Frigga Carlberg

Frigga Carlberg
Född10 augusti 1851[1][2][3]
Falkenbergs församling[1][4][3], Sverige
Död3 oktober 1925[1][5][6] (74 år)
Gustav Vasa församling[7][5][6]
BegravdÖstra kyrkogården, Göteborg[8]
Medborgare iSverige[9][10][11]
SysselsättningÖversättare, rösträttsaktivist[12], kvinnosakspolitiker[1], författare[13]
Befattning
Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg (1902–1921)[14]
Styrelseledamot, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt[13]
MakeAndreas Carlberg
(g. 1876–1921)[4][15][16]
BarnEster Brisman (f. 1881)
Utmärkelser
Illis Quorum (1918)
Redigera Wikidata
Demonstrationståget för kvinnorösträtten i Göteborg 1918, med bland andra Frigga Carlberg.

Anna Fredrika (Frigga) Carlberg, född Lundgren 10 augusti 1851 i Falkenberg, död 3 oktober 1925 i Stockholm, var en svensk författare, social organisatör och förkämpe för kvinnlig rösträtt.

Hon betraktas som en förgrundsgestalt inom den svenska rösträttsrörelsen.[17] Hon var ledamot i styrelsen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och ordförande för dess avdelning i Göteborg. Hon anses personligen ha bidragit till att kvinnlig rösträtt slutligen godkändes av riksdagens båda kamrar.

Biografi

Frigga Carlberg, vars far var garverifabrikör i Falkenberg, lyckades med svårighet övertala fadern att låta henne studera vid flickläroverket i Halmstad 1867–1869. Mellan 1871 och 1874 arbetade hon som guvernant. Efter giftermålet 1876 med förste postkontrollören Andreas Carlberg bosatte hon sig i Göteborg.[17]

Socialt arbete

Carlberg engagerade sig 1876 i kvinnofrågor och blev på 1880-talet medlem i stadens första kvinnoförening, Göteborgs Kvinnoförening, som dock snart upplöstes. Carlberg var verksam inom fattigvården i Göteborg, där hon startade Sällskapet Myrornas barnhem, som mest sju stycken plus ett hem för friska barn till tuberkulösa föräldrar; hon var styrelseledamot och inspektris för organisationen.

Hon var även ordförande i en sammanslutning av kvinnliga fattigvårdare. På nationell nivå var hon sekreterare i förstamajblommans centralkommitté och ledamot av Svenska fattigvårdsförbundets centralstyrelse. Hon stödde storstrejken 1909. Hon stred för de utomäktenskapliga barnens rättigheter och ansåg att även fäderna skulle ta sitt ansvar för dem.

Engagemang inom rösträttsrörelsen

Frigga Carlberg var genom sitt sociala engagemang en centralgestalt i Göteborgs socialt och politiskt engagerade kvinnokretsar, och när Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades var det Carlberg som tog initiativet till att bilda en Göteborgsavdelning, och hon var också självskriven som ordförande. Hon var ordförande i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg från starten 1902 fram till 1921, då rösträtten slutligen infördes.

Hon var också ledamot i centralstyrelsen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) 1903–1921 och dess delegerade vid ett antal av Internationella rösträttsalliansens kongresser. Vid den sista, 9th Conference of the International Woman Suffrage Alliance i Rom 1923, var hon Sveriges representant.

Carlberg tillhör de mest radikala inom den svenska rösträttsrörelsen.[17] Medan LKPR ogillade suffragetterna och avrådde från våldsamma metoder, kände Carlberg sympati för den brittiska rösträttsrörelsens aktivism. På egen hand bjöd hon in den brittiska suffragetten Sylvia Pankhurst att hålla föredrag i Göteborg den 1 oktober 1913. För detta fick hon utstå mycket kritik, inte bara från konservativa och liberala pressen, utan även från stora delar av den svenska kvinnliga rösträttsrörelsen.[18] Det var också Carlberg som arrangerade den enda gatudemonstration LKPR någonsin höll: i Göteborg 1918, när en motion om kvinnlig rösträtt hade röstats ned i riksdagen. Hon beskrivs som otålig och hetlevrad.

Om hennes arbete inom rösträttsrörelsen skriver tidningen Frigga:

”Fru Carlbergs kraft räckte för dessa uppgifter. Hon strödde omkring sig i prässen varmhjärtade eller uddigt kvicka artiklar i rösträttsfrågan, företog agitationsresor, spred massor av propagandalitteratur, till stor del skriven av henne själv, gjorde sitt personliga inflytande gällande, överbevisade reformens motståndare samt entusiasmerade dess anhängare.”

Som exempel på hennes "uddigt kvicka artiklar" kan nämnas hennes satiriska pamflett "Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt – monolog av en motståndare" där hon på ett humoristiskt sätt gör narr av motsägelsefullheten i rösträttsmotståndarnas argumentation.

