Friedrich Schottky

Friedrich Schottky
Född	Friedrich Hermann Schottky[1] 24 juli 1851[2][3] Wrocław[4]
Död	12 augusti 1935[2][3] (84 år) Berlin[5]
Begravd	Steglitzs kyrkogård
Medborgare i	Preussen
Utbildad vid	Universitetet i Wrocław, 1874 Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin, doktorsexamen, 1875
Sysselsättning	Matematiker, universitetslärare
Arbetsgivare	Universitetet i Wrocław (1878–1882) ETH Zürich (1882–1892) Philipps-Universität Marburg (1892–1902) Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1902–1922)
Noterbara verk	Schottkys form och Schottkys sats
Barn	Walter Schottky (f. 1886) Ernst Schottky (f. 1888)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Friedrich Hermann Schottky, född 24 juli 1851 i Breslau, död 12 augusti 1935 i Berlin, var en tysk matematiker, far till Walter och Ernst Schottky.

Schottky blev 1878 privatdocent i Breslau, 1882 professor i Zürich, 1892 i Marburg och 1902 i Berlin. Hans arbeten berör huvudsakligen teorin för de abelska och de automorfa funktionerna, av vilket område han lyckades bringa vissa delar till en hög grad av fulländning. Han gav vidare för första gången elementära bevis för den allmänna Picardska satsen. Dessa finns framställda i avhandlingen Über zwei Beweise des allgemeinen Picardschen Satzes.

• Schottky, Friedrich Hermann i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)

• Wikimedia Commons har media som rör Friedrich Schottky.
  Bilder & media