Fredrik I Barbarossa
Fredrik I Barbarossa | |
Gyllene porträttbyst av Fredrik | |
Född | december 1122[1][2][3] Haguenau, Frankrike |
---|---|
Död | 10 juni 1190[4] eller 24 juni 1190[5] Göksu[4], Turkiet |
Begravd | Sankt Peters Kirke |
Medborgare i | Tysk-romerska riket[6] |
Sysselsättning | Politiker[5] |
Befattning | |
Hertig av Schwaben (1147–1152) Romersk kung (1152–1190) Tysk-romersk kejsare (1155–1190) | |
Maka | Adelheid av Vohburg (g. 1147–1153)[7] Beatrice I av Burgund (g. 1156–1184)[8][7] |
Barn | Sofie av Hohenstaufen Agnes av Hohenstaufen (f. 1100) Beatrice av Hohenstaufen (f. 1160) Fredrik V av Schwaben (f. 1164)[9] Henrik VI (f. 1165)[8] Fredrik VI av Schwaben (f. 1167) Konrad II av Schwaben (f. 1170 och 1172)[9] Otto I av Burgund (f. 1170) Filip av Schwaben (f. 1177)[8] |
Föräldrar | Fredrik II av Schwaben[8] Judith Welf av Bayern[8] |
Släktingar | Bertha av Schwaben (syskon) Henrik Lejonet |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Fredrik I av Hohenstaufen, kallad Federico Barbarossa (italienska "Fredrik Rödskägg"), född omkring 1122, död 10 juni 1190 vid floden Salef i Kilikien i Anatolien, var tysk-romersk kejsare från den 18 juli 1155 och avled under det tredje korståget.
Biografi
Fredrik I föddes som son till hertig Fredrik II den enögde av Schwaben och dennes gemål Judit, hertigen av Bayerns dotter. Huset Hohenstaufen är känt sedan 1000-talet och uppkallat efter sin stamborg i Württemberg. Fredrik valdes till tysk kung den 4 mars 1152 och kröntes till tysk-romersk kejsare den 18 juli 1155. Han var därtill kung av Italien från 1154 till 1186.
År 1147 följde Fredrik I sin farbror Konrad III på det andra korståget. Konrad valde Fredrik som sin efterträdare framför sin egen son. Efter Fredrik Barbarossas val till tysk-romersk kejsare utbröt ett häftigt uppror bland de lombardiska staterna som stod närmare de welfiska kejsarna. År 1158 återkom han till Italien för att bekräfta sin makt här och höll en riksdag på roncaliska fälten vid floden Po. År 1159 valdes dock Alexander III till påve, i motsats till Viktor IV som var en mer kejserligt sinnad kandidat. Alexander III gav de italienska städerna sitt stöd och Fredrik Barbarossa lät 1162 efter att ha erövrat Milano bränna och plundra staden.
Enligt uppgift lät han under belägringen av den italienska staden Cremona uppsätta tillfångatagna barn tillhöriga borgarna i staden på sina belägringstorn, för att tvinga dem att döda sina egna barn i försvaret. År 1163 tvingades även den staden att ge upp. Motståndet fortsatte dock och 1167 bildades en liga av de italienska städerna och 1168 fick kejsaren lov att fly från Italien med sin av farsoter reducerade här. År 1174 var han åter i Italien med en ny här, men besegrades 1176 i slaget vid Legnano. Barbarossa tvingades därefter att sluta fred med påven, där han lovade vapenstillestånd i sex år med de lombardiska staterna och 15 års vapenstillestånd med kungariket Sicilien. År 1183 slöts i Konstanz fred med de italienska städerna i vilken fred de tilläts att själv välja sina styresmän. Han hade däremot bättre framgång i kampen mot welfska partiets främste man, Henrik Lejonet. År 1180 lyckades han få honom förklarad i akt och förlustig bägge sina hertigdömen Bayern och Sachsen.
