Friidrott vid olympiska sommarspelen 2008
Friidrott  | |||
| Information | |||
|---|---|---|---|
| Datum | 15-24 augusti 2008 | ||
| Nationer | 200 | ||
| Deltagare | 2056 | ||
| Grenar | 47 | ||
| Arena | Pekings Nationalstadion, Peking,  Kina | ||
| |||
| |||
Föregående| Friidrott vid OS 2008 | ||||
| ||||
|---|---|---|---|---|
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
Friidrotten under OS i Peking 2008 hölls i Pekings Nationalstadion mellan den 15 augusti och den 24 augusti 2008. Maratonloppen startade vid Himmelska fridens torg med målgång i stadion.
Finalerna ägde i allmänhet rum klockan 19 – 23 lokal tid. Maraton startade 7.30 lokal tid, gångtävlingarna liknande tid.
Den 10 juni 2010 meddelades att CAS ger tillbaka medaljerna till Ivan Tsichan och Vadim Devjatovskij då man menade att IOK:s dopningsprov från Peking "behandlats illa" [1]
Medaljtabell
| Pl. | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 |  USA | 7 | 10 | 8 | 25 |
| 2 |  Kenya | 6 | 4 | 6 | 16 |
| 3 |  Jamaica | 5 | 4 | 2 | 11 |
| 4 |  Ryssland | 5 | 1 | 4 | 10 |
| 5 |  Etiopien | 4 | 2 | 1 | 7 |
| 6 |  Kuba | 2 | 1 | 3 | 6 |
| 7 |  Belgien | 2 | 0 | 0 | 2 |
| 8 |  Storbritannien | 1 | 2 | 5 | 8 |
| 9 |  Australien | 1 | 2 | 1 | 4 |
 Ukraina | 1 | 2 | 1 | 4 | |
| 11 |  Norge | 1 | 1 | 0 | 2 |
 Nya Zeeland | 1 | 1 | 0 | 2 | |
 Polen | 1 | 1 | 0 | 2 | |
 Trinidad och Tobago | 1 | 1 | 0 | 2 | |
| 15 |  Brasilien | 1 | 0 | 2 | 3 |
| 16 |  Italien | 1 | 0 | 1 | 2 |
| 17 |  Estland | 1 | 0 | 0 | 1 |
 Kamerun | 1 | 0 | 0 | 1 | |
 Panama | 1 | 0 | 0 | 1 | |
 Portugal | 1 | 0 | 0 | 1 | |
 Rumänien | 1 | 0 | 0 | 1 | |
 Slovenien | 1 | 0 | 0 | 1 | |
 Tjeckien | 1 | 0 | 0 | 1 | |
| 24 |  Belarus | 0 | 2 | 1 | 3 |
| 25 |  Nigeria | 0 | 2 | 0 | 2 |
| 26 | Kina | 0 | 1 | 3 | 4 |
| 27 |  Frankrike | 0 | 1 | 2 | 3 |
| 28 |  Bahamas | 0 | 1 | 1 | 2 |
 Marocko | 0 | 1 | 1 | 2 | |
| 30 |  Ecuador | 0 | 1 | 0 | 1 |
 Japan | 0 | 1 | 0 | 1 | |
 Kazakstan | 0 | 1 | 0 | 1 | |
 Kroatien | 0 | 1 | 0 | 1 | |
 Lettland | 0 | 1 | 0 | 1 | |
 Sudan | 0 | 1 | 0 | 1 | |
 Sydafrika | 0 | 1 | 0 | 1 | |
 Tyskland | 0 | 1 | 0 | 1 | |
| 38 |  Kanada | 0 | 0 | 2 | 2 |
| 39 |  Finland | 0 | 0 | 1 | 1 |
 Litauen | 0 | 0 | 1 | 1 | |
| Total | 47 | 48 | 46 | 141 | |
Medaljörer
Damer
- Noteringar
- ^ Elvan Abeylegesse från Turkiet tog ursprungligen silvermedaljen men diskvalificerades under 2017 efter att prover från VM 2005 och 2007 testats positivt för doping.[2]
- ^ Elvan Abeylegesse från Turkiet tog ursprungligen silvermedaljen men diskvalificerades under 2017 efter att prover från VM 2005 och 2007 testats positivt för doping.[2]
- ^ Det ryska laget tog guldmedaljen men fråntogs den 2016 då Julija Tjermosjanskaja testats positivt för turinabol och stanozolol.[3]
- ^ Det ryska laget tog ursprungligen silvermedaljen men fråntogs den 2016 då Tatjana Firova diskvalificerats för doping efter att proverna testats om 2016.[4] Då även det från början fjärdeplacerade vitryska laget diskvalificerats på grund av Svjatlana Usovitjs positiva dopingtest gick bronset istället till Storbritannien.[5]
- ^ Jekaterina Volkova från Ryssland tog ursprungligen en bronsmedalj men diskvalificerades 2016 då hennes omprover testats positivt för turinabol.[6]
- ^ Anna Tjitjerova från Ryssland tog bronsmedaljen men diskvalificerades 2016 då hennes omprover testats positivt för turinabol.[7] Även den fjärdeplacerade ryskan Jelena Slesarenko och femteplacerade ukrainskan Vita Palamar diskvalificerades för positiva dopingprover.[8]
