Fredrika Börjesson

Fredrika Börjesson
Född1 december 1798[1][2]
Finland[3] ​eller ​Kaland
Död7 juni 1854[1][2] (55 år)
Veckholms församling[3], Sverige
BegravdVeckholms kyrkogård[4]
Medborgare iSverige
SysselsättningKompositör
MakeJohan Börjesson[1]
FöräldrarBerndt Wilhelm Fock[1]
SläktingarWilhelm Fock (syskon)
Redigera Wikidata

Fredrika Gustava Börjesson, född Fock den 19 december 1798 i Finland, död 7 maj 1854 i Veckholm, Uppsala län, var en svensk tonsättare.

Biografi

Fredrika Börjesson föddes 1798 i Finland. Hon var dotter till landshövdingen Berndt Wilhelm Fock.[5] Hon gifte sig 18 april 1823 i Klara församling i Stockholm med hovpredikanten Johan Börjesson; de vigdes av biskopen Johan Wingård.[6] Johan Börjesson blev omkring 1830 kyrkoherde i Veckholms församling och familjen flyttade till prästgården i församlingen.[7][8][9][10][11] Fredrika Börjesson avled av lungsot den 7 juni 1854 i Veckholm och begravdes 13 juni samma år.[12]

Börjesson var tonsättare.[13]

Familj

Fock och Börjesson fick tillsammans barnen Johan Bernhard Gottfried (född 1826), Agnes Börjesson (1827–1900), Hugo Wilhelm Maximilian (1829–1829), Didrik Herman Arthur (född 1830), Amanda Helena (1832–1850), Johanna Cecilia (1837–1837) och Nanna Börjesson (1838–1872).[14][15][12][16]

Verk

Sång och piano

  1. Blott Dig.
  2. Vårsuck.
  3. Romance.
  4. Jungfrun i det gröna. Text av Euphrosyne.
  5. Romance.
  6. Skördesång. Text av Per Daniel Amadeus Atterbom.
  7. Blomsterjungfrun Text av Carl von Zeipel.
  8. Romance.
  9. Florios sång. Text av Per Daniel Amadeus Atterbom.
  • Musikaliska stunder vid pianot 2:a häftet. Utgiven 1848 av Abraham Hirsch, Stockholm.[18]
  1. På hafvet. Text av Arvid August Afzelius.
  2. Glädjen. Text av Per Daniel Amadeus Atterbom.
  3. Det går an. Text av Johan Nybom.
  4. Wagg-sång.
  5. Lilla Nannas sång.
  6. Till Amanda.

Referenser

  1. ^ [a b c d] Johan Börjesson, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16293, läst: 19 juli 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, arnegranquist.se, läst: 19 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Présence Compositrices.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, omnämnd som: Börjesson, Fredrika Gustava, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Fant, Johan Eric; August Theodor Låstbom, Andreas Michael Fant (1845). Upsala ärkestifts herdaminne. Uppsala: Wahlström & Låstbom. sid. 365. Libris 1799834 
  6. ^ Klara (A, AB) EI:6 (1822-1831) Sida: 37
  7. ^ Veckholm (C) AI:8 (1826-1831) Sida: 334
  8. ^ Veckholm (C) AI:9 (1832-1837) Sida: 263
  9. ^ Veckholm (C) AI:10 (1838-1843) Sida: 139
  10. ^ Veckholm (C) AI:11 (1844-1849) Sida: 170
  11. ^ Veckholm (C) AI:12 (1850-1855) Sida: 210
  12. ^ [a b] Veckholm (C) F:1 (1770-1861) Sida: 118, 130, 150, 154
  13. ^ ”Fredrika Börjesson (1797-1854)”. Levande Musikarv. https://www.levandemusikarv.se/tonsattare/borjesson-fredrika/. Läst 21 juli 2020. 
  14. ^ Uppsala domkyrkoförsamling (C) Ca:6 (1813-1854)
  15. ^ Veckholm (C) C:4 (1770-1861) Sida: 79, 81, 86, 98, 102
  16. ^ Flensburg, Birgitta (8 mars 2018). ”Agneta Fredrika (Agnes) Börjesson”. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. https://skbl.se/sv/artikel/AgnesBorjesson. Läst 21 juli 2020. 
  17. ^ Börjesson, Fredrika (1846). Musikaliska stunder vid pianot 1:a häftet af Fredrika Börjesson. Stockholm: Abraham Hirsch. Libris 18026332 
  18. ^ Börjesson, Fredrika (1848). Musikaliska stunder vid pianot 2:a häftet af Fredrika Börjesson. Stockholm: Abraham Hirsch. Libris [http://libris.kb.se/bib/:18028801
    18028801] 

Externa länkar