Fredrik IV av Danmark

Fredrik IV
Samtida porträtt av kung Fredrik
Regeringstid25 augusti 1699–12 oktober 1730
(31 år och 48 dagar)
KröningSmörjelse: 1700 i Frederiksborgs slottskyrka i Hillerød[a]
FöreträdareKristian V
EfterträdareKristian VI
ValspråkHerren varde min räddare (latin: Dominus mihi adiutor)
Regeringstid25 augusti 1699–12 oktober 1730
(31 år och 48 dagar)
FöreträdareKristian V
EfterträdareKristian VI
GemålerLouise av Mecklenburg-Güstrow
Elisabeth Helene von Vieregg
Anna Sophie Reventlow
BarnChristian
Kristian VI
Fredrik Karl
Georg
Charlotte Amalie
Frederik Gyldenløve
En dotter med okänt namn
Frederica Sophia
Frederica Conradine
Dödfött barn
Christiane Amalie
Frederik Christian
Karl
ÄttOldenburgska ätten
FarKristian V
MorCharlotta Amalia av Hessen-Kassel
Född11 oktober 1671
Christiansborgs slott i Köpenhamn
Död12 oktober 1730
(59 år och 1 dag)
Odense slott på Fyn
BegravdRoskilde domkyrka


Fredrik IV (danska: Frederik 4.), född 11 oktober 1671 i Köpenhamn, död 12 oktober 1730 i Odense, var kung av Danmark och Norge från 1699 till sin död 1730.

Biografi

Kronprinstiden

Han var son till Kristian V och dennes gemål Charlotta Amalia av Hessen-Kassel samt kusin till Karl XII av Sverige och dennes systrar Hedvig Sofia respektive Ulrika Eleonora.

Fredrik IV var kronprins från födseln. Hans uppfostran försummades. Några gedigna kunskaper förvärvade han inte. Han saknade i det stora hela intresse för utbildning, även om han senare som kung visade stort intresse för utbyggnaden av folkundervisningen. Den nödtvungna overksamheten som tronföljare utövade ett skadligt inflytande på Fredrik, som använde större delen av sin tid till nöjen, festande och kärleksäventyr, något som senare kom att hindra hans politiska agerande även som kung.[2]

Som ung reste han dock runt i Europa och blev på denna resa särskilt intresserad av den italienska arkitekturen, varför han bad sin far om lov att bygga Frederiksbergs slott i Valby, som så småningom blev den danska kungafamiljens sommarresidens.

Äktenskap

Fredrik fick välja en framtida hustru bland ett antal furstliga döttrar i norra Tyskland. Han besökte 1695 hovet i Güstrow, men hans tid där blev kortvarig, då han fick reda på att hans yngre bror Christian var illa sjuk. Faktum var att Christian redan hade avlidit och Fredrik återvände snart till Güstrow, där han blev tvungen att äkta den äldsta av de då ännu ogifta prinsessorna. Han gifte sig 5 december 1695 med Louise av Mecklenburg-Güstrow på Köpenhamns slott.

Fredrik hade ett stort antal mätresser, bland andra Charlotte Helene von Schindel. Han begick dessutom bigami två gånger, först med Elisabeth Helene von Vieregg, som han gifte sig med 1703 men som dog i barnsäng året därpå. Hans andra mätress var Anna Sophie Reventlow, som han gifte sig med 1712 fastän han redan var gift och som han fick flera barn med. År 1721, efter drottning Louises död, lät han upphöja Reventlow till drottning trots kungafamiljens motstånd.[2]

Regent

Vid stora nordiska krigets utbrott 1700 slöt Fredrik IV anfallsförbund med August II av Sachsen-Polen och Peter I av Ryssland mot Sverige och Karl XII. Danmarks mål i kriget var krossa det med Sverige allierade hertigdömet Holstein-Gottorp och dess regent Fredrik IV samt att vinna tillbaka Skåne och en del andra tidigare danska provinser som gått förlorade efter freden i Roskilde 1658. Danmark med Fredrik IV gjorde dock inga större framgångar i kriget utan gick med på fred med Sverige i Traventhal i augusti 1700.