- ^ Tatjana Lebedeva från Ryssland tog ursprungligen silvermedaljen men diskvalificerades 2017 då hennes omprover testats positivt för turinabol.[9]
- ^ Hrysopiyí Devetzí från Grekland tog ursprungligen en bronsmedalj men diskvalificerades 2016 då hennes omprover testats positivt för stanozolol.[8] Senare diskvalificerades även silvermedaljören Tatjana Lebedeva från Ryssland vars omprover testats positivt för turinabol.[9]
- ^ Yarelis Barrios från Kuba tog ursprungligen silvermedaljen men diskvalificerades i september 2016 då hennes omprover testats positivt för acetazolamid.[10]
- ^ Vitryskorna Natallja Michnevitj och Nadzeja Astaptjuk tog ursprungligen silver respektive brons men de diskvalificerades båda under 2016, Michnevitj efter att ha testats positivt för metandrostenolon och stanozolol, Astaptjuk efter att ha testat positivt för turinabol.[5][11]
- ^ Aksana Miankova från Vitryssland vann ursprungligen guldet men diskvalificerades i november 2016 då omproverna testats positivt för turinabol och oxandrolon.[5]
- ^ Maria Abakumova från Ryssland tog ursprungligen silvermedaljen men diskvalificerades i september 2016 då hennes omprover testats positivt för turinabol.[12]
- ^ Ludmila Blonska från Ukraina tog ursprungligen silvermedaljen men blev fråntagen den då hon testades positivt för anabola steroider i samband med tävlingen.[13] Tatjana Tjernova från Ryssland som tilldelats bronsmedaljen efter att Blonska diskvalificerats blev själv diskvalificerad i april 2017 då hennes omprover testats positivt för turinabol.[14]
Herrar
- Noteringar
- ^ Rashid Ramzi från Bahrain vann ursprungligen guldet men diskvalificerades 2009 då omproverna testats positivt för CERA (tredje generationens EPO).[15]
- ^ Det jamaicanska laget vann guld men fråntogs vinsten i januari 2017 då Nesta Carter testats positivt för metylhexanamin.[9]
- ^ Det ryska laget tog ursprungligen bronsmedaljen men fråntogs den 2016 då Denis Aleksejev diskvalificerats för doping efter att proverna testats om 2016.[12]
- ^ Denis Jurtjenko från Ukraina tog ursprungligen en bronsmedalj men diskvalificerades 2016 då hans omprover testats positivt för turinabol.[8]
- ^ Andrej Michnevitj från Vitryssland tog bronset men livtidsavstängdes 2013 på grund av doping och hans resultat från tävlingarna i Peking ströks 2014.[16]
- ^ Vitryssarna Vadzim Dzevjatoŭski och Ivan Tjichan blev tvåa respektive trea i släggkastningen men blev diskvalificerade för att ha varit dopade. IOC utredde därefter ärendet och de fick 2010 tillbaka sin medaljer på grund av bristande rutiner vid dopingkontrollen.[17]
- Denna tabell: visa • redigera
Kvalregler
Individuella grenar
Varje nation fick anmäla högst 3 friidrottare per gren, alla tre måste då ha uppnått A-kvalgränsen. A-kvalgränsen måste ha blivit uppnådd mellan 1 januari 2007 och 23 juli 2008. Nationer som inte hade någon friidrottare som uppnått A-kvalgränsen i en gren fick anmäla en friidrottare per gren om han/hon hade uppnått B-kvalgränsen mellan 1 januari 2007 och 23 juli 2008.
Om en nation inte hade någon friidrottare som klarat en kvalgräns i friidrott fick detta land anmäla en man och en kvinna.
Sverige använde principen att alla svenska deltagare måste klara A-kvalgränsen under angiven tid. Dessutom görs en bedömning av placeringar jämfört med konkurrenterna; idrottarna var tvungna att visa att de hade en god chans till minst 8:e plats, i enlighet med Sveriges Olympiska Kommittés kriterier.
USA hade principen att de tre bästa i varje gren vid amerikanska mästerskapen fick delta (om de klarat A-gränsen).
