Frontallobsdemens

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Frontallobsdemens (FTD) eller pannlobsdemens är en grupp degenerativa demenssjukdomar som orsakas av sjukliga förändringar i frontallober och tinninglobernas främre del. Internationellt talar man om frontotemporala demenser (FTLD). Sjukdomen kännetecknas av personlighetsförändring, apati, nedsatt exekutiv förmåga och försämrad social funktion.^[1]

Patologisk bakgrund vid FTD ligger i en atrofi av frontal- och temporallober samt de basala ganglierna.^[1]

Hjärnans nervceller förtvinar vid tillståndet, och förlorar sina synapser, hjärnbarken blir finporigt uppluckrad och det bildas ärr (glios).

Sjukdomen uppstår vanligtvis i 50–60-årsåldern, men debut redan i 40-årsåldern förekommer också. Det är högst ovanligt att någon insjuknar efter 70 år. Män och kvinnor drabbas lika.

De neuropatologiska förändringarna liknar inte Alzheimers sjukdom och utbredningen i hjärnan är mycket olik den degeneration man finner vid Alzheimers sjukdom.

Olika former av frontallobsdemens

• Den första frontallobsdemensen beskrevs för drygt hundra år sedan och fick namnet Picks sjukdom efter den läkare som först beskrev sjukdomen.
• Den vanligaste frontallobsdemensen är frontallobsdegeneration av icke-Alzheimer-typ (FLD) och beskrevs först på 1980-talet av Arne Brun och Lars Gustafson, båda forskare vid Lunds universitet.
• En tredje form av FTD orsakas av amyotrofisk lateralskleros (ALS) och är relativt ovanlig i Sverige.

Se även

• Organisk personlighetsstörning

Referenser

Externa länkar

• ”Pannlobsdemens”. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Varmland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Pannlobsdemens/.