Fredric Bedoire

Fredric Bedoire
	Fredric Bedoire
	Fredric Bedoire, 30 september 2017.
Född	Kurt Fredric Bedoire; 1 september 1945 (78 år); Stockholm
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Stockholms universitet
Sysselsättning	Konsthistoriker
Föräldrar	Kurt Bedoire
Utmärkelser
	Bernspriset (1987); S:t Eriks plakett (1989); Axel Hirschs pris (2002); Sveriges Arkitekters kritikerpris (2003); Stora fackbokspriset (2015); Stora historiepriset (2016); Hans Majestät Konungens medalj i guld av 12:e storleken i högblått band (2018); Kellgrenpriset (2019)
	Redigera Wikidata

Kurt Fredric Bedoire, född 1 september 1945 i Stockholm, är en svensk arkitekturhistoriker. Han är hedersledamot av Konstakademien sedan 2007 och var vice preses^[9] 2016–18, ledamot av Jernkontorets bergshistoriska utskott sedan 2012. Professor emeritus.

Utbildning

Bedoire blev filosofie kandidat vid Stockholms universitet i ämnena historia, konsthistoria och praktisk filosofi 1969, studerade vid Kungliga Konsthögskolans arkitekturskola 1971–1972 under Göran Lindahl och John Sjöström med den nordiska trästaden som tema, blev filosofie doktor vid Stockholms universitet 1974 och docent i konstvetenskap 1975.^[10]

Karriär

Bedoire var amanuens vid Livrustkammaren 1968–69,^[10] vid Stockholms stadsmuseum 1970–1973, antikvarie vid Riksantikvarieämbetet med viss tjänstgöring vid kulturdepartementet 1974–78, universitetslektor och föreståndare i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan 1978–1992 samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Konsthögskolans arkitekturskola 1992–2012. Från 2013 till 2016 var han ledamot av Eva Bonniers donationsnämnd.^[11]

Författarskap

Bedoire inledde sin bana som arkitekturhistoriker i början av 1970-talet då han dokumenterade rivningarna i Norrmalmsregleringens spår och hade en återkommande artikelserie "Dagens Rivning" i Dagens Nyheter 1971–1973.

Tillsammans med Henrik O Andersson gav han 1973 ut boken Stockholms byggnader, huvudstadens första arkitekturguide, som fram till 2012 utkom i omkring 60 000 exemplar. Hans specialområde var från början arkitektur från årtiondena kring sekelskiftet 1900 med doktorsavhandling om arkitekten Gustaf Wickman.^[12]

I början av 1970-talet hörde Bedoire till pionjärerna inom den moderna industriminnesvården med inriktning på 1800-talets och 1900-talets industriminnen och deltog i de första internationella industriminneskonferenserna och organiserade tillsammans med Marie Nisser den tredje (efter Ironbridge och Bochum) konferensen i Sverige 1978. Som lärare och forskare har han breddat sin inriktning med arbeten från medeltiden till idag och med särskild tyngd på de samhällshistoriska sammanhangen.