Ryssland hade principen att de två bästa i varje gren vid ryska mästerskapen fick delta, plus en till efter allmän bedömning (om de klarat A-gränsen). I höjdhopp blev tvåan och trean lika och fick båda åka, medan fyran i mästerskapen, Silnov (som hade världsårsbästa) inte blev uttagen. Efter mycket debatt fick han vara med och vann OS-guld.
Resultat
De Olympiska spelen 2008 blev en av de bästa friidrottstävlingarna på flera år. Totalt slogs fem världsrekord och ytterligare tolv olympiska rekord noterades.
Jamaicas Usain Bolt slog både sitt eget världsrekord på 100 meter och Michael Johnsons världsrekord på 200 meter. Dessutom sprang Bolt i det jamaicanska lag som slog USA:s världsrekord på 4 x 100 meter. Vidare förbättrade både Jelena Isinbayeva och Gulnara Galkina-Samitova sina världsrekord i stavhopp respektive på 3 000 meter hinder.
Förutom världsrekorden så noterade Kenenisa Bekele olympiska rekord på både 5 000 meter och 10 000 meter. USA:s herrlag på 4 x 400 meter förbättrade sitt eget olympiska rekord. I stavhopp slog Steven Hooker nytt olympiskt rekord liksom norrmannen Andreas Thorkildsen i spjutkastning. Slutligen på herrsidan blev det olympiska rekord i 50 kilometer gång av Alex Schwazer och i maraton av Samuel Kamau Wanjiru.
På damsidan blev det olympiska rekord av Melaine Walker på 400 meter häck, Tirunesh Dibaba på 10 000 meter, Olga Kaniskina i gång, Francoise Mbango Etone i längdhopp och Aksana Miankova i släggkastning.
Korrigerade resultat
- Ludmila Blonska,
Ukraina slutade ursprungligen på andra plats i sjukampen men blev diskvalificerad sedan hon varit dopad med methyltestosterone. - Vadim Devjatovskij,
Belarus slutade tvåa i släggkastningen men blev diskvalificerad sedan han varit dopad. IOC utredde därefter ärendet och han fick tillbaka sin medalj på grund av bristande rutiner vid dopingkontrollen. - Ivan Tjichan, Belarus slutade trea i släggkastningen men blev diskvalificerad sedan han varit dopad. IOC utredde därefter ärendet och han fick tillbaka sin medalj på grund av bristande rutiner vid dopingkontrollen.
- Rashid Ramzi,
Bahrain vann ursprungligen 1 500 meter men blev den 18 november 2009 diskvalificerad sedan han varit dopad.
Källor
- ^ SVT Sport 10 juni 2010 - Vitryssar får tillbaka OS-medaljer
- ^ [a b] Morgan, Liam. (29 mars 2017). Turkish duo Bulut and Abeylegesse to officially be stripped of medals. insidethegames.biz. Läst 31 mars 2019.
- ^ (16 augusti 2016). IOC sanctions Yulia Chermoshanskaya for failing anti-doping test at Beijing 2008. Internationella olympiska kommittén. Läst 31 mars 2019.
- ^ (31 augusti 2016). IOC sanctions six athletes for failing anti-doping tests at Beijing 2008. Internationella olympiska kommittén. Läst 31 mars 2019.
- ^ [a b c] (25 november 2016). IOC sanctions seven athletes for failing anti-doping tests at Beijing 2008 and London 2012. Internationella olympiska kommittén. Läst 31 mars 2019.
- ^ (26 oktober 2016). IOC sanctions nine athletes for failing anti-doping test at Beijing 2008. Internationella olympiska kommittén. Läst 31 mars 2019.
- ^ (6 oktober 2016). IOC sanctions Anna Chicherova for failing anti-doping test at Beijing 2008. Internationella olympiska kommittén. Läst 31 mars 2019.
- ^ [a b c] (17 november 2016). IOC sanctions 16 athletes for failing anti-doping tests at Beijing 2008. Internationella olympiska kommittén. Läst 31 mars 2019.
- ^ [a b c] (25 januari 2017). IOC sanctions two athletes for failing anti-doping test at Beijing 2008. Internationella olympiska kommittén. Läst 31 mars 2019.
- ^ (1 september 2016). Cuban discus thrower Yarelys Barrios loses Olympic medal after doping re-test. The Guardian. Läst 31 mars 2019.
- ^ (12 januari 2017). IOC sanctions eight athletes for failing anti-doping test at Beijing 2008 and London 2012. Internationella olympiska kommittén. Läst 31 mars 2019.
- ^ [a b] (13 september 2016). IOC sanctions four athletes for failing anti-doping tests at Beijing 2008 and London 2012. Internationella olympiska kommittén. Läst 31 mars 2019.
