Friedrich Hausmann

Friedrich Hausmann.

Johann Friedrich Ludwig Hausmann, född 22 februari 1782 i Hannover, död 26 december 1859 i Göttingen, var en tysk mineralog.

Hausmann utbildades i Göttingen där han blev filosofie doktor. Efter att ha gjort geologiska undersökningresor till Danmark, Norge och Sverige under 1807, blev han två år senare placerad på den tyska regeringens gruvdepartement i Westfalen, och han etablerade även en gruvskola i Clausthal-Zellerfeld i bergskedjan Harz.

Under 1811 blev han utnämnd till professor i teknologi och bergsbruk, och senare i geologi och mineralogi vid Göttingens universitet, en tjänst som han innehade till strax innan sin död 1859. Hausmann var också sekreterare vid den kungliga vetenskapsakademin i Göttingen.

Hausmann publicerade observationer om geologi och mineralogi i Spanien och Italien och i Central- och Nordeuropa; han skrev om gips, pyrit, fältspat, magmatisk bergarter, kordierit samt allmänt om vulkaniska stenar och han ägnade sig särskilt åt kristaller bildade i metallurgiska processer.

Hausmann invaldes 1813 som utländsk ledamot nummer 213 av svenska Kungliga Vetenskapsakademien.

Från sin resa i skandiniavien utgav han Reise durch Skandinavien in den Jahren 1806 und 1807. Hausmann anslöt sig ursprungligen till Abraham Gottlob Werners neptunism men övergick i sitt arbete Ueber die Bildong des Harzgebirges (1842) till plutonismen.[1]

Noter

  1. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 774.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.,

Media som används på denna webbplats

Johann Friedrich Ludwig Hausmann.jpg
Johann Friedrich Ludwing Hausmann