Fredrik deltog även i det tredje korståget och ledde då den största av de tre arméerna (de engelska och franska utöver den tyska), men nådde aldrig Jerusalem; han drunknade då armén korsade floden Salef i nuvarande Turkiet, men hans dåvarande soldater bara fortsatte vidare och begravde hans kropp efter korståget.
Barn
Fredriks barn med Beatrix:
- Fredrik V av Schwaben (1164–1170)
- Henrik VI (tysk-romersk kejsare) (november 1165–1197)
- Fredrik VI av Schwaben (1167–1191)
- Otto I av Burgund (1170–dödad 1200)
- Konrad II av Schwaben och Rothenburg (1173–dödad 1196)
- Filip av Schwaben (1177–dödad 1208) Tysk kung 1198
- Sophie (1161–1187), gift med markgreve Vilhelm VI av Montferrat
- Beatrice (1162–1174). Hon var trolovad med Vilhelm II av Sicilien men dog innan giftermålet
- Agnes (död oktober 1184). Hon var trolovad med Emmerich I av Ungern men dog innan giftermålet
- Beatrix (1156). gift med greve Guillaume IV de Thiers
Antavla
8. Fredrik av Büren | |||||||||||||||||||||||||||||
4. Fredrik I av Schwaben | |||||||||||||||||||||||||||||
9. Hildegard av Egisheim-Dagsburg | |||||||||||||||||||||||||||||
2. Fredrik II av Schwaben | |||||||||||||||||||||||||||||
10. Kejsar Henrik IV | |||||||||||||||||||||||||||||
5. Agnes av Waiblingen | |||||||||||||||||||||||||||||
11. Bertha av Savojen | |||||||||||||||||||||||||||||
1. Kejsar Fredrik I Barbarossa | |||||||||||||||||||||||||||||
12. Welf I av Bayern | |||||||||||||||||||||||||||||
6. Henrik den svarte av Bayern | |||||||||||||||||||||||||||||
13. Judit av Flandern | |||||||||||||||||||||||||||||
3. Judit Welf av Bayern | |||||||||||||||||||||||||||||
14. Magnus av Sachsen | |||||||||||||||||||||||||||||
7. Wulfhild av Sachsen | |||||||||||||||||||||||||||||
15. Sofia av Ungern | |||||||||||||||||||||||||||||
Galleri
- Fredrik Barbarossa. Miniatyr i handskrift från år 1188.
Eftermäle
Nazitysklands invasion av Sovjetunionen under andra världskriget, Operation Barbarossa, var uppkallad efter honom.
Asteroiden 1860 Barbarossa är uppkallad efter honom.[10]
Referenser
- Illustrad verldshistoria, Ernst Wallis, Stockholm 1877
- Världshistorien, Johan Bergman & Emil Svensén, Norrköping 1913
Noter
- ^ SNAC, Frederick I, Holy Roman Emperor, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, 8116342, Friedrich I Barbarossa, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Biblioteca Virtual Miguel de Cervantes, Emperador de Alemania Federico I, Barbarroja, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Hugh Chisholm (red.), Encyclopædia Britannica : a dictionary of arts, sciences, literature and general information, 11:e utgåvan, Cambridge University Press, 1911 och 1910, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] BeWeB, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 16 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 1860 Barbarossa” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=1860. Läst 25 november 2023.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Fredrik I Barbarossa.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Heralder & Tom Lemmens, Licens: CC BY-SA 3.0
Shield and Coat of Arms of the Holy Roman Emperor, based on the depiction in Codex Manesse (c. 1310). An imperial coat of arms in this style was in use from c. 1200 to c. 1430. From 1433 (accession of Sigismund), use of the double-headed eagle became prevalent. The shield shape used here is typical of the early to mid 14th century. A variant with a shield shape more typical of the late 14th to early 15th century can be found here.
Bust of Friedrich I., "Barbarossa", gilded bronze, ca. 1160
Frederick I, Holy Roman Emperor as crusader.
Dedicatory image from a manuscript of Robert the Monk's Historia Hierosolymitana (Vat. Lat. 2001, dated ca. 1188).