Frijjō
Frija eller Frijjō var kärlekens och fruktbarhetens gudinna i germanska mytologin i nuvarande Tyskland[1] Hon beskrivs som gudarnas drottning och den främsta av de kvinnliga gudarna. Hon var förmodligen samma gestalt som Frigg i nordisk mytologi.
Frija sades vara hustru till Woden och liksom sin skandinaviska namne associerad med barnafödande och fruktsamhet. Jämfört med Frigg finns inte mycket sagt om Frija, men veckodagen "fredag" tros vara uppkallad efter henne.
Se även
Källor
- ^ .Marian Edwardes, Lewis Spence, Dictionary of Non-Classical Mythology (1913); 2003 reprint ISBN 978-0-7661-4453-8, 2005 reprint: ISBN 978-1-59605-342-7, pp. 70f.
Media som används på denna webbplats
Welschingen-B.jpg
Welschingen-B bracteate (IK 389). This is one of five known "Fürstenberg type" bracteates, showing a female figure interpreted as the goddess . The bracteates are IK 259 (Großfahner-B), IK 311 (Oberwerschen-B), IK 350 (site of discovery unknown, reportedly from "south-western Germany"), IK 389 (Welschingen-B), IK 391 (Gudme II-B) Literature: M. J. Enright, The Goddess Who Weaves. Some Iconographic Aspects of Bracteates of the Fürstenberg Type. In: FMSt 24, 1990, S. 54–70; Alexandra Pesch, Die Goldbrakteaten der Völkerwanderungszeit: Thema und Variation, Walter de Gruyter, 2007 ISBN 978-3-11-020110-9, pp. 125–128.
Welschingen-B bracteate (IK 389). This is one of five known "Fürstenberg type" bracteates, showing a female figure interpreted as the goddess . The bracteates are IK 259 (Großfahner-B), IK 311 (Oberwerschen-B), IK 350 (site of discovery unknown, reportedly from "south-western Germany"), IK 389 (Welschingen-B), IK 391 (Gudme II-B) Literature: M. J. Enright, The Goddess Who Weaves. Some Iconographic Aspects of Bracteates of the Fürstenberg Type. In: FMSt 24, 1990, S. 54–70; Alexandra Pesch, Die Goldbrakteaten der Völkerwanderungszeit: Thema und Variation, Walter de Gruyter, 2007 ISBN 978-3-11-020110-9, pp. 125–128.