Fredrik Coyet
Fredrik Coyet | |
Staty av Coyet i Anping, Taiwan. Inget samtida porträtt av honom finns. | |
Född | 1615 (cirka) Stockholm |
---|---|
Död | 17 oktober 1687 Nederländerna eller Amsterdam[1] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Upptäcktsresande |
Befattning | |
Guvernör på Formosa | |
Barn | Baltzar Fredrik Coyet (f. 1650 och 1651) |
Föräldrar | Julius Coijet den yngre |
Släktingar | Peter Julius Coyet (syskon) |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Fredrik Coyet, född 1615 i Stockholm, död 17 oktober 1687 var en svensk kolonial ämbetsman.
Biografi
Coyet tog tjänst i det Nederländska Ostindiska Kompaniet och blev 1644 medlem av domstolen i Batavia 1644. 1647 sändes han till den japanska staden Nagasaki som sändebud, men vägrades att bli mottagen, men återkom dock 1652 och fick då beträda posten, vilken han innehade till 1653.[2] Han utnämndes till guvernör över den nederländska kolonin Formosa år 1656. Den kinesisk-japanske generalen Koxinga anföll kolonin 1662 och efter en nio månader lång belägring tvingades Coyet överlämna Fort Zeelandia och senare även hela kolonin till Koxinga, som med sina 30 000 soldater var vida överlägsen Coyets 2 000 holländska soldater.
Coyet ställdes inför rätta och tvingades leva i exil på Bandaöarna under tolv år. 1670 fick den svenske ministern i Haag, Harald Appelboom den svenska regeringens uppdrag att intervenera till förmån för Coyet, vilket till slut ledde till att Coyet frigavs 1675 under löfte att aldrig lämna Nederländerna. 1675 publicerades också en stridsskrift som tillskrivits Coyet, "Det Försummade Formosa" ('t Verwaerloosde Formosa), i vilken det ostindiska kompaniet anklagades för okunskap och för att ha vägrat skicka de förstärkningar som hade kunnat rädda Formosa. Coyet avled i Nederländerna och återsåg aldrig Sverige.
Familj
Fredrik Coyet var bror till den framstående svenske diplomaten Peter Julius Coyet. Coyet gifte sig 1650 i Indien med Helena van der Wijck, dotter till en general. De fick tillsammans barnen Baltzar Fredrik Coyet (1651–1728), en dotter som var gift med Everhard van Loo och Julia Coyet som var gift med borgmästaren Willem Teekman. Sonen Baltzar Coyet följde i faderns fotspår och tog tjänst i det Nederländska Ostindiska Kompaniet. Han blev utnämnd till guvernör i Batavia 1696. Efter Coyets död gifte van der Wijck om sig med adelsmannen von Dahlen.[3]
Se även
Noter
Källor
- Müllern, Gunnar (1963). Förste Svensken i Japan (andra upplagan). Stockholm: Saxon & Lindström. Libris 694491
- Wikén Bonde, Ingrid (2001). ”Fredrik Coyet som opperhoofd i Nagasaki”. Fjärrannära : kontakter mellan Sverige och Japan genom tiderna (2001 ;): sid. 26-39 : ill.. Libris 9371338
Vidare läsning
- Steiner, Anita (2002). Livs äventyr i Japan och på Formosa 1652-1662: historisk bildberättelse för ungdom. Hälsö: Oktant. Libris 8649324. ISBN 91-631-2657-5 (korr.) (inb.)
|
Media som används på denna webbplats
Bust of Frederick Coyett in Old Castle of Anping, Tainan, Taiwan