Fredsloppet (cykel)

Fredsloppet
Course de la paix 1952 (timbre RDA).jpg
Östtyskt frimärke från 1952 med motiv från Fredsloppet
Detaljer
DatumMaj
RegionÖsteuropa
Disciplinlandsväg
Historia
Första upplaga1948
Sista upplaga2006
Första vinnareAugust Prosinek, Jugoslavien

Fredsloppet (tyska: Friedensfahrt, tjeckiska: Závod míru, slovakiska: Preteky mieru, ryska: Велогонка Мира (Velogonka Mira), polska: Wyścig Pokoju [ˈvɨɕt͡ɕik pɔˈkɔju], franska: Course de la Paix, italienska: Corsa della Pace, rumänska: Cursa Păcii) var en cykeltävling i Centraleuropa, som cyklades årligen mellan 1948 och 2006.[1] Tävlingen var fram till Östblockets sammanbrott det största etapploppet för amatörer. Involverade stater var i början Polen och Tjeckoslovakien, sedan 1952 även Östtyskland[2] och efter 1990 Polen, Tjeckien, Slovakien, Tyskland, Belgien och Österrike, men ofta inte alla under samma år.

Efter kalla krigets slut fick tävlingen stora finansiella problem och därför blev evenemanget inställt år 2005. År 2006 var sista gången som loppet genomfördes.

Etapploppet hölls i maj och tävlingen etablerades som Östblockets motsvarighet till tävlingar som Giro d’Italia, Tour de France och Vuelta a España. Bergsetapperna hade däremot en jämnare profil. Fredsloppet dominerades av östeuropeiska elitcyklister (så kallade statsamatörer). Dessa var på pappret anställda hos ett produktionsföretag eller en polisavdelning medan de i verkligheten enbart ägnade sig åt cykelsporten. Från icke-socialistiska stater deltog enbart amatörer, då professionella cyklister från Västeuropa eller Amerika inte tilläts delta i tävlingen.

Efter 1989 tappade tävlingen allt mer i betydelse och under mitten av 1990-talet ändrades evenemangets status till etapplopp för professionella utövare. Den listas av UCI i mellersta klassen. Tidigare var start och mål i en huvudstad i någon av de nämnda staterna men under senare tid låg dessa punkter vanligtvis i mindre stora städer.

Peace Race U23

År 2013 återuppstod arrangemanget som Peace Race U23, men i ett annorlunda format som en tävling för nationella lag med cyklister under 23 år. Från 2015 har loppet varit en del av UCI Under 23 Nations' Cup.[källa behövs] Det är den viktigaste tävlingen för cyklister under 23 år.[3]

Statistik

Några år kördes korta prolog- eller epilogetapper under tävlingen. Dessa visas med P och E i kolumnen etapper.

