Friidrottslandskamp

(c) Bundesarchiv, Bild 183-47764-0001 / CC-BY-SA 3.0
Friidrottslandskamp mellan Östtyskland och Rumänien i Östberlin 1957.

Friidrottslandskamp kallas det då man tävlar i landskamp i friidrott. Oftast tävlar två länder, men ibland deltar fler. Friidrott bygger i grunden på individuella tävlingar, stafett undantaget, men vid friidrottslandskamper lägger man samman de tävlande ländernas resultat i de olika grenarna och ger länderna poäng. Det land som får flest poäng efter alla moment vinner friidrottslandskampen. Friidrottslandskamper var tidigare vanliga, och under 1960-talet möttes ibland Sovjetunionen och USA som båda hade starka trupper med friidrottare i världstopp. I slutet av 1980-talet blev det vanligare med internationella friidrottsgalor, vilka ofta ersatte landskamperna. Numera är den årliga landskampen mellan Finland och Sverige världens enda kvarlevande A-landskamp i friidrott.[1]

Källor

Fotnoter

  1. ^ ”Finnkampen”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811123913/http://www.finnkampen.se/Historik.aspx. Läst 4 september 2011. 

Media som används på denna webbplats

Bundesarchiv Bild 183-47764-0001, Hille, Enders.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-47764-0001 / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Hille, Enders Zentralbild Beyer 30.6.1957 Berliner Leichtathletik-Meisterschaften im Jahnstadion. Am vergangenen Wochenende, vom 28. bis 30.6.1957, fanden im Friedrich-Ludwig-Jahn-Sportpark die Berliner Leichtathletik-Meisterschaften statt. Da zur gleichen Zeit der Länderkampf gegen Rumänien durchgeführt wurde, hatte der Nachwuchs Gelegenheit, sich stärker in den Vordergrund zu schieben. UBz: Während des 400-m-Hürden-Endlaufes. Die beiden Erstplazierten, Hille (links) und Enders (beide Einheit) biegen in die Zielgerade ein. Hille siegte mit knappem Vorsprung vor seinem Klubkameraden.