- ^ Zinser, Lynn. (22 augusti 2008). Heptathlete Loses Medal for Failed Test. The New York Times. Läst 1 april 2019.
- ^ (24 april 2017). IOC sanctions two athletes for failing anti-doping test at Beijing 2008 and London 2012. Internationella olympiska kommittén. Läst 1 april 2019.
- ^ (18 november 2009). IOC sanctions five athletes who competed in Beijing. Internationella olympiska kommittén. Läst 31 mars 2019.
- ^ (20 augusti 2014). Dylan Armstrong to get Olympic bronze from Beijing Games. Canadian Broadcasting Corporation. Läst 1 april 2019.
- ^ (10 juni 2010). CAS reinstates Olympic medals for hammer throwers. ESPN. Läst 1 april 2019.
Externa länkar
- iaaf.org – Olympic Games 2008 Results Internationella Friidrottsförbundets webbsajt
- Friidrott på OS 2008:s webbsajt
Wikimedia Commons har media som rör Friidrott vid olympiska sommarspelen 2008.
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Athletics pictogram.svg
Pictograms of Olympic sports – . This is an unofficial sample picture. Images of official Olympic pictograms for 1948 Summer Olympics and all Summer Olympics since 1964 can be found in corresponding Official Reports.
Pictograms of Olympic sports – . This is an unofficial sample picture. Images of official Olympic pictograms for 1948 Summer Olympics and all Summer Olympics since 1964 can be found in corresponding Official Reports.
Olympic Rings black.svg
Black&white version of Image:Olympic Rings.svg to use in lists where the colored version is too eye-catching
Black&white version of Image:Olympic Rings.svg to use in lists where the colored version is too eye-catching
Flag of Jamaica.svg
Flag of Jamaica. “The sunshine, the land is green, and the people are strong and bold” is the symbolism of the colours of the flag. GOLD represents the natural wealth and beauty of sunlight; GREEN represents hope and agricultural resources; BLACK represents the strength and creativity of the people. The original symbolism, however, was "Hardships there are, but the land is green, and the sun shineth", where BLACK represented the hardships being faced.
Flag of Jamaica. “The sunshine, the land is green, and the people are strong and bold” is the symbolism of the colours of the flag. GOLD represents the natural wealth and beauty of sunlight; GREEN represents hope and agricultural resources; BLACK represents the strength and creativity of the people. The original symbolism, however, was "Hardships there are, but the land is green, and the sun shineth", where BLACK represented the hardships being faced.
.svg)
Flag of Ethiopia (1996–2009).svg
Flag of Ethiopia (1996-2009)
Flag of Ethiopia (1996-2009)
.svg)
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
.svg)
Flag of Trinidad and Tobago.svg
Trinidad och Tobagos flagga
Trinidad och Tobagos flagga
Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Slovenia.svg
The flag of Slovenia.
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
.svg)
Flag of Belarus (1995-2012).svg
Flag of Belarus 1995-2012
Flag of Belarus 1995-2012
Flag of Belarus (1995–2012).svg
Flag of Belarus 1995-2012
Flag of Belarus 1995-2012
.svg)
Flag of Ecuador (1900–2009).svg
Made by author of Xramp, first uploaded by Denelson83 as Flag of Ecuador.svg, modifications by Husunqu.
Made by author of Xramp, first uploaded by Denelson83 as Flag of Ecuador.svg, modifications by Husunqu.
Flag of Croatia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of South Africa.svg
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
| grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
| gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
| röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
| blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
| vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
| svart | rendered as RGB 0 0 0 |
.svg)
Flag of Canada (Pantone).svg
Kanadas flagga, införd 1965; denna version med Pantone‐nyanser. Nuvarande utformning ersatte den tidigare kanadensiska Red Ensign.
Kanadas flagga, införd 1965; denna version med Pantone‐nyanser. Nuvarande utformning ersatte den tidigare kanadensiska Red Ensign.
Olympic rings.svg
Olympic Rings without "rims" (gaps between the rings), As used, eg. in the logos of the 2008 and 2016 Olympics. The colour scheme applied here was specified in 2023 guidelines.
Olympic Rings without "rims" (gaps between the rings), As used, eg. in the logos of the 2008 and 2016 Olympics. The colour scheme applied here was specified in 2023 guidelines.
Olympic rings without rims.svg
Olympic Rings without "rims" (gaps between the rings), As used, eg. in the logos of the 2008 and 2016 Olympics. The colour scheme applied here was specified in 2023 guidelines.
Olympic Rings without "rims" (gaps between the rings), As used, eg. in the logos of the 2008 and 2016 Olympics. The colour scheme applied here was specified in 2023 guidelines.