ÅrSträckaLängdEtapperTotalseger
1948Warszawa–Prag1104 km7Socialistiska federativa republiken Jugoslavien August Prosinek
1948Prag–Warszawa842 km5Socialistiska federativa republiken Jugoslavien Alexander Zoric
1949Prag–Warszawa1259 km8Tjeckoslovakien Jan Vesely
1950Warszawa–Prag1539 km9Danmark Willi Emborg
1951Prag–Warszawa1544 km9Danmark Kay Allan Olsen
1952Warszawa–Berlin–Prag2135 km12Storbritannien Ian Steel
1953Bratislava–Berlin–Warszawa2231 km12Danmark Christian Pedersen
1954Warszawa–Berlin–Prag2051 km13Danmark Eluf Dalgaard
1955Prag–Berlin–Warszawa2214 km13Östtyskland Gustav-Adolf Schur
1956Warszawa–Berlin–Prag2212 km12Polen Stanislaw Krolak
1957Prag–Berlin–Warszawa2220 km12Bulgarien Nentscho Christov
1958Warszawa–Berlin–Prag2210 km12Nederländerna Piet Damen
1959Berlin–Prag–Warszawa2057 km13Östtyskland Gustav-Adolf Schur
1960Prag–Warszawa–Berlin2290 km13Östtyskland Erich Hagen
1961Warszawa–Berlin–Prag2435 km13Sovjetunionen Juri Melichov
1962Berlin–Prag–Warszawa2407 km14Sovjetunionen Gainan Saidjusjin
1963Prag–Warszawa–Berlin2568 km15Östtyskland Klaus Ampler
1964Warszawa–Berlin–Prag2246 km14Tjeckoslovakien Jan Smolik
1965Berlin–Prag–Warszawa2318 km15Sovjetunionen Gennadi Lebedjev
1966Prag–Warszawa–Berlin2340 km15Frankrike Bernard Guyot
1967Warszawa–Berlin–Prag2307 km16Belgien Marcel Maes
1968Berlin–Prag–Warszawa2352 km14Östtyskland Axel Peschel
1969Warszawa–Berlin2036 km15Frankrike Jean-Pierre Danguillaume
1970Prag–Warszawa–Berlin1976 km15Polen Ryszard Szurkowski
1971Warszawa–Berlin–Prag1895 km14Polen Ryszard Szurkowski
1972Berlin–Prag–Warszawa2025 km14Tjeckoslovakien Vlastimil Moravec
1973Prag–Warszawa–Berlin2076 kmP, 16, EPolen Ryszard Szurkowski
1974Warszawa–Berlin–Prag1806 km14Polen Stanislaw Szozda
1975Berlin–Prag–Warszawa1915 kmP, 13Polen Ryszard Szurkowski
1976Prag–Warszawa–Berlin1974 kmP, 14Östtyskland Hans-Joachim Hartnick
1977Warszawa–Berlin–Prag1648 km13Sovjetunionen Aavo Pikkuus
1978Berlin–Prag–Warszawa1796 kmP, 12Sovjetunionen Alexander Averin
1979Prag–Warszawa–Berlin1942 kmP, 14Sovjetunionen Sergej Suchorutjenkov
1980Warszawa–Berlin–Prag2095 kmP, 14Sovjetunionen Juri Barinov
1981Berlin–Prag–Warszawa1887 kmP, 14Sovjetunionen Shakhid Zagretdinov
1982Prag–Warszawa–Berlin1941 kmP, 12Östtyskland Olaf Ludwig
1983Warszawa–Berlin–Prag1899 kmP, 12Östtyskland Falk Boden
1984Berlin–Prag–Warszawa1689 kmP, 11Sovjetunionen Sergej Suchorutjenkov
1985Prag–Moskva–Warszawa–Berlin1712 kmP, 12Polen Lech Piasecki
1986Kiev–Warszawa–Berlin–Prag2138 kmP, 15Östtyskland Olaf Ludwig
1987Berlin–Prag–Warszawa1987 kmP, 14Östtyskland Uwe Ampler
1988Bratislava–Katowice–Berlin2008 kmP, 13Östtyskland Uwe Ampler
1989Warszawa–Berlin–Prag1927 km12Östtyskland Uwe Ampler
1990Berlin–Slusovice–Bielsko-Biała1595 kmP, 11Tjeckoslovakien Jan Svorada
1991Prag–Warszawa1261 kmP, 9Oberoende staters samvälde Viktor Rjaksinskij
1992Berlin–Karpacz–Mladá Boleslav1348 kmP, 9Tyskland Steffen Wesemann
1993Tábor–Novy Bor1342 kmP, 9Tjeckien Jaroslav Bilek
1994Tábor–Trutnov1354 kmP, 9Tyskland Jens Voigt
1995Česke Budějovice–Oberwiesenthal–Brno1379 kmP, 10Tjeckien Pavel Padrnos
1996Brno–Żywiec–Leipzig1703 kmP, 10Tyskland Steffen Wesemann
1997Potsdam–Żywiec–Brno1629 kmP, 10Tyskland Steffen Wesemann
1998Poznań–Karlovy Vary–Erfurt1591 km10Tyskland Uwe Ampler
1999Znojmo–Polkovice–Magdeburg1613 km10Tyskland Steffen Wesemann
2000Hannover–Kudowa Zdroj–Prag1608 km10Polen Piotr Wadecki
2001Łódź–Plzeň–Potsdam1611 km10Danmark Jakob Piil
2002České Budějovice–Chemnitz–Warszawa1470 km10Tjeckien Ondřej Sosenka
2003Olomouc–Wałbrzych–Erfurt1552 km9Tyskland Steffen Wesemann
2004Bryssel–Wrocław–Prag1580 km9Italien Michele Scarponi
2006Linz–Karlovy Vary–Hannover1296 km8Italien Giampaolo Cheula

Litteratur

Den här artikeln eller avsnittet lever inte upp till Wikipedias artikelstandard och behöver städas upp. (2025-03)
Motivering: Är detta verkligen "de främsta verken som ger en fördjupning av ämnet" som Wikipedia:Disposition#Vidare läsning skriver?
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.
K. Małcużyński, Zygmund Weiss : Kronika wielkiego wyścigu, Ksiażka i wiedza, Warszawa, 1952

Adolf Klimanschewsky: Warschau-Berlin-Prag. Ein Erlebnisbericht von der Friedensfahrt 1952. Sportverlag, Berlin, 1953.

Brigitte Roszak/Klaus Kickbusch (Redaktion): Friedensfahrt. Sportverlag, Berlin, 1954.

VII. Internationale Friedensfahrt. Volkskunstverlag Reichenbach, 1955.

VIII. Wyscig Pokoju, Zavod Miru, Friedensfahrt. Verlag: Sport i Turystika, Warszawa 1955.

Horst Schubert: Etappengefüster. Sportverlag, Berlin, 1956.