Fredriks stora nöjeslusta fördröjde Danmarks återinträde i kriget efter förlusten vid Poltava av att kungen gjort sig otillgänglig genom en nöjesresa till Italien 1708-1709. Ideliga fester vid hovet hindrade även under vintern 1709-1710 kungen att ägna uppmärksamhet åt trupperna i Skåne. Han anförde de danska trupperna i slaget vid Gadebusch 1712.

Av Fredriks reformer märks främst upphävandet av Vornedskabet och inrättandet av landmilisen. För sin folklighet blev han dock mycket uppskattad av gemene man.[2]

Barn

Fredrik IV, porträtterad av Benoît le Coffre.

Med Louise av Mecklenburg-Güstrow:

  1. Christian (1697–1698) [3]
  2. Kristian VI (1699–1746),[4] kung av Danmark och Norge 1730–1746, gift med Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach
  3. Frederik Karl (1701–1702)
  4. Georg (1703–1704)
  5. Charlotte Amalie (1706–1782)

Med Elisabeth Helene von Vieregg:

  1. Frederik Gyldenløve (1704–1705)

Med Charlotte Helene von Schindel:

  1. Dotter med okänt namn (1710–1711)

Med Anna Sophie Reventlow:

  1. Frederica Sofia
  2. Frederica Conradine
  3. Dödfött barn
  4. Christiane Amalie (1723–1724)
  5. Frederik Christian (1726–1727)
  6. Karl (1728–1729)

Anfäder

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Kristian IV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Kung Fredrik III
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Anna Katarina av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kung Kristian V
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt
 
 
 
1. Kung Fredrik IV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Lantgreve Wilhelm V av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Lantgreve Wilhelm VI av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Amalie Elisabeth av Hanau-Münzenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Kurfurst Georg Vilhelm av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Hedvig Sofia av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Elisabeth Charlotta av Pfalz
 
 
 


Noter

Fredrik IV:s sarkofag (till höger) i Roskilde domkyrka.
  1. ^ Under det danska enväldets tid (1660–1848) blev regenterna formellt inte krönta, utan bara smorda (danska: salvede) av kyrkan, eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden. I dagligt tal kallades dock denna ceremonin också då för kröning.[1]

Källor

  1. ^ Monrad Møller, Anders (2012) (på danska). Enevældens kroninger. Syv salvinger - ceremoniellet, teksterne og musikken. Köpenhamn: Forlaget Falcon. sid. 7-8. ISBN 978-87-88802-29-0 
  2. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  3. ^ ”Helsingör den 3 October”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 8. 10 oktober 1698. https://tidningar.kb.se/2979645/1698-10-10/edition/145134/part/1/page/8/. 
  4. ^ ”Copenhagen den 30 Novemb.”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 8. 11 december 1699. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

RoskildeDomkirke-Hoejkoret.jpg
Författare/Upphovsman: KDLarsen, Licens: CC BY-SA 3.0
The retro-choir of Roskilde Cathedral. On the pillar to the left is the pillar tomb of "Estrid (until recently thought to be that of Estrid Svendsdatter (990/997-1057/1073), but recent DNA analysis have shown that the remains belong to a much younger woman). In the foreground stands (from the left) the sarcophagus of Louise of Mecklenburg-Güstrow (1667-1721, consort of Frederick IV), the sarcophagus of Christopher, Duke of Lolland (died 1363, brother of Margaret I), and the sarcophagus of Frederick IV of Denmark (1671-1730).
Greater royal coat of arms of Norway.svg
Royal coat of arms of Norway
Royal Monogram of King Frederik IV of Denmark a.svg
Författare/Upphovsman: Den här vektoriserade bilden innehåller hämtade eller omarbetade delar av den här filen:, Licens: CC BY-SA 3.0
Royal Monogram of King Frederik IV of Denmark
Royal coat of arms of Denmark.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 3.0
Royal arms of Denmark from 1972.
Royal Arms of Denmark & Norway (1699–1819).svg
Författare/Upphovsman: Den här W3C-overifiera vektorbilden skapades med Inkscape ., Licens: CC BY-SA 3.0
Royal Arms of Denmark & Norway, used from 1699 to 1819.