.[8]

Underarter

IUCN anger tre underarter:[9]

  • B. pomorum pomorum förekommer i västra och centrala Europa samt västra Anatolien (asiatiska Turkiet).
  • B. pomorum uralensis finns i Uralregionen.
  • B. pomorum canus finns i Anatolien.

Ekologi

I norra delen av utbredningsområdet föredrar frukthumlan öppna jordbrukslandskap, och har starkt påverkats av dessas förändring till monokulturer som till stor del saknar deras näringsväxter. I södra delen av utbredningsområdet lever arten i alpin terräng.[4][9] Valet av värdväxter är ej känt, men styrs rimligtvis av tunglängden.[4] Boet är beläget under jorden i gamla smågnagarbon. Drottningen lämnar vintervilan sent. Det medför en hårdare konkurrens om lämpliga boplatser.[8]

Hotbild

Som nämnts ovan har humlan starkt påverkats i och med jordbrukslandskapets modernisering. I samband med de östeuropeiska staternas inträde i EU har denna trend även spritt sig dit, och förutom redan tidigare i Västeuropa är den nu hotad även i Östeuropa. I Ungern har exempelvis forskare[a] föreslagit att den rödlistas med status Akut hotad (CR). Den har klassats som Akut hotad i Lettland och som Starkt hotad i Litauen och Tyskland. I Storbritannien är den utdöd, sågs senast i Kent 1864 (det är dock osäkert om den någonsin var en etablerad art i Storbritannien[10]), samma situation råder i Nederländerna (sågs senast 1948), Belgien (senast funnen 1946) och Danmark (senast funnen i Vegger på Jylland, 1947). Humlan försvann dessutom från Kaliningrad, då tyska Königsberg, 1924.[4]

Snylthumla

Frukthumlan har åkersnylthumlan (Bombus campestris) som boparasit[11].

Kommentarer

  1. ^ Sárospataki et al., 2005 (enligt Artdatabankens information).

Källor

  1. ^ [a b] ”Thoracobombus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/th.html. Läst 17 februari 2021. 
  2. ^ Williams, P. (2016). ”Bombus pomorum (Panzer, 1805) | frukthumla”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103264/details?lang=sv. Läst 28 juni 2023. 
  3. ^ ”Bombus pomorum (Panzer, 1805)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714982#null. Läst 28 juni 2023. 
  4. ^ [a b c d e] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Frukthumla Bombus pomorum”. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/103264/detaljer. Läst 28 juni 2023. 
  5. ^ Juho Paukkunen (2019). ”Bombus (Thoracobombus)”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204738. Läst 28 juni 2023. 
  6. ^ Tadeusz Pawlikowski (2008) (på engelska). A distribution atlas of bumblebees in Poland. Nicolaus Copernicus University. ISBN 978-83-231-2193-0. https://www.researchgate.net/publication/314869184_A_distribution_atlas_of_bumblebees_in_Poland. Läst 29 juni 2023 
  7. ^ G. Holmström (2007). Humlor – Alla Sveriges arter. sid. 156 isbn=978-91-7139-776-8 
  8. ^ [a b] Cederberg, Björn och Mossberg, Bo (2012). Humlor i Sverige. Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-170-9 
  9. ^ [a b] Rasmont, P., Roberts, S., Cederberg, B., Radchenko, V. & Michez, D. 2015 Bombus pomorum . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 28 juni 2023.
  10. ^ Benton, Ted (2006). Bumblebees. London: HarperCollins. sid. 530. ISBN 0-00-717451-9 
  11. ^ ”Obsthummel – Bombus pomorum” (på tyska). Wildbienen. http://www.wildbienen.de/b-pomoru.htm. Läst 1 juli 2023. 

Externa länkar

Katalogdata
​​​ • BioLib: 70359​ • Dyntaxa: 103264​ • EoL: 1065203​ • GBIF: 1340327​​​ • Inaturalist: 653445​ • ITIS: 714982​ • IUCN: 13356500​ • NCBI: 395552​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 231904​​​​​​​​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Bourdon Bombinae bombus ponorum bourdon.jpg
Författare/Upphovsman: Picto Sauvignet louis didier, Licens: CC BY-SA 3.0
bumblebee Bombus pomorum - Nikon D1x bellows PB4 lens 80mm f1,8 ring flash.