Friedrich Ebert den yngre
| Friedrich Ebert den yngre | |
 (c) Bundesarchiv, Bild 183-83285-0029 / Junge, Peter Heinz / CC-BY-SA 3.0 | |
| Född | 12 september 1894[1][2][3] Bremen[4], Tyskland |
|---|---|
| Död | 4 december 1979[1][2][3] (85 år) Östberlin[5], Östtyskland |
| Begravd | Zentralfriedhof Friedrichsfelde och Gedenkstätte der Sozialisten |
| Medborgare i | Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Nazityskland och Östtyskland |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Weimarrepublikens riksdag Ledamot i Volkskammer Borgmästare Ordförande för Östtysklands statsråd (1973–1973) | |
| Politiskt parti | |
| SPD Tysklands socialistiska enhetsparti | |
| Barn | Georg Ebert (f. 1931) |
| Föräldrar | Friedrich Ebert |
| Utmärkelser | |
| Hedersmedborgare i Berlin Arbetets hjälte, DDR Fäderneslandets förtjänstorden i guld Leninorden Folkvänskapens stjärna Karl-Marx-Orden Arbetets baner Folkens vänskapsorden | |
| Redigera Wikidata | |
Friedrich Ebert, född 12 september 1894 i Bremen, död 4 december 1979 i Östberlin, var en östtysk politiker (SED) och som sådan bland annat den förste överborgmästaren i Östberlin 1948–1967 och senare vice ordförande i statsrådet från 1971 till sin död. Han var son till Friedrich Ebert, Tysklands förste president (1919–1925).
Levnadsbana
Ebert genomgick under åren 1909–1913 en lärlingsutbildning för att bli boktryckare. Han blev medlem i det politiska ungdomsförbundet Sozialistische Arbeiterjugend ("Socialistisk arbetarungdom") 1910 och 1913 blev han medlem i SPD. 1915–1918 var han soldat i första världskriget och var därefter och fram till 1933 medarbetare i olika socialdemokratiska tidningar. Under samma period var han också länge redaktör i Brandenburg an der Havel för tidningen Brandenburger Zeitung, som gavs ut på partiets eget förlag Otto Sidow & Co.
På grund av så kallad illegal politisk verksamhet satt han under 1933 i åtta månader i olika koncentrationsläger, bland annat i Oranienburg och Börgermoor. 1939 inkallades han i det militära med anledning av andra världskriget och var verksam vid Reichsverlagsamt ("riksförlagsmyndigheten") från 1940. Under hela tiden fram till 1945, då kriget slutade, stod han under polisövervakning.
Politik
Efter krigsslutet 1945 blev Ebert landsförbundsordförande för SPD i Brandenburg. Efter tvångssammanslagningen av SPD med KPD till SED i den sovjetiska ockupationszonen var Ebert från 1946 ledamot av centralkommittén och från 1949 ledamot av centralkommitténs politbyrå inom SED. 1946 utsåg den sovjetiska militäradministrationen i Tyskland (SMAD) honom till ledamot av den rådgivande församlingen (Beratende Versammlung) i Brandenburg (motsvarande lantdagen i andra tyska förbundsländer) och han blev dess ordförande. Efter lantdagsvalen i den sovjetiska ockupationszonen 1946 blev han talman i Brandenburgs lantdag. 1948-1967 tjänstgjorde han som överborgmästare i Östberlin. Från grundandet av Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) 1949 var han också ledamot av Volkskammer, tidvis som talman eller vice talman och från 1971 ordförande för SED:s partigrupp. År 1960 blev han dessutom ledamot av och från 1971 vice ordförande för statsrådet (det kollektiva organ vars ordförande var Östtysklands statschef); viceordförandeposten i statsrådet var alltid sammankopplad med gruppledaruppdraget i SED.
Eftermäle
Efter Eberts död 1979 gravsattes hans urna i Gedenkstätte der Sozialisten ("socialisternas minnesplats") på Zentralfriedhof Friedrichsfelde i Lichtenberg i Östberlin.
Han erhöll Karl-Marx-Orden, Vaterländischer Verdienstorden ("fosterländska förtjänstorden") och den stora Stern der Völkerfreundschaft ("folkvänskapens stjärna"). Den 5 juli 1967 utnämnde Östberlins magistrat honom till hedersborgare i Berlin. Efter Tysklands återförening 1990 fråntogs han retroaktivt denna ära 1992.
Källor
Denna artikel är, helt eller delvis, en översättning av motsvarande artikel på tyskspråkiga Wikipedia
- Müller-Enbergs Helmut, red (2000) (på tyska). Wer war wer in der DDR?: ein biographisches Lexikon (Sonderausg. für die Bundeszentrale für politische Bildung Bonn). Berlin: Links. Libris 9447789. ISBN 3-89331-397-4
Noter
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6n040hz, omnämnd som: Friedrich Ebert, Jr., läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] filmportal.de, omnämnd som: Friedrich Ebert jr., Filmportal-ID: 5d4b836cf8e04e01b1ee7c2030c2808e, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000001342, omnämnd som: Friedrich Ebert, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Эберт Фридрих (р. 1894)”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Galerie Ostberliner Oberbürgermeister
- Litteratur av och om Friedrich Ebert den yngre i tyska nationalbibliotekets katalog
| ||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
state flag of Groß-Berlin and Flag of East Berlin (Soviet sector of Berlin) until 1990
state flag of Groß-Berlin and Flag of East Berlin (Soviet sector of Berlin) until 1990
(c) Bundesarchiv, Bild 183-83285-0029 / Junge, Peter Heinz / CC-BY-SA 3.0
Friedrich Ebert, Mitglied des Staatsrates der Deutschen Demokratischen Republik, Mitglied des Politbüros des ZK der SED und Oberbürgermeister von Groß-Berlin.