Författarskap

Som författare av noveller och romaner använde hon sig ofta av sina erfarenheter från fattigvården. Hon skrev också skådespel, ”vilka med sina uddigt kvicka repliker och sin lyckliga blandning av allvar och humor utgjorde ett mycket uppskattat bidrag i rösträttsagitationen såväl i Sverige som i utlandet”[19]. Hon var välbekant med särskilt den brittiska och amerikanska suffragettrörelsen och översatte också mycket feministisk litteratur till svenska.

Hennes verk som författare fick politisk betydelse, då hon synliggjorde missförhållanden och övergrepp på kvinnor och barn. Hon hade också många konflikter med myndigheter som föredrog att ignorera problemen. Hennes roman För rättfärdighets skull betraktas – vid sidan av Elin Wägners Pennskaftet – som den svenska roman som mest utförligt behandlar motivet kvinnlig rösträtt.

Frigga Carlberg i kulturen

År 2022 uppmärksammades Frigga Carlberg i föreställningen Musikalen om Frigga på Stora Teatern i Göteborg.[20] Handlingen kretsar kring kampen för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet och följer Carlbergs arbete mellan 1902 och 1921. Musikalen spelades 3–4 maj 2022 och producerades av fyra fria teatergrupper.[21] Föreställningen Musikalen om Frigga uppmärksammade 100-årsjubileet av allmän rösträtt och var även en del i firandet av Göteborgs 400-årsjubileum.[22]

Bibliografi

Översättningar (urval)

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] Signe Bergman, A F (Frigga) Carlberg (f. Lundgren), s. 344, läst: 29 december 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ Falkenbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13077/C I/5 (1844-1860), bildid: C0010393_00047, födelse- och dopbok, s. 114, läs onlineläs online, ”12,,1,Anna Fredrika, 10/8,19/8,Fadr. Factor Tobias Lundgren nr 47 / modr. Hanna Lundgren (30 år)....”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Falkenbergs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13077/A I/9 (1851-1860), bildid: C0010381_00041, husförhörslängd, s. 33, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018, ”Andra Roten...Nr 47....Factor Tobias Lundgren Fbg(Falkenberg?) 2/6 (18)02...”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Lundgren, Anna Fredrika, f. 1851 i Falkenberg Hallands län, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Anna Fredrika (Frigga) Carlberg 1851-08-10 — 1925-10-03 Socialarbetare, rösträttskvinna, författare, läst: 31 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Gustav Vasa kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6021/F I/5 (1923-1926), bildid: 00050436_00109, sida 105, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 16 september 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges dödbok, 18510810 Carlberg f. Lundgren, Anna Fredrika, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Carlberg, Frigga, Svenskagravar.se, läs online, läst: 7 juni 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 1906, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, 1904, läs online, läst: 22 april 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Årsberättelser för Landsföreningen och Lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1908, Oskar Eklunds boktryckeri, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
  15. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Lundgren, Anna Fredrika, f. 1851 i Falkenberg Hallands län, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  16. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, Lundgren, Anna Fredrika, f. 1851 i Falkenberg Hallands län, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  17. ^ [a b c] ”Frigga Carlberg – en stridbar ”suffragettsjäl"”. Demokrati100.se. 5 februari 2020. https://demokrati100.se/frigga-carlberg-en-stridbar-suffragettsjal/. Läst 8 mars 2020. 
  18. ^ Karl-Magnus Johansson (2019). ”‘Tacka gud för att jag tog hit Pankhurst!’: Suffragetten Sylvia Pankhursts kontroversiella föredrag i Göteborg 1913”. Kvinnors röster i arkiven, Riksarkivets årsbok 2019 (Riksarkivet). 
  19. ^ Bergman, Signe: Frigga Carlberg i Svenskt biografiskt lexikon (1927)
  20. ^ Sveningson, Lis Hellström (5 maj 2022). ”Recension: Underhållande musikal om Göteborgs rösträttskamp”. gp.se. https://www.gp.se/1.72017519. Läst 15 december 2022. 
  21. ^ ”Musikalen om Frigga”. Musikalen om Frigga. https://musikalenomfrigga.se/. Läst 15 december 2022. 
  22. ^ ”Musikalen om Frigga”. Göteborg 2023. https://goteborg2023.com/jubileumsprojekt/musikalen-om-frigga/. Läst 15 december 2022. 
  • Florin, Christina; Myrén, Paul (2006). Kvinnor får röst : kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse. Stockholm: Atlas. Libris 9883198. ISBN 9173891509 

Källor

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Frigga Carlberg.jpg
Swedish writer and suffrage activist Frigga Carlberg (1851-1925)
Demonstrationståg för kvinnorösträtten, Göteborg - Nordiska Museet - NMA.0032617.jpg
Demonstrationståg för kvinnorösträtten med bland andra FKPR:s ordförande Frigga Carlberg, Göteborg.