Horst Schubert u.a.:Jedes Jahr im Mai. Sportverlag, Berlin, 1957.

Herbert Kronfeld: Zwischen Start und Ziel. Sportverlag, Berlin, 1957.

Egon Lemke: Giganten der Pedale. Verlag Junge Welt, Berlin, 1958.

Autorenkollektiv: Friedensfahrt. Sportverlag, Berlin, 1962.

Klaus Ullrich: Friedensfahrtanekdoten. Hrsg.: Organisationsbüro der Internationalen Friedensfahrt, Berlin 1962

Klaus Ullrich: In der Spitzengruppe. Hrsg.: DTSB, Berlin, 1962

Klaus Ullrich: Kluge Köpfe - schnelle Beine. Sportverlag, Berlin, 1963.

Alles über alle Friedensfahrer. Verlag Neues Deutschland, Berlin, 1964.

Täves Friedensfahrtlexikon. Verlag Neues Deutschland, Berlin, 1965.

Klaus Ullrich (Hrsg.): Fahrt der Millionen. Sportverlag, Berlin, 1967.

Trzdziesci lat Wyscigu Pokoju. Krajowa Agencja Wydawnicza, Warszawa, 1977.

Klaus Ullrich: Die große Fahrt. Sportverlag, Berlin, 1977.

Günter Teske: Das gelbe Trikot. Verlag Neues Leben, Berlin, 1981.

Klaus Ullrich: Jedes Mal im Mai, Sportverlag, Berlin, 1986, ISBN 3-328-00177-8.

Ulf Harms: Der verschwundene Friedensfahrer. Militärverlag der DDR, Berlin, 1987, ISBN 3-327-00433-1.

Jiri Cerny, Ladislav Sosenka, Jaroslav Stanek: Zavod Miru. Verlag Olympia, Prag, 1987.

Gustav-Adolf Schur (Hrsg.): Friedensfahrt, Spotless-Verlag, Berlin, 1995, ISBN 3-928999-47-8.

Tilo Köhler: Der Favorit fuhr Kowalit: Täve Schur und die Friedensfahrt. Gustav Kiepenheuer Verlag, 1997, ISBN 3-378-01015-0.

Manfred Hönel/Olaf Ludwig: 100 Highlights Friedensfahrt. Sportverlag, Berlin,1997, ISBN 3-328-00717-2.

Maik Märtin: 50 Jahre Course de la Paix, Agentur Construct, Leipzig, 1998.

Klaus Ullrich Huhn: Die Geschichte der Friedensfahrt. Spotless-Verlag, Berlin, 2001, ISBN 3-933544-52-1.

Bogdan Tuszynski/ Daniel Marszalek: Wyscik Pokoju 1948-2001, Verlag FDK Warszawa, Warszawa, 2002, ISBN 83-86244-33-X

Andreas Ciesielski: Das Wunder von Warschau, Scheunen-Verlag, Kückenshagen, 2005, ISBN 3-934301-83-5

Alan Buttler/Klaus Huhn: Wie die Friedensfahrt "ausgegraben" wurde, NORA Verlagsgemeinschaft Dyck & Westerheide, Berlin, o.J., ISBN 978-3-86557-301-8

Rainer Sprehe: Alles Rower? Ein Wessi auf Friedensfahrt. Covadonga-Verlag, Bielefeld 2012, ISBN 978-3-936973-70-9

Peter Zetzsche: Friedensfahrt und Tour de France. Emil Reinecke, Eigenverlag, Einbeck, o.J.

Radsportmuseum Course de la Paix 2007 - 2012. Hrsg.: Verein "Radfreizeit, Radsportgeschichte und Friedensfahrt e.V., Kleinmühlingen, 2012

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ ”Das Radsportmuseum Course de la Paix” (på tyska). Berlins stad. Maj–juni 2020. https://www.berlin.de/projekte-mh/netzwerke/spaetlese/themen/kultur-kunst-und-wissenschaft/artikel.927837.php. Läst 20 september 2021. 
  2. ^ Zey, René (2017). ”Friedensfahrt” (på tyska). Das Lexikon der ersten und letzten Male. Riva Verlag. sid. 163 
  3. ^ ”Vervaeke claims final stage victory at the Tour de l'Avenir”. Cyclingnews.com. 1 september 2014. http://www.cyclingnews.com/news/vervaeke-claims-final-stage-victory-at-the-tour-de-lavenir. Läst 12 april 2022. 

Media som används på denna webbplats

Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Edit-clear.svg
A drawing of a hand-held whisk broom, leaning upright, with a short brown handle and yellow bristles (tied with a red strap). This image is often used in many Wikipedia sites to denote "clean-up" activities, such as in messages which request the copy-editing of text.