Friggagatan, Stockholm
- För andra gator med samma namn, se även Friggagatan.
Friggagatan 6 österut från Sköldungagatan, 1968. | |
Namn efter | gudinnan Frigg i nordisk mytologi |
---|---|
Namngiven | 1909 |
Läge | |
Plats | Lärkstaden, Östermalm, Stockholms innerstad |
Sträckning | Baldersgatan–Tyrgatan |
Längd | cirka 125 meter |
Friggagatan är en gata i Lärkstaden på Östermalm i Stockholms innerstad, med sträckning från Baldersgatan i öster till Tyrgatan i väster.
Historik och gatuinformation
Gatan fick sitt namn 1909 och är uppkallad efter gudinnan Frigg.[1] Frigg (eller Frigga) var den förnämsta av gudinnorna, Odens maka.[1] Namnet ingår i kategorin gatunamn: den nordiska gudaläran.[1] Kvarteren Trädlärkan och Sånglärkan ligger vid gatans norra sida som är bebyggd med sex fastigheter (jämna husnummer). Den södra sidan begränsas av parken Balders hage. Samtliga byggnader är grönmärkta av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".[2]
Samtliga fastigheter längs med Friggagatan
- Nr. 2: Sånglärkan 10, arkitekt Erik Lindqvist, byggår 1910-1912
- Nr. 4: Sånglärkan 11, arkitekt Ivar Engström, byggår 1911-1912
- Nr. 6: Sånglärkan 1, arkitekt Fredrik Dahlberg, byggår 1910-1911
- Nr. 8: Trädlärkan 10, arkitekt John Bagger och Sigurd Westholm, byggår 1909-1910
- Nr: 10: Trädlärkan 11, arkitekt Thor Thorén, byggår 1910-1911
- Nr. 12: Trädlärkan 1, arkitekt David Lundegårdh, byggår 1909
Historisk bild i fågelperspektiv
Nutida bilder (adresser i urval)
- Friggagatan 2
Sånglärkan 10. - Friggagatan 4
Sånglärkan 11. - Friggagatan 6
Sånglärkan 1. - Friggagatan 8
Trädlärkan 10. - Friggagatan 12
Trädlärkan 1
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005) [1982]. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (3:e upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 322. Libris 10013848. ISBN 91-7031-152-8
- ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
Källor
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005) [1982]. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (3:e upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 333. Libris 10013848. ISBN 91-7031-152-8
- Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: AWE/Geber. sid. 170. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4
- Östermalm IV: byggnadshistorisk inventering 1976-1984 / Inventeringsarbetet i fält och arkiv har utförts av Stadsmuseets personal främst under tiden 1976–1978
- RAÄ:s bebyggelseregister
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Friggagatan, Stockholm.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Sånglärkan 11, Friggagatan 4
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
1909 - 1909 Nybyggnad
Upphovsman David Lundegårdh (Arkitekt)
F. W. Lindqvist (Byggherre)
H. P. Olsson (Byggmästare)Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
1909 - 1910 Nybyggnad
Upphovsman Helge Drangel (Byggherre)
Johan Pettersson Edlund (Byggmästare)
John Bagger (Arkitekt)Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Sköldungagatan 2/Friggagatan 6 (Sånglärkan 1): Byggnadsår 1910-11, arkitekt Fredrik Dahlberg, byggherre H Palmgren, byggmästare K Höglund.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Sånglärkan 10, Baldersgatan 1 byggår 1909-1910, Erik Lindqvist (Byggmästare)
Erik Lindqvist (Arkitekt)
Paul U. Bergström (Byggherre)Från vänster: Sånglärkan 1, 11, 10
Författare/Upphovsman: Axel Swinhufvud, Licens: CC BY 2.5
Utsikt över Friggagatan och kvarteren Trädlärkan och Sånglärkan från Engelbrektskyrkan 1912. Husen ar individuellt utformade och tegel förekommer omväxlande med puts som fasadmaterial. I förgrunden Östermalmsgatan och den nyligen ordnade Balders hage.