Freudomarxism
 | Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2022-12) Motivering: Fotnoter saknas och det är svårt att avgöra om allt i artikeln har stöd i källorna eller ej Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
 | .jpg) | |
Sigmund Freud och Karl Marx | ||
Freudomarxism avser en social teori som kombinerar Sigmund Freuds psykoanalytiska teori och Karl Marx filosofi. Freudomarxismen etablerades genom Wilhelm Reichs verk Dialektischer Materialismus und Psychoanalyse som utkom 1929.
Freudomarxismens psykologiska ansats anknyter till marxismens bärande teori att människans föreställningar och tankar i huvudsak skapas av klassmotsättningarna i samhället. Freudomarxismens tillskyndare hävdar att dessa maktförhållanden orsakar ett undertryckande av människans naturliga driftliv, i synnerhet sexualiteten.
Freudo-marxismen syftar till att förstå de psykologiska och sociala rötterna hos mänskligt beteende så som det ter sig i samhället som bygger på varuproduktion och lönearbete.
En av de viktigaste förespråkarna för freudo-marxismen var Marcuse som var starkt påverkad av både Freud och Karl Marx. I sitt verk "Eros and Civilization" hävdade Marcuse att kapitalistiska samhällen undertrycker mänskliga begär och behov för att upprätthålla social kontroll, vilket leder till ett tillstånd av "överskottsförtryck". Han hävdade också att Freuds teori om "dödsdriften", som hävdar att människor har en djupt rotad önskan om förstörelse och självutplåning, kan förstås som ett svar på de kapitalistiska samhällenas förtryckande karaktär.
Andra inflytelserika personer i utvecklingen av freudo-marxismen var Wilhelm Reich, en psykoanalytiker som tillämpade marxistisk teori på sin förståelse av sexualitetens roll i sociala och politiska maktdynamiker, och Erich Fromm, en socialpsykolog som använde freudiansk och marxistisk teori för att kritisera samhället och förespråka alternativa sätt att organisera sociala relationer.
Källor
- Whitebook, Joel (2004), ”The Marriage of Marx and Freud”, i Rush, Fred, The Cambridge Companion to Critical Theory, Cambridge: Cambridge University Press, s. 74–102, doi:, ISBN 0-521-81660-2
- Marcuse, Herbert. Eros and Civilization: A Philosophical Inquiry into Freud. Beacon Press, 1955.
- Reich, Wilhelm. The Mass Psychology of Fascism. Farrar, Straus and Giroux, 1970.
- Fromm, Erich. The Sane Society. Holt, Rinehart and Winston, 1955.
Se även
Media som används på denna webbplats
A text document icon with a red question mark overlaid. This icon is intended to be used in e.g. "unverified content" templates on Wikipedia.
Författare/Upphovsman: [https://www.flickr.com/people/39024719@N06 C�sar Blanco] from Mexico, Licens: CC BY 2.0
Sigmund Freud (German pronunciation: ?zi?km?nt ?f???t), born Sigismund Schlomo Freud (6 May 1856 ? 23 September 1939), was an Austrian neurologist who founded the psychoanalytic school of psychology. Freud is best known for his theories of the unconscious mind and the defense mechanism of repression and for creating the clinical practice of psychoanalysis for curing psychopathology through dialogue between a patient and a psychoanalyst. Freud is also renowned for his redefinition of sexual desire as the primary motivational energy of human life, as well as his therapeutic techniques, including the use of free association, his theory of transference in the therapeutic relationship, and the interpretation of dreams as sources of insight into unconscious desires. He was also an early neurological researcher into cerebral palsy. While of unique historical interest, many of Freud's ideas have fallen out of favor or have been modified by Neo-Freudians, although at the close of the 20th century, advances in the field of neurology began to show evidence for many of his theories. Freud's methods and ideas remain important in clinical psychodynamic approaches. In academia his ideas continue to influence the humanities and some social sciences.