Frederick Abel
| Frederick Abel | |
 | |
| Född | Frederick Augustus Abel 17 juli 1827[1][2] London[1] eller Woolwich[3][4] |
|---|---|
| Död | 6 september 1902[5][2] (75 år) London |
| Begravd | Nunhead Cemetery[3] |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Royal College of Chemistry[3] |
| Sysselsättning | Kemist[4], uppfinnare |
| Befattning | |
| Ordförande, Royal Society of Arts[3] Ordförande, British Science Association[3] Professor, kemi (1853–)[3] Kemist (1854–1888)[3] Ordförande, Chemical Society (1875–1877)[3] Ordförande, Institution of Electrical Engineers[3] Ordförande, Royal Institute of Chemistry (1881–1882)[3] Ordförande, Society of Chemical Industry[3] Ordförande, Iron and Steel Institute[3] | |
| Föräldrar | Johann Leopold Abel |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society (1860)[6] Bakerföreläsningen (1867)[4] Royal Medal (1877)[7] Companion av Bathorden (1877)[3] Telford Medal (1887)[3] Albert-medaljen (1891)[3][8][9] Knight Bachelor (1891)[3] Baronetcy (1893)[3] Bessemers guldmedalj (1897)[3] Riddare med storkors av Victoriaorden (1901)[3] Honoris causa[3] Honoris causa[3] | |
| Redigera Wikidata | |
Sir Frederick Abel, född den 17 juli 1827 i London, död där den 6 september 1902, var en engelsk kemist, en av den moderna sprängämnesteknikens grundläggare.
Biografi
Abel blev 1851 professor vid krigsakademien i Woolwich och 1854 det engelska krigsdepartementets sprängämneskemist, vilken befattning han bibehöll till 1888. Han utnämndes till baronet 1893.
Abel uppfann på 1860-talet den ännu använda fabrikations- och reningsmetoden för bomullskrutet, varigenom detsamma ernådde sådan hållbarhet, att det blev användbart såsom sprängämne för krigsbruk. Han utförde vidare tillsammans med sir Andrew Noble 1874–1880 ytterst noggranna och vittomfattande undersökningar om förloppet vid svartkrutets förbränning i eldvapen och de därvid bildade produkterna, varigenom en säker grundval lades för artilleriberäkningarna. Tillsammans med James Dewar hade Abel uttagit patent på det av engelska staten använda röksvaga krutet kordit.
Abel uppfann även en apparat för prövning av petroleum (Abels apparat) för bestämning av flampunkten. Bland annat sina egna resultat dokumenterade han i Handbook of chemistry (1854), Modern history of gunpowder (1866), Researches on explosives (1875) med flera verk.
Källor
- Abel, Frederick i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Svensk Uppslagsbok, Band 1, 1947-1955
Noter
- ^ [a b] Journal of the Chemical Society, Chemical Society.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Frederick Augustus Abel.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u] läs online, www.gracesguide.co.uk.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, catalogues.royalsociety.org, läst: 29 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Frederick Augustus Abel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, royalsociety.org.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, docs.google.com, ”For his physico-chemical researches on gun cotton & explosive agents.”.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.thersa.org.[källa från Wikidata]
- ^ engelska Wikipedias gemenskap, Wikipedia, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0.[källa från Wikidata]
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.