Bibliografi

Släkten Bedoire. Personhistorisk tidskrift 1963.
Mösspolitikern och manufakturisten Abraham Hedman och hans släkt. Personhistorisk tidskrift 1967.
Aspelin - en östermalmsfamilj kring sekelskiftet. Personhistorisk tidskrift 1968-69.
Arkitekten Gustaf Wickman (1969). Kandidatuppsats. Stockholms universitet
Brunkebergstorg (1970). Stockholms stadsmuseum
Regeringsgatan 30 och bebyggelsen i kvarteret Spektern (1971). S:t Eriks årsbok.
Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1973). Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (1). Stockholm: Prisma. Libris 7406185. ISBN 91-518-0051-9
Industriarkitektur i Stockholms innerstad (1973)
Kiruna kyrka (1973). Sveriges kyrkor
En arkitekt och hans verksamhetsfält kring sekelskiftet. Gustaf Wickmans arbeten 1886-1914 (1974). Doktorsavhandling, Stockholms universitet
Gustaf Wickman som sjukhusarkitekt (1974)
Arkivguide för byggnadsforskare (1975) tills. m. Elisabet Stavenow-Hidemark.
Bedoire, Fredric och Thullberg, Per (1978). Stockholms universitet 1878–1978. Stockholm: Almqvist & Wiksell, ingår i Monografier utgivna av Stockholms stad. Libris 7751623. ISBN 91-85676-01-2
Andersson, Henrik O.; Fredric Bedoire (1981). Bankbyggande i Sverige. Stockholm: Liber Förlag. Libris 7260267. ISBN 91-38-05745-X
Den stora arbetsplatsen (1981)
af Petersens, Lennart; Bedoire, Fredric (1985). Från Klara till City: Stockholms innerstad i förvandling. Monografier utgivna av Stockholms stad (1. uppl.). Stockholm: Liber Förlag. Libris 7268775. ISBN 91-38-90337-7. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/4153
Svensk arkitektur : ritningar : 1640–1970 (1986; 4. uppl. 1988), tillsammans med Henrik O. Andersson
Stockholm University. A History (1987), tills. med Per Thullberg
I skuggan av blodskam. Ett kvinnoliv och miljöer i 1800-talets Sverige (1988): Stockholm Carlssons
Arkitekten Sune Malmquist (1997)
Fredric Bedoire (1998). Ett judiskt Europa: kring uppkomsten av en modern arkitektur 1830–1930. Stockholm: Carlsson bokförlag i samarbete med Kungliga Konsthögskolans arkitekturskola. Libris 7622243. ISBN 91-7203-269-3 (inb.). http://books.google.com/books?id=-QUKtom7AtkC&printsec=frontcover&hl=sv
Den stora hälsingegården : gårdar och befolkning i Voxnans dalgång (2000), tillsammans med Lis Hogdal
Guldålder: Slott och politik i 1600-talets Sverige (2001). Stockholm: Bonniers
Jewish Patronage and Modern Architecture (2003). New Jersey: KTAV
Svenska slott och herrgårdar : en historisk reseguide (2006,2017). Stockholm: Bonniers
Aspelins : Stockholmsliv vid sekelskiftet 1900. Bonniers julbok 2007.
Hugenotternas värld, från religionskrigens Frankrike till Skeppsbroadelns Stockholm. (2009) ISBN 978-91-0-011536-4
När guldet blev till järn : Brukspatronen Jean Bedoire (2012). Stockholm : Atlantis
Bedoire, Fredric (2012) [1973]. Stockholms byggnader: arkitektur och stadsbild (5). Stockholm: Norstedt. Libris 12348272. ISBN 978-91-1-303652-6
Restaureringskonstens historia (2013). Stockholm: Norstedt.
Le Monde des huguenots. De la France des guerres de Religion au Stockholm de la noblesse marchande (2013). Paris : Honoé Champion
Den svenska arkitekturens historia 1000-1800 (2015). Stockholm: Norstedt.
Den svenska arkitekturens historia 1800-2000 (2015). Stockholm: Norstedt.
Turist på 1800-talet (2016). Stockholm: Langenskiöld
Villastan : en sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit (2017). Stockholm: Langenskiöld ISBN 9789188439062
Lewerentz - ett mästerverk (2017). Stockholm: Langensköld. Engelsk översättning samma år.
Adelcrantz och kärleken till konsterna (2018). Stockholm: Langenskiöld
Katedralen i Västerås : andligt och världsligt under åtta sekel (2019). Stockholm: Langenskiöld ISBN 9789188439420

Priser och utmärkelser

Bernspriset, 1987
S:t Eriks plakett, 1989^[4]
Axel Hirschs pris, 2002^[4]
Sveriges Arkitekters kritikerpris, 2003
Stora fackbokspriset, 2015^[5]
Stora historiepriset, 2016^[6]
Hans Majestät Konungens medalj i guld av 12:e storleken i högblått band, 2018^[7]
Kellgrenpriset, 2019^[8]

