Fredrik Günther av Schwarzburg-Rudolstadt

Fredrik Günther av Schwarzburg-Rudolstadt
Född	6 november 1793[1] Rudolstadt[2], Tyskland
Död	28 juni 1867[1] (73 år) Rudolstadt[3], Tyskland
Maka	Auguste af Anhalt-Dessau (g. 1816–) Helene, Prinzessin von Anhalt (g. 1855–)
Barn	Helene, Prinzessin von Leutenberg[4] Sizzo av Schwarzburg (f. 1860)[5]
Föräldrar	Ludvig Fredrik II av Schwarzburg-Rudolstadt[5] Karoline av Hessen-Homburg[5]
Släktingar	Albert av Schwarzburg-Rudolstadt (syskon)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Fredrik Günther (tyska: Friedrich Günther), född den 6 november 1793 i Rudolstadt, död den 28 juni 1867 på slottet Heidecksburg, var 1807-1867 regerande furste av Schwarzburg-Rudolstadt.

Fredrik Günther var äldsta barn till furst Ludvig Fredrik II av Schwarzburg-Rudolstadt och dennes hustru, lantgrevinnan Karoline av Hessen-Homburg. Fadern dog den 28 april 1807 och Fredrik Günther blev således redan som knappt 14-åring ny statschef för det lilla furstendömet i Thüringen. Fram till sin 21-årsdag 1814 stod han dock under förmyndarskap av sin mor.

Under sin omyndighetsår bedrev Fredrik Günther studier i bland annat Genève och deltog också 1813 i Napoleonkrigen under befäl av sina morbröder, kavallerigeneralen Fredrik och fältmarskalkslöjtnanten (motsvarande generalmajor) Filip, båda blivande lantgrevar av Hessen-Homburg.

Även sedan han själv formellt erhållit makten lät Fredrik Günther dock modern (fram till hennes död 1854) i stor utsträckning handha regeringsbestyren, och föredrog att själv leva ett mer privatmannalikt, småborgerligt biedermeieraktigt liv. Detta hindrade inte att hans långa regeringstid kom att bli i många avseende omvälvande för det lilla landet, vilket härunder hann ingå såväl i Napoleon I:s Rhenförbund som Tyska förbundet och slutligen Nordtyska förbundet (Schwarzburg-Rudolstadt hade 1866 ställt sig på Preussens sida mot Österrike, och Fredrik Günthers brorson Georg deltog personligen i striderna).

Vidare var det under Fredrik Günthers tid som Schwarzburg-Rudolstadt - som en av de första monarkierna i Tyskland - fick en författning (1816). Denna ersattes under revolutionsåret 1848 av ytterligare en, mer liberal, vilken dock 1854 reviderades tillbaka i mer konservativ anda. Icke minst byttes då den allmänna rösträtt som införts 1848 ut mot ett treklassystem.

Fredrik Günther var gift inte mindre än tre gånger (se nedan för detaljer). Av hans tre hustrur var dock endast den första honom ståndsmässigt jämbördig, medan de två senare äktenskapen var morganatiska. Då ingen av de tre sönerna i det första äktenskapet överlevde sin far och då den ende sonen i det andra genom sin börd inte var arvsberättigad dog Fredrik Günther 1867 utan att efterlämna någon egen tronarvinge. Han efterträddes därför av sin yngre bror Albert.

Barn i äktenskapet med Auguste av Anhalt-Dessau (1793-1854), ingånget 1816:

• Günther (1818-1821)
• Günther (1821-1845)
• Gustav Adolf (1828-1837)

Barn i äktenskapet med grevinnan Helene von Reina (1835-1860), ingånget 1855:

• Helene av Leutenberg (1860-1937), gift 1884 med prins Hans von Schönaich-Carolath
• Sizzo av Schwarzburg (1860-1926)

(Då dessa båda barn på grund av moderns lägre börd inte kunde få det furstliga familjenamnet Schwarzburg-Rudolstadt gav fadern dem titeln prins och prinsessa av Leutenberg; Sizzo kom dock senare - 1896 - att erkännas som arvsberättigad och fick då titeln "prins av Schwarzburg")

Fredrik Gunthers tredje hustru var Marie Schultze (1840-1909), med vilken han gifte sig 1861 och 1864 gav titeln "grevinna av Brockenburg". Detta äktenskap var barnlöst.

Utöver barnen i de två första äktenskapen hade Fredrik Günther även tre oäkta döttrar med sin älskarinna Friederike Thowart (1820-1884).

• Motsvarande artiklar på tysk-, engelsk- och holländskspråkiga Wikipedia

• Wikimedia Commons har media som rör Fredrik Günther av Schwarzburg-Rudolstadt.