[Redigera Wikidata]

Referenser

^ läs online, www.bokstugan.se .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.svenskaakademien.se .^{[källa från Wikidata]}
^ Katrin Paabo & Hans Uddling (red.), Vem är det : svensk biografisk handbok., Norstedts förlag, 1992, ISBN 978-91-1-914072-2, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Norstedts förlag, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Stora fackbokspriset 2015 tilldelas Fredric Bedoire för Den svenska arkitekturens historia, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelser, 27 november 2015, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Stora historieprisettilldelas Fredric Bedoire, Historisk tidskrift, 2016, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kung Karl Gustaf medaljerar Fredric Bedoire, Bokförlaget Langenskiöld, 13 juni 2018, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kellgrenpriset, Svenska Akademien, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Fredric Bedoire, vice preses - Konstakademien”. Konstakademien. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126070633/https://konstakademien.se/fredric-bedoire-vice-preses/. Läst 25 januari 2018.
^ [a b] Bedoire, K Fredric i Vem är det 1993
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 september 2013. https://web.archive.org/web/20130908003107/http://evabonniersdonationsnamnd.se/kontakt.php. Läst 10 februari 2013.
^ Bedoire, Fredric (1974). En arkitekt och hans verksamhetsfält kring sekelskiftet: Gustaf Wickmans arbeten 1884–1916 = An architect and his field of practice at the turn of the century : the works of Gustaf Wickman 1884–1916. Stockholm: [Fritzes hovbokh. distr.]. Libris 87367. ISBN 91-7052-159-X

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Fredric Bedoire.
Bilder & media

[29fab7129fddaa5511a5d6414268e0dc8f9b6db5-1] äs online, www.bokstugan.se .^{[källa från Wikidata]}

[381c5b49ddeab5c944298bb228f81da6f1830c76-2] äs online, www.svenskaakademien.se .^{[källa från Wikidata]}

[e91eef67cbafe34d9be901270a011a94696b9623-3] Katrin Paabo & Hans Uddling (red.), Vem är det : svensk biografisk handbok., Norstedts förlag, 1992, ISBN 978-91-1-914072-2, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}

[dc1c75b93edbcc625a445869227f865b3f81e3ba-4] [a b c d] Norstedts förlag, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[d2ff018c6608c48c8b808ecdd2a8ef9cc8b02332-5] [a b] Stora fackbokspriset 2015 tilldelas Fredric Bedoire för Den svenska arkitekturens historia, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelser, 27 november 2015, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7cfe801c96ed94f3832e5d6189dbf808acfa0315-6] [a b] Stora historieprisettilldelas Fredric Bedoire, Historisk tidskrift, 2016, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[c02c775130e6f51db1bcf271225d14db467d5fdb-7] [a b] Kung Karl Gustaf medaljerar Fredric Bedoire, Bokförlaget Langenskiöld, 13 juni 2018, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[992b76594be50f7812021941edc698c4496ef11d-8] [a b] Kellgrenpriset, Svenska Akademien, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9] ”Fredric Bedoire, vice preses - Konstakademien”. Konstakademien. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126070633/https://konstakademien.se/fredric-bedoire-vice-preses/. Läst 25 januari 2018.

[:0-10] [a b] Bedoire, K Fredric i Vem är det 1993

[11] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 september 2013. https://web.archive.org/web/20130908003107/http://evabonniersdonationsnamnd.se/kontakt.php. Läst 10 februari 2013.

[12] Bedoire, Fredric (1974). En arkitekt och hans verksamhetsfält kring sekelskiftet: Gustaf Wickmans arbeten 1884–1916 = An architect and his field of practice at the turn of the century : the works of Gustaf Wickman 1884–1916. Stockholm: [Fritzes hovbokh. distr.]. Libris 87367. ISBN 91-7052-159-X

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Navigation

Navigering